Reumatiska sjukdomar
De reumatiska sjukdomarna kan indelas i:
kroniska inflammatoriska ledsjukdomar
reumatiska systemsjukdomar
degenerativa ledsjukdomar
mjukdelsreumatiska tillstånd
Sjukdomarna, som på olika sätt angriper leder, rygg, senor, bindväv, muskler och skelett orsakar oftast värk, smärta och rörelseinskränkningar.
De begränsar den enskildes möjligheter att fullt ut delta i verksamheter i hemmet, på arbetsplatsen, fritiden och i samhället i övrigt. De flesta sjukdomarna debuterar i yrkesverksam ålder, ofta redan i 20-30-årsåldern. Många av dem utvecklas i skov, vilket innebär att reumatikern tidvis kan vara hårt drabbad av sin sjukdom, medan besvären tidvis kan vara betydligt lindrigare. På sikt sker dock för de flesta reumatiker en gradvis försämring med tilltagande funktionsbortfall.
Cirka en miljon svenskar - de flesta kvinnor - uppges ha någon reumatisk sjukdom. Kostnaderna för produktionsbortfall p.g.a. sjukskrivning och förtidspension uppskattas till ca 44 miljarder kronor per år.
Sjukdomarnas konsekvenser
Många reumatiker är beroende av egen bil för att kunna arbeta, studera, ta behandlingar m.m. De som fått avslag på ansökan om bilstöd anser att handläggarna av deras ärenden vid försäkringskassorna inte har tillräckliga kunskaper om reumatiska sjukdomar och reumatikernas situation. Reumatikerna är väldigt känsliga för belastning, smärtorna förvärras vid ansträngningar och vid kyla. Den som har deformerade händer har svårt att bära kassar och väskor. Det sistnämnda medför också svårigheter att använda käppar och kryckor. En reumatiker har ofta svårt att använda kollektiva färdmedel dels för att det är svårt att kliva på och av en buss, dels för att man p.g.a. de kroniska smärtorna i lederna inte kan sitta bekvämt eller hålla i sig.
Vid bedömning av ansökningar om handikappersättningar är det viktigt att veta, att många reumatiker är beroende av annan person för att klara sin dagliga livsföring och att de ofta har betydande merkostnader.
Informationsinsatser och redovisat utbildningsbehov
Reumatikerförbundet har under åren 1992-1994 genomfört vissa informationsinsatser vid försäkringskassorna. Målgrupperna har varit de tjänstemän som utreder, lägger förslag och i vissa fall beslutar i ärenden som rör bilstöd, handikappersättning och rehabilitering. Det har under detta arbete framkommit att försäkringskassornas personal gärna vill ha mera kunskaper om:
samtliga reumatiska sjukdomar (hur de yttrar sig, olika stadier, deras prognos och hur de påverkar funktionsförmågan) samt deras konsekvenser för dem som drabbas ( hela livssituationen)
vård - och behandlingsformer
rehabilitering (när rehabiliteringsinsatser kan påbörjas, tekniska hjälpmedel m.m.)
reumatikers problem i olika situationer inom vardagslivet
reumatikers möjligheter och begränsningar i arbetslivet ( arbetstekniska hjälpmedel, behov av anpassad arbetsplats)
merkostnader, hjälpbehov, förflyttningssvårigheter, samhällets resurser i stort
nya behandlings - och rehabiliteringsmetoder, nya hjälpmedel, forskning
Det är viktigt och angeläget att ytterligare insatser görs i syfte att öka kunskaperna om reumatiska sjukdomar och deras konsekvenser. Inte minst viktigt är det med ökade kunskaper när det gäller möjligheten att bedöma rehabiliteringsbehovet hos sjukskrivna reumatiker. Det är också viktigt att utbildningen fokuseras på att det är flest kvinnor som är reumatiker och att kvinnor i viss utsträckning har andra rehabiliteringsbehov än män. Utbildningssatsningar innebär att försäkringskassans handläggare får bättre underlag för bedömning och förslag i ärenden som rör reumatiker samt bättre förutsättningar för adekvata beslut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningssatsningar för försäkringskassans personal vad gäller reumatiska sjukdomar.
Stockholm den 4 oktober 1996
Gullan Lindblad (m)
Karin Israelsson (c) Sigge Godin (fp) Ulla Hoffmann (v) Thomas Julin (mp) Rose-Marie Frebran (kd)