Det goda samhällets utgångspunkt är den enskilda
människan och hennes rätt till frihet och sökande efter lycka
i livet men också det gemensamma ansvaret för att denna
rättighet ska kunna omfatta alla.
Alla människor ska ha många livschanser. Den enskilde har själv det
yttersta ansvaret men politiken kan aktivt bidra till att möjligheterna finns
och
ständigt förnyas.
Under livets gång växlar och förändras livssituationen bl.a. med stigande
ålder från skoltiden via arbetslivet till pensionärstillvaron.
Här gäller det övergången från arbetsliv till pensionärstillvaro. Det är ett
viktigt och svårt steg och inträffar i princip mellan 60-70 år. Många vill
uppskjuta övergången så länge som möjligt. Andra tycker att det dröjer alltför
länge. Denna grupp är i starkt växande av flera skäl, främst därför att många
känner sig utarbetade och på goda grunder riskerar att bli helt "utbrända" vid
65 års ålder. De vill i stället trappa ned från sitt vanliga jobb för att
utnyttja
nya livschanser. Det kan gälla familjeliv och resor men också andra intressen,
t.ex. hobbies som i sin tur kan leda till företagande i mindre skala.
Livssituationerna är uppenbarligen varierande och en individuell
anpassning är nödvändig men då krävs flexibla pensionssystem och detta är
politikens uppgift.
Den viktigaste politiska åtgärden är att tillhandahålla en rörlig pensions-
ålder mellan 60 och 70 års ålder. En sådan flexibilitet är politiskt populär
inom de flesta partier och finns redan. Den består främst i en rätt till förtida
uttag från 60 års ålder och "kostar" 0,5 % per månad i sänkt pension. Den
som pensionerar sig från 60 års ålder får alltså nedsättning av sin pension
med 30 % under hela sin pensionstid.
De flesta människor tycker inte att nu gällande regler ger någon verklig
valfrihet för den enskilde. Möjligheten är för "dyr" och många anser sig inte i
dag ha råd med förtida uttag.
Det krävs politiska beslut för att göra den rörliga pensionsåldern till en
realitet. Det bästa sättet att minska hindren att pensionera sig tidigare är att
göra reglerna om förtida uttag mindre oförmånliga. En sänkning med 0,25 %
och alltså till 0,25 % skulle säkerligen stimulera intresset hos många
människor.
Samhällsekonomisk
finansiering
Naturligtvis måste allt betalas i denna värld. Det blir
ofrånkomligen en ökad belastning inom pensionssystemet.
Detta kan lättas något genom att de personer som pensionerar
sig efter 65 års ålder inte därigenom får högre pension.
I det samhällsekonomiska perspektivet uppkommer ovedersägligen
besparingar i flera avseenden. Sjukvårdskostnaderna begränsas i takt med ett
minskat antal utbrända människor. Den dyra arbetslösheten, särskilt bland
ungdomar, minskar om "förtida" pensionärer ökar. Även om så inte sker i
exakt samma omfattning innebär detta stora vinster. Ett antal arbetslösa får
jobb och belastar inte arbetslöshetsunderstöden. I den mån ersättnings-
anställning inte sker så måste det innebära ökad effektivitet i företaget. I sin
tur borde detta öka produktion och avsättning samt därmed också
möjligheterna till ökad sysselsättning. Konsumtionsförmågan hos en del ev.
blivande "förtida" pensionärer kan beräknas öka om man får mera tid med
bibehållen hälsa.
Införandet av en reellt flexibel pensionsålder ger stora fördelar för både den
enskilda människan och samhällsekonomin.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexiblare pensioneringssystem.