Granskning och möjlighet till prickning av försäkringsläkare och försäkringstandläkare
Enligt 18 kap. 12§ AFL ska det hos den allmänna
försäkringskassan finnas en eller flera försäkringsläkare.
Benämningen förtroendeläkare och förtroendetandläkare är
sedan 1995 ändrat till försäkringsläkare och
försäkringstandläkare. Försäkringsläkare ska biträda kassan i
frågor som kräver medicinsk sakkunskap.
I propositionen 1994/95:147 föreslogs en lagändring innebärande att efter
28 dagars sjukskrivning ska försäkringskassan göra en fördjupad prövning av
rätten till sjukpenning. Både den som är sjukskriven och behandlande läkare
ska då lämna ytterligare underlag till försäkringskassan, ett underlag som ska
visa i vilken utsträckning den nedsatta funktionen sätter ned arbetsförmågan.
När försäkringskassan gör sin fördjupade prövning ska försäkringsläkaren
medverka. I lagen om allmän försäkring (3 kap, 8 a §) har bestämmelsen om
försäkringsläkarens medverkan tagits in. Riksdagen har godkänt förslagen
och förändringarna har trätt i kraft i oktober 1995.
Försäkringsläkare och försäkringstandläkare omfattas av lagen om
disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område endast i den
utsträckning de personligen undersöker någon eller då en sedvanlig patient-
läkarrelation på annat sätt har uppstått.
Frågor om disciplinpåföljd och återkallande av legitimation regleras i lagen
(1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område.
Disciplinpåföljd kan enligt lagens 3 § bli aktuell endast för yrkesutövning
som har samband med undersökning, vård och behandling av patienter eller
klinisk forskning på människor.
Försäkringsläkare och försäkringstandläkare med någon form av anställ-
ning vid en försäkringskassa omfattas av Riksförsäkringsverkets tillsyn.
Försäkringsläkare och försäkringstandläkare är tjänstemän på försäkrings-
kassorna och för dem gäller därför förvaltningslagens bestämmelser om
kommunikation, besvär etc. Lagens bestämmelser gäller även i fall där
försäkringskassan skickar ett försäkringsärende till en konsultläkare för
bedömning.
Det material som en försäkringsläkare eller konsultläkare lämnat till kassan
i form av medicinska bedömningar utgör en del av beslutsunderlaget för
handläggaren eller socialförsäkringsnämnden. De medicinska bedömningarna
ingår på så sätt i prövningen av beslutet.
Försäkringsläkare har i praktiken en mycket starkt myndighetsställning
men kan inte som andra läkare anmälas till hälso- och sjukvårdens ansvars-
nämnd eftersom de inte är behandlande läkare och sällan träffar patienten.
Försäkringsläkare är tjänstemän och lyder under förvaltningslagen och ska
därmed kunna granskas av JO. Justitieombudsmannen kan alltså granska
försäkringsläkaren utifrån förvaltningslagen men JO kan inte uttala sig i
frågor som rör medicinska bedömningar. Försäkringsläkaren står därmed
också utanför Justitieombudsmannens granskning.
Försäkringsläkaren kan alltså göra en medveten eller omedveten felaktig
medicinsk bedömning utan att riskera att få saken prövad eller bli dömd vare
sig i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller hos Justitieombudsmannen.
En sjuk människa kan alltså bli utsatt för övergrepp från en försäkringsläkare
utan att ha möjlighet att få detta prövat förvaltningsrättsligt. Ett sådant
system
är inte värdigt ett rättssamhälle.
Riksdagen måste omgående införa bestämmelser, som ger möjlighet till
granskning och prickning av försäkringsläkare och försäkringstandläkare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av bestämmelser som ger möjlighet till granskning och
prickning av försäkringsläkare och försäkringstandläkare.