Under fyrpartiregeringens tid inleddes ett positivt
förändringsarbete när det gäller familjepolitiken. Sedan
Socialdemokraterna återtog makten har inom flera viktiga
områden allt återställts till det gamla.
Avvecklingen av vårdnadsbidraget, slopandet av avdragsrätten för styrkta
barnomsorgskostnader och slopandet av rätten till tjänstledighet under tre år
är ingenting annat än en återgång till gammaldags förmyndarpolitik. Det
snävar in föräldrarnas möjligheter till flexibla lösningar som kan anpassas
efter barnens behov. Orättvisan mellan olika familjer har därmed ökat igen.
Samtidigt som valfriheten minskats för föräldrarna har kommunens kost-
nader för barnomsorg och socialbidrag ökat drastiskt.
Vem som är vinnare i den utvecklingen är svårt att se.
Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde har ett antal
nedskärningar genomförts som lett till kraftiga försämringar för de familjer
som har de lägsta disponibla inkomsterna. Allt har genomförts utan en
genomgripande analys av fördelningspolitiska konsekvenser. Vi kristdemo-
krater har motsatt oss flera av dessa förändringar och anvisat alternativa
besparingar. Inte heller nu accepterar vi dessa nedskärningar.
Inför 1997 års budget hade regeringen aviserat en kraftig sänkning av
barnpensionerna. Vi avvisade detta i vårt alternativa förslag till vårbudgeten.
Det är positivt att detta förslag dragits tillbaka efter kraftig kritik.
Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen skall vara 80 % och detta belastar
budgeten med 500 miljoner kronor.
Vi föreslår att vårdnadsbidraget återinförs på samma nivå som gällde fram
till 1 januari 1995 till en nettokostnad av 2 600 miljoner kronor. Detta
finansieras genom en motsvarande minskning av statsbidraget till
kommunerna, som ju avlastas kostnader för barnomsorgen.
Regeringens sänkning av barnbidraget har drabbat alla lika, oavsett hur
deras ekonomiska situation ser ut för övrigt. Vi har därför, istället för en
generell sänkning av barnbidraget med 110 kronor per barn och månad,
föreslagit en sänkning med 150 kronor per månad. De resurser som frigörs,
ca 862 miljoner kronor, bör överföras till den barnrelaterade delen i
bostadsbidraget. Därmed skapas en förbättrad fördelningspolitisk profil.
Generellt sänks barnbidraget med 40 kr per månad medan bostadsbidraget
för de sämre ställda ökar med i genomsnitt 80-100 kr per barn och månad.
Vi föreslår att flerbarnstilläggen återinförs till en kostnad av 86 miljoner
kronor liksom återgång till tidigare utbetalningdag för barnbidragen, vilket
kostar 50 miljoner kronor.
Liksom i sjukförsäkringen föreslår vi att beräkningsgrunden för den ersätt-
ningsgrundande inkomsten skall beräknas på snittinkomsten under de två
senaste åren. Samtidigt avvisar vi regeringens förändringar. Nettobespar-
ingen blir 600 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn enligt uppställning: