Riksdagen beslöt 1990 att de egenföretagare som ställt sig
utanför ATP-systemet, de s k undantagandepensionärerna,
skulle ha rätt till pensionstillskott.
Rätten att inte betala in ATP-avgift upphörde 1982.
Det finns företagare som kämpat ärligt och tappert med sitt företag men
ändå inte haft möjlighet att betala ATP-avgift. När de har krävts på denna har
kronofogden funnit att det inte fanns något att hämta hos vederbörande.
När en sådan företagare pensioneras, finner han eller hon att det varit bättre
om han inte företagit sig något alls under sin yrkesverksamma tid. Pensionen
hade då blivit högre. Nu räknar försäkringskassan ut vad de anser att han
borde betalat i ATP, ibland efter en skönstaxering, och drar detta från
pensionstillskottet. Resultatet blir att han inte får något pensionstillskott.
Riksdagen har i 1990/91:SfU11 behandlat förslag att egenföretagare som
underlåtit att betala avgift skulle jämställas med undantagandepensionärerna.
Riksdagen avslog motionerna eftersom man ansåg att det skulle beröra även
dagens och framtidens förvärvsverksamma.
Nu kommer emellertid pensionssystemet att ändras, varför riksdagen bör
ompröva sitt ställningstagande. Systemet med pensionstillskott kommer att
avskaffas. Folkpensionen höjs för alla så att dagens pensionstillskott
inräknas. De få personer som nu under denna övergångsperiod enbart har
folkpension borde därför jämställas med undantagandepensionärerna och
också få pensionstillskott. Det är inte rimligt att någon ska tvingas leva på
lägre pension än detta. Personer som egentligen inte orkar fortsätta arbeta,
måste göra det för att klara sig. Alternativt måste de söka socialhjälp. De
ökade kostnader som den föreslagna reformen kan medföra bör inte bli stora.
De kan kvittas mot minskade kostnader för sjukvården och minskat behov av
socialhjälp.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt till pensionstillskott för alla utan ATP.