Bristande språkkunskaper gör det svårt för många invandrare att få in en fot i arbetslivet. Därför är arbetslösheten, särskilt i vissa invandrargrupper, avsevärt högre bland invandrare än bland genomsnittet.
Även de som förvärvsarbetat under en tid kan få problem utan tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Erfarenheterna visar att långtidssjukskrivna invandrare har svårt att komma tillbaka till arbetslivet av det skälet.
Rehabilitering av långtidssjukskrivna är ett arbete som kräver mycket, både i kunskap, vilja och fantasi av både den som är sjukskriven och den tjänsteman hos försäkringskassan som är samordnare av de olika rehabi- literingsinsatserna.
I en utredning som Riksförsäkringsverket publicerat i september 1996 framkommer att vissa invandrargrupper får mindre yrkesinriktad rehabi- litering. För långtidssjukskrivna invandrare utgör inte sällan bristande svenskkunskaper ett grundläggande hinder i rehabiliteringen. Det är inte acceptabelt. Invandrare bör ha samma förutsättningar till rehabilitering under sjukskrivning som andra.
Vår slutsats är att det krävs en kraftig satsning på utbildning, framför allt i det svenska språket, för att förhindra att invandrarna utvecklas till ett permanent B-lag på arbetsmarknaden. Det handlar inte nödvändigtvis bara om mer resurser i form av fler lärare och undervisningsresurser. Lika viktigt är att undervisningen anpassas för att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskundervisning för invandrare i rehabiliteringssyfte m.m.
Stockholm den 3 oktober 1996
Lilian Virgin (s) Lars Stjernkvist (s)
Gotab, Stockholm 1996