Preskription
Enligt utlänningslagen kan ett beviljat uppehållstillstånd återkallas på grund av oriktiga uppgifter vid ansökan. Statens invandrarverk startade i januari i år ett projekt vars syfte var att Invandrarverket skulle arbeta mer effektivt med att återkalla uppehållstillstånd för personer som uppgett falsk identitet.
Invandrarverkets nya generaldirektör Lena Häll Eriksson har dock nyligen beslutat att det uppmärksammade projektet skall avbrytas. Däremot skall arbetet med att återkalla uppehållstillstånd fortsätta som en del av den ordinarie verksamheten.
Denna lagstadgade verksamhet medför att alla som fått uppehållstillstånd känner sig misstänkliggjorda och osäkra. Hela flyktsituationen återuppväcks och det leder till känslor av ovisshet, rädsla och desperation. Särskilt barn i flyktingfamiljer uppfattar detta som ett nytt hot mot själva tillvaron. Detta kan inte vara förenligt med principen om barnets bästa.
I ett demokratiskt och humant samhälle bör en preskriptionstid finnas i utlänningslagen, som stadgar när möjlighet för myndigheterna att göra efterhandsgranskning av beviljade uppehållstillstånd upphör, såvida inte synnerligen starka skäl talar emot. En lämplig preskriptionstid är två år.
Tidsbegränsat uppehållstillstånd
Med utgångspunkt i vad som är barnets bästa är det nödvändigt att den vård och hjälp en familj behöver vid ett omhändertagande av ett asylsökande barn kan ges under så lång tid som de sociala myndigheterna har bedömt behövas. Ett annat synsätt skulle medföra att ett utländskt barn erhåller en annan behandling än ett svenskt barn och därmed innebär en kränkning av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen.
Regeringen föreslår i propositionen att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får meddelas när det behövs för vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
För att säkerställa barnets rätt till omvårdnad och skydd mot övergrepp bör ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas som huvudregel då ett barn är omhändertaget enligt LVU.
Barn och verkställighet
Verkställighet av ett avvisningsbeslut eller utvisningsbeslut genomförs i flera fall på ett sätt som splittrar familjen. Det förekommer att barnen hämtas av polisen i skolan medan föräldrarna grips i hemmet. Det händer dessutom att familjemedlemmar avvisas till olika länder på grund av olika medborgarskap.
I föräldrabalkens 21 kapitel och kapitlets tillämpningsförordning om verkställighet av domar eller beslut om vårdnad eller umgänge finns bestämmelser för hur hämtning och annan åtgärd skall utföras på ett sätt som är så skonsamt som möjligt för barnet.
Dessa regler i föräldrabalken borde vara tillämpbara vid verkställighet av ett avvisningsbeslut eller utvisningsbeslut.
Dessutom borde ett avvisnings-/utvisningsbeslut inhiberas då en familj riskerar att splittras, såvida inte särskilda skäl talar emot.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en preskriptionstid på två år införs i utlänningslagen avseende återkallelse av uppehållstillstånd, såvida inte synnerligen starka skäl talar emot,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, som huvudregel, skall beviljas i de fall ett barn är omhändertaget enligt LVU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att göra en översyn av verkställighetsbestämmelserna i utlänningsärenden i förhållande till föräldrabalkens regler om verkställighet av beslut i vårdnadsärenden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en bestämmelse införs i utlänningslagen som stadgar att ett avvisnings-/utvisningsbeslut skall inhiberas då en familj riskerar att splittras, såvida inte särskilda skäl talar emot.
Stockholm den 10 oktober 1996
Kerstin Warnerbring (c)
Siri Dannaeus (fp) Inger Davidson (kd) Ewa Larsson (mp) Eva Zetterberg (v)