Bristande språkkunskaper gör det svårt för många invandrare
att få in en fot i arbetslivet. Därför är arbetslösheten, särskilt
i vissa invandrargrupper, avsevärt högre bland invandrare än
bland genomsnittet.
Även de som förvärvsarbetat under en tid kan få problem utan tillräckliga
kunskaper i det svenska språket. Erfarenheterna visar att långtidssjukskrivna
invandrare har svårt att komma tillbaka till arbetslivet av det skälet.
Rehabilitering av långtidssjukskrivna är ett arbete som kräver mycket, både
i kunskap, vilja och fantasi av både den som är sjukskriven och den
tjänsteman hos försäkringskassan som är samordnare av de olika rehabi-
literingsinsatserna.
I en utredning som Riksförsäkringsverket publicerat i september 1996
framkommer att vissa invandrargrupper får mindre yrkesinriktad rehabi-
litering. För långtidssjukskrivna invandrare utgör inte sällan bristande
svenskkunskaper ett grundläggande hinder i rehabiliteringen. Det är inte
acceptabelt. Invandrare bör ha samma förutsättningar till rehabilitering under
sjukskrivning som andra.
Vår slutsats är att det krävs en kraftig satsning på utbildning, framför allt i
det svenska språket, för att förhindra att invandrarna utvecklas till ett
permanent B-lag på arbetsmarknaden. Det handlar inte nödvändigtvis bara
om mer resurser i form av fler lärare och undervisningsresurser. Lika viktigt
är att undervisningen anpassas för att underlätta inträdet på den svenska
arbetsmarknaden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskundervisning för invandrare i rehabiliteringssyfte m.m.