Motion till riksdagen
1996/97:Sf2
av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp)

med anledning av skr. 1996/97:24 Invandrings- och flyktingpolitiken


Miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att Sverige ser
flyktingpolitiken som en helhet när det gäller internationella
frågor som handels-, utrikes- och säkerhetspolitik. Vi måste
arbeta långsiktigt för stabilitet, demokrati och fred samt delta
i fredsprocesser. I befolkningsfrågorna behövs också en aktiv
politik från Sveriges sida. Det handlar dock alldeles säkert
om decennier innan resultat kan uppnås, och därför behövs
en aktiv politik på hemmaplan.
I den nya flyktingpolitiken ingår några nya viktiga skyddsbegrepp såsom
miljöflyktingar, homosexuella och personer som är förföljda på grund av sitt
kön.
Det internationella engagemanget och stödet är viktigt, men Sverige är
också skyldigt att ge skydd åt dem som knackar på vår dörr. Att antalet
asylsökande minskar i Sverige och hela Västeuropa beror till största delen på
de viseringskrav som ställs för att få komma in i EU-länderna. Den osynliga
muren har byggts högre. Miljöpartiet anser inte att viseringar ska användas
för att hindra flyktingar att kunna söka asyl.
Vi anser det ytterst inhumant att försöka sända tillbaka flyktingar till länder
som inte tar emot dem, vilket har hänt vad det gäller Kosova. De som nu
väntat mellan två och fyra år utan att deras hemländer tar emot dem, t.ex.
bosnienkroater och kosova-albaner, borde få permanent uppehållstillstånd.
Miljöpartiet anser att Sverige ska avsäga sig sitt observatörskap i Schengen
och inte gå in i Schengensamarbetet, något som vi berör i en annan motion.
Det är märkligt att Sverige inte förrän den 15 februari 1996 beslutade om
Anknytningsutredningen. De upprörande fall av "import" av kvinnor som
misshandlas eller tvingas till prostitution av sina, oftast svenska, män och där
förhållandet tagit slut strax innan 2-årsgränsen uppnåtts, har behandlats
nästan varje år i socialförsäkringsutskottet. Enligt uppgifter har ingen
förändring skett till det bättre. Miljöpartiet yrkar att inga avvisningar sker i
dessa fall förrän utredningen är klar. De östasiatiska kvinnor som "förskjutits"
av sina män har inga rättigheter och blir uteslutna ur den sociala gemen-
skapen. De har svårt att överleva i sitt hemland under dessa förutsättningar.
Medan Barnutredningen pågår märker utredningen att svensk lag inte alltid
överensstämmer med barnkonventionen. Utlänningsnämndens avvisnings-
beslut gör detta tydligt. I besluten kan det stå att familjen (eller det ensamma
barnet) enligt barnkonventionen borde få uppehållstillstånd, men då den inte
är lag anser Utlänningsnämnden att inget reellt hinder för avvisning
föreligger. Övriga frågor om återförening och andra frågor som gäller barn
behandlas i Miljöpartiets motion med anledning av prop. 1996/97:25 om
flyktingpolitiken.
I skrivelsen finns siffror på hur pass liten nettoinvandringen egentligen är:
ca 12 000 personer. 1994 års bruttoinvandring (inklusive asylsökande) på
59 000 har 1995 sjunkit till 20 000, varav 9 000 asylsökande.
År 1996 ser det hittills ut som om antalet asylsökande endast blir ca 5 000.
Just under denna period skulle en amnesti kunna genomföras för barnfamiljer
som vistats här i t.ex. ett och ett halvt år och för vuxna i två år, den tid de
varit gömda räknas in. Det skulle vara både generöst, humant och solidariskt
och ge många människor som haft en oerhört svår och osäker tid här i Sverige
en ny framtid.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inga avvisningar skall ske innan Anknytningsutredningen är
klar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en amnesti, som används flexibelt i för flyktingen positiv
riktning bör utfärdas.

Stockholm den 3 oktober 1996
Ragnhild Pohanka (mp)

Thomas Julin (mp)