Sammanlagt uppbär i dag omkring 350 000 personer förtidspension. 50 000 personer har sjukbidrag. Åtskilliga tusen har under kortare eller längre tid sjukersättning.
Regeringens sparkrav på försäkringskassorna har lett till att kassorna pressas att spara både på nya och gamla fall: tidigare beviljade livräntor och sjukbidrag på grund av ohälsa eller arbetsskada kan omprövas. Antalet nybeviljade förtidspensioneringar har på två år reducerats med en tredjedel, i vissa delar av landet med ännu mer. Det är inte ovanligt att sjukpenningen dras in med omedelbar verkan efter förslag från den s.k. Försäkringsläkaren (tidigare kallad förtroendeläkare) på grunder som sedan undanröjs av länsrätten.
Den som är sjuk har mycket sällan råd att betala dyra arvoden till ett juridiskt ombud. Rättshjälpen omfattar inte förvaltningstvister. Anledningen till att man i dag inte kan få vare sig rättshjälp eller rättsskydd om man råkar i tvist med försäkringskassan är den utredningsskyldighet som åvilar förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar. Detta gör att det inte är många jurister som arbetar med förvaltningsrättsliga frågor.
Det är oförsvarbart ur rättssäkerhetssynpunkt att den enskilde personen, i detta fall dessutom i en ytterligare försvagad position på grund av sin sjukdom har ett så dåligt rättsskydd i förvaltningsrättsliga tvister.
Förvaltningsrätten reglerar förhållandet mellan enskilda och myndigheter. Skatterätten är kanske den mest kända men här under faller en mängd andra viktiga rättssystem, t.ex. socialförsäkringssystemet.
Den utredningsskyldighet som åvilar förvaltningsmyndigheter och förvalt- ningsdomstolar innebär att man ska ta tillvara såväl det allmännas som den enskildes intressen.
Skattemyndigheterna har insett det orimliga i detta system och konstaterar, att man tar tillvara statens intressen och därmed ges den enskilde möjlighet till rättsskydd i en skattetvist.
Det är många med mig som har svårt att tro, att försäkringskassans företrä- dare alltid ser till den enskilde försäkrades intressen i lika stor utsträckning som till statens krav.
Därför är det viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att det finns fristående läkare och jurister, som får möjlighet att arbeta som patientombudsmän. Deras arbete ger patienten en möjlighet till en rättvisare hantering i en tvist i och med att hon får tillgång till en obunden medicinsk och juridisk kompetens. Vi ska också komma ihåg att lagar och avtal alltför ofta är så komplicerade både i text och innehåll, att det är omöjligt för en icke juridiskt och/eller medicinskt utbildad person att förstå.
Systemet med fristående patientombudsmän kommer också att innebära, att inte bara försäkringskassa utan även länsrätt och kammarrätt kommer att avlastas långdragna ärenden och överklaganden. Det kommer också att bli färre anmälningar till Justieombudsmannen om prövning av tjänstefel hos handläggare i och med att patienten med patientombudsmannens hjälp fått en bättre möjlighet till rättvis behandling.
Kostnaden för det föreslagna systemet, föreslår jag, kan lösas genom att en mycket liten del av alla de många hundra miljoner kronor, som varje år betalas ut till landsting, Riksförsäkringsverket och försäkringskassor betalas till en stiftelse, vilken i sin tur organiserar och betalar de fristående läkare och jurister som anställs som patientombudsmän.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående patientombudsmän.
Stockholm den 27 september 1996
Siw Persson (fp)