Under fyrpartiregeringens tid inleddes ett positivt förändringsarbete när det gäller familjepolitiken. Sedan Socialdemokraterna återtog makten har inom flera viktiga områden allt återställts till det gamla.
Avvecklingen av vårdnadsbidraget, slopandet av avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader och slopandet av rätten till tjänstledighet under tre år är ingenting annat än en återgång till gammaldags förmyndarpolitik. Det snävar in föräldrarnas möjligheter till flexibla lösningar som kan anpassas efter barnens behov. Orättvisan mellan olika familjer har därmed ökat igen. Samtidigt som valfriheten minskats för föräldrarna har kommunens kost- nader för barnomsorg och socialbidrag ökat drastiskt.
Vem som är vinnare i den utvecklingen är svårt att se.
Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde har ett antal nedskärningar genomförts som lett till kraftiga försämringar för de familjer som har de lägsta disponibla inkomsterna. Allt har genomförts utan en genomgripande analys av fördelningspolitiska konsekvenser. Vi kristdemo- krater har motsatt oss flera av dessa förändringar och anvisat alternativa besparingar. Inte heller nu accepterar vi dessa nedskärningar.
Inför 1997 års budget hade regeringen aviserat en kraftig sänkning av barnpensionerna. Vi avvisade detta i vårt alternativa förslag till vårbudgeten. Det är positivt att detta förslag dragits tillbaka efter kraftig kritik.
Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen skall vara 80 % och detta belastar budgeten med 500 miljoner kronor.
Vi föreslår att vårdnadsbidraget återinförs på samma nivå som gällde fram till 1 januari 1995 till en nettokostnad av 2 600 miljoner kronor. Detta finansieras genom en motsvarande minskning av statsbidraget till kommunerna, som ju avlastas kostnader för barnomsorgen.
Regeringens sänkning av barnbidraget har drabbat alla lika, oavsett hur deras ekonomiska situation ser ut för övrigt. Vi har därför, istället för en generell sänkning av barnbidraget med 110 kronor per barn och månad, föreslagit en sänkning med 150 kronor per månad. De resurser som frigörs, ca 862 miljoner kronor, bör överföras till den barnrelaterade delen i bostadsbidraget. Därmed skapas en förbättrad fördelningspolitisk profil. Generellt sänks barnbidraget med 40 kr per månad medan bostadsbidraget för de sämre ställda ökar med i genomsnitt 80-100 kr per barn och månad.
Vi föreslår att flerbarnstilläggen återinförs till en kostnad av 86 miljoner kronor liksom återgång till tidigare utbetalningdag för barnbidragen, vilket kostar 50 miljoner kronor.
Liksom i sjukförsäkringen föreslår vi att beräkningsgrunden för den ersätt- ningsgrundande inkomsten skall beräknas på snittinkomsten under de två senaste åren. Samtidigt avvisar vi regeringens förändringar. Nettobespar- ingen blir 600 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt uppställning:
Anslag Regeringens
förslag Anslags-
förändring
A 1. Allmänna barnbidrag 14 654 000 000 + 1 874 000 000
A 2. Föräldraförsäkring 16 192 000 000 - 100 000 000
A 3. Underhållsstöd 2 411 000 000 +- 0
A 4. Bidrag till kostn för internat adoptioner 24 000 000 +- 0
A 5. Barnpensioner 305 000 000 +- 0
A 6. Vårdbidrag för handikappade barn 1 575 000 000 +- 0
Summa för utgiftsområdet 35 161 000 000 + 1 774 000 000
Stockholm den 3 oktober 1996
Rose-Marie Frebran (kd)
Ulf Björklund (kd) Dan Ericsson (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Mats Odell (kd) Michael Stjernström (kd)