Sjukdomarna, som på olika sätt angriper leder, rygg, senor,
bindväv, muskler och skelett orsakar oftast värk, smärta och
rörelseinskränkningar.
De begränsar den enskildes möjligheter att fullt ut delta i verksamheter i
hemmet, på arbetsplatsen, fritiden och i samhället i övrigt. De flesta
sjukdomarna debuterar i yrkesverksam ålder, ofta redan i 20-30-årsåldern.
Många av dem utvecklas i skov, vilket innebär att reumatikern tidvis kan vara
hårt drabbad av sin sjukdom, medan besvären tidvis kan vara betydligt
lindrigare. På sikt sker dock för de flesta reumatiker en gradvis försämring
med tilltagande funktionsbortfall.
Cirka en miljon svenskar - de flesta kvinnor - uppges ha någon reumatisk
sjukdom. Kostnaderna för produktionsbortfall p.g.a. sjukskrivning och
förtidspension uppskattas till ca 44 miljarder kronor per år.
Sjukdomarnas konsekvenser
Många reumatiker är beroende av egen bil för att kunna
arbeta, studera, ta behandlingar m.m. De som fått avslag på
ansökan om bilstöd anser att handläggarna av deras ärenden
vid försäkringskassorna inte har tillräckliga kunskaper om
reumatiska sjukdomar och reumatikernas situation.
Reumatikerna är väldigt känsliga för belastning, smärtorna
förvärras vid ansträngningar och vid kyla. Den som har
deformerade händer har svårt att bära kassar och väskor. Det
sistnämnda medför också svårigheter att använda käppar och
kryckor. En reumatiker har ofta svårt att använda kollektiva
färdmedel dels för att det är svårt att kliva på och av en buss,
dels för att man p.g.a. de kroniska smärtorna i lederna inte
kan sitta bekvämt eller hålla i sig.
Vid bedömning av ansökningar om handikappersättningar är det viktigt att
veta, att många reumatiker är beroende av annan person för att klara sin
dagliga livsföring och att de ofta har betydande merkostnader.
Informationsinsatser och
redovisat utbildningsbehov
Reumatikerförbundet har under åren 1992-1994 genomfört
vissa informationsinsatser vid försäkringskassorna.
Målgrupperna har varit de tjänstemän som utreder, lägger
förslag och i vissa fall beslutar i ärenden som rör bilstöd,
handikappersättning och rehabilitering. Det har under detta
arbete framkommit att försäkringskassornas personal gärna
vill ha mera kunskaper om:
samtliga reumatiska sjukdomar (hur de yttrar sig, olika stadier, deras
prognos och hur de påverkar funktionsförmågan) samt deras
konsekvenser för dem som drabbas ( hela livssituationen)
vård - och behandlingsformer
rehabilitering (när rehabiliteringsinsatser kan påbörjas, tekniska
hjälpmedel m.m.)
reumatikers problem i olika situationer inom vardagslivet
reumatikers möjligheter och begränsningar i arbetslivet ( arbetstekniska
hjälpmedel, behov av anpassad arbetsplats)
merkostnader, hjälpbehov, förflyttningssvårigheter, samhällets resurser i
stort
nya behandlings - och rehabiliteringsmetoder, nya hjälpmedel, forskning
Det är viktigt och angeläget att ytterligare insatser görs i
syfte att öka kunskaperna om reumatiska sjukdomar och
deras konsekvenser. Inte minst viktigt är det med ökade
kunskaper när det gäller möjligheten att bedöma
rehabiliteringsbehovet hos sjukskrivna reumatiker. Det är
också viktigt att utbildningen fokuseras på att det är flest
kvinnor som är reumatiker och att kvinnor i viss utsträckning
har andra rehabiliteringsbehov än män.
Utbildningssatsningar innebär att försäkringskassans
handläggare får bättre underlag för bedömning och förslag i
ärenden som rör reumatiker samt bättre förutsättningar för
adekvata beslut.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningssatsningar för försäkringskassans personal vad gäller
reumatiska sjukdomar.
Stockholm den 4 oktober 1996
Gullan Lindblad (m)
Karin Israelsson (c)
Sigge Godin (fp)
Ulla Hoffmann (v)
Thomas Julin (mp)
Rose-Marie Frebran (kd)