Bestämmelser för personer
med inkomst från både
företag och anställning
I framtiden kommer alltfler att ha flera inkomstkällor. Enligt
regeringens ambitioner är det önskvärt att fler satsar på
småföretagande. Många kommer då troligen att driva sitt
företag och ha något anställningsförhållande eller uppdrag
vid sidan därav. Dagens sjukpenningregler är i regel baserade
på löneinkomster.
Med dagens sjukpenningregler kommer tyvärr personer som har såväl
företags- anställnings- som uppdragsinkomster att drabbas av alltför låg
sjukpenning i förhållande till sina inkomster och inbetalda avgifter. Ett
konkret fall ur verkligheten:
En kvinna driver ett företag som enmansföretagare. Hon har dessutom en
timarvoderad anställning vid en högskola. Hennes sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) är fastställd till 106 000 kronor av anställning och
264 000 kronor med tre dagars karenstid av annat förvärvsarbete (företags-
inkomsten). Hon betalar avgifter över 7,5 basbelopp. Vid en sjukskrivnings-
period 26 april-10 maj 1996 inträffar följande:
Försäkringskassan utbetalar de första fjorton dagarna sjukpenning beräknad
enbart på inkomsten av annat förvärvsarbete och efter fullgjord karens.
Fr.o.m. den femtonde dagen i sjukperioden utbetalas sjukpenning beräknad på
båda inkomsterna upp till 7,5 basbelopp (271 500 kronor).
Beslutet grundas på bestämmelserna i 3 kap. 2, 4, 10-10 b samt 11 §§
lagen om allmän försäkring samt tillämpningsföreskrifter.
Försäkringskassan har vid omprövning av sjukpenningen förklarat att den i
första hand skall bortse från inkomsten från företaget när sjukpenningen
beräknas, eftersom kvinnan har en inkomst som överstiger 7,5 gånger
basbeloppet. Detta innebär att sjukpenning först skall betalas ut efter den
beräknade inkomsten av anställning, i detta fall 106 000 kronor. Men
eftersom kvinnan inte skulle ha utfört något arbete som uppdragstagare (vid
högskolan) under de första fjorton dagarna har försäkringskassan inte
utbetalat någon sjukpenning beräknad på inkomst av anställning. Därefter
utbetalas sjukpenning efter inkomst av annat förvärvsarbete (företaget) i detta
fall 165 500 kronor, utgörande mellanskillnaden mellan 106 000 kronor d.v.s.
inkomsten av anställningen, och 271 500 kronor (d.v.s. 7,5 basbelopp).
Försäkringskassan har förklarat sig ha utbetalat sjukpenning enligt
bestämmelserna, men kvinnan ifråga anser att hon fått en alldeles för låg
sjukersättning med hänsyn till att hon inbetalat avgifter över 7,5 gånger
basbeloppet. Detta måste man hålla med henne om.
Med hänsyn till att människors försörjning allt oftare baseras på såväl
företagande som anställningar och olika uppdragsinkomster anser vi att en
översyn bör göras av sjukpenningberäkningen i sådana fall med
blandinkomster. Man skulle förslagsvis kunna beräkna inkomsten på en
sammanslagning av samtliga inkomster eller låta den försäkrade välja om
anställnings- eller företagsinkomsten först skall beaktas. Principiellt borde
inte avgifterna överstiga vad man får ut i förmåner, vilket har framförts av
Moderata samlingspartiet i andra motioner.
Sjukpenning för
timanställda
Riksförsäkringsverket har nyligen slagit fast att personer som
endast har timanställning inte har rätt till sjukpenning under
den s.k. arbetsgivarperioden, d.v.s. de 14 första sjukdagarna.
Skälet till RFV:s inställning är att de som arbetar per timme hos en
arbetsgivare under regelbundna tidsperioder skall räknas som anställd i det
företaget. Arbetsgivarna däremot menar att en anställd endast kan få
sjukpenning under arbetsgivarperioden om man tillträtt en anställning, vilket
ofta inte är fallet med timanställda. Såväl landstings- som kommunförbundet
har samma inställning.
Självfallet skall en person som har anknytning till arbetsmarknaden ha rätt
till sjukpenning vid sjukdom. Anställningsformen får inte innebära att denna
rätt åsidosätts. Regeringen bör därför återkomma med förslag till riksdagen
som innebär att den nuvarande ordningen ändras på ett sådant sätt att
timanställda också ges rätt till sjukpenning under arbetsgivarperioden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning av
sjukpenningberäkningen för försäkrade med blandinkomster i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att timanställd
personal får sjukpenning under arbetsgivarperioden i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 3 oktober 1996
Gullan Lindblad (m)
Sten Svensson (m)
Leif Carlson (m)
Maud Ekendahl (m)
Gustaf von Essen (m)
Margit Gennser (m)
Stig Grauers (m)
Rolf Gunnarsson (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Tomas Högström (m)
Annika Jonsell (m)
Göte Jonsson (m)
Ulf Kristersson (m)
Margareta E Nordenvall (m)
Bertil Persson (m)
My Persson (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Åke Sundqvist (m)
Birgitta Wichne (m)
Liselotte Wågö (m)
Anna Åkerhielm (m)