Moderata utgångspunkter
Regeringens förslag till förändrad migrationspolitik bygger i huvudsak på det betänkande som Flyktingpolitiska kommittén (FK) avgav i juni 1995 samt på Barnkommitténs (BK) delbetänkande från juli 1996.
Flyktingpolitiska kommittén tillkom ursprungligen på borgerligt och inte minst moderat initiativ. Den socialdemokratiska regeringen tillförde sedan nya och delvis förändrade direktiv. Vi moderater har under en följd av år krävt en förändrad flykting- och invandringspolitik och vi har i en rad olika motioner lagt förslag om förändringar.
Vi anser att ökad tonvikt måste läggas på förebyggande insatser i potentiella krishärdar, på insatser i flyktingars närområden och på insatser som kan resultera i snabb repatriering av flyktingar. Strävan måste vara att med de begränsade resurser som står till vårt förfogande förhindra att flykt- situationer uppstår och om så ändå sker ge så många människor skydd som möjligt, helst i deras respektive närområde.
Människor som söker skydd i vårt land skall erbjudas sådant om behovet av skydd kan styrkas. Asylrätten är en grundsten i vår invandringspolitik liksom rätten att förenas med sin familj. Barnkonventionen skall på ett tydligt sätt genomsyra vår flykting- och invandringslagstiftning.
Rättssäkerheten för asylsökande förbättras genom regeringens förslag men ytterligare åtgärder krävs och asylprocessen bör därför ses över.
Regeringens förslag till ny och förändrad migrationspolitik tillgodoser i allt väsentligt Moderata samlingspartiets önskemål och krav och vi kan således ställa oss bakom propositionens inriktning och flertalet av de förslag som regeringen lägger vad gäller förändring av nuvarande utlänningslagstiftning m.m.
På några punkter har vi dock förslag som dels går något längre, dels går något utöver dem som regeringen lagt.
Invandring av anhöriga
Både i FK:s utredning och i propositionen förs visst resonemang om eventuell försörjningsplikt för huvudman gentemot anhöriga. I propositionen avvisas försörjningsplikt.
Vi anser att försörjningskrav borde övervägas vid all anhöriginvandring, utom för anhöriga inom kärnfamiljen till en person som fått asyl i Sverige eller fått stanna här på grund av att skyddsbehov föreligger. Uppskjuten invandringsprövning bör kunna tillämpas i alla sådana fall och kontroll ske av att försörjningen är tryggad innan förlängning beviljas. Om sådan försörjningplikt kan införas bör också möjligheter till en mer generös anhöriginvandring kunna åstadkommas. Regeringen bör ges i uppdrag att närmare belysa möjligheterna till ökad försörjningplikt.
Tillfälliga uppehållstillstånd
Regeringen föreslår att tillfälliga uppehållstillstånd skall kunna beviljas vid massflyktsituationer i högst två år samt med ytterligare högst två års förlängning om repatrieringsprogram inletts.
Vi ställer oss bakom förslaget att möjliggöra beviljande av tillfälliga uppe- hållstillstånd men anser det olyckligt att sätta fasta tidsgränser. Massflykts- situationer som uppstår måste i allt väsentligt hanteras av världssamfundet på ett eller annat sätt. Sverige bör bidra till att skapa lösningar så att åter- vändande kan ske.
Om repatrieringsprogram kommer igång kan dessa omintetgöras eller försvåras av att det finns fasta tidsgränser i Sverige medan motsvarande inte finns i t.ex. Tyskland. Det vore olyckligt om Sverige intog en oflexibel håll- ning i detta hänseende. Var och en som beviljats tillfälligt uppehållstillstånd skall kunna ansöka om asyl. Även eventuella humanitära skäl som uppstått under vistelsetiden kan vägas in i bedömningen av ett sökt uppehållstillstånd. Därför kan ändå varje persons situation vägas in vid ett beslut om ett eventuellt permanent uppehållstillstånd.
Tillfälliga uppehållstillstånd kan i vissa fall redan med nuvarande lagstift- ning beviljas utan att det rör sig om en massflyktssituation. Utöver de möjlig- heter som redan nu finns bör man enligt vår uppfattning även tillföra möjligheten att meddela tillfälligt uppehållstillstånd till de asylsökande som bedöms ha skyddsbehov men där identiteten är oklar.
Nya ansökningar
Utlänningsnämnden och även Barnkommittén har aktualiserat frågan om begränsning av möjligheten till nya ansökningar. Vi anser det nödvändigt med en sådan begränsning. Många av dem som inte har tillräckliga asylskäl eller andra skäl att få stanna utan skall avvisas, väljer att gå under jorden, ofta med sin familj. Från sina gömställen kommer man sedan in gång på gång med s.k. nya ansökningar varvid endast nya omständigheter får åberopas. Ofta far familjen och inte minst barnen illa och detta förhållande åberopas då som humanitära skäl. Barnkonventionen riskerar att användas som murbräcka.
Vi hade hoppats att regeringen redan i föreliggande proposition skulle uttala att den snabbt avsåg att utreda och lägga förslag om begränsningar eller annan reglering av den nu närmast absurda rätten till nya ansökningar så som den har kommit att praktiseras.
Illegal invandring
Regeringen föreslår att fängelse i högst fyra år skall kunna utdömas till den som i vinstsyfte smugglat människor in i landet. FK ansåg i sitt betänkande att sådant straff skulle utdömas till den som mot betalning smugglat människor.
Vi anser att "mot betalning" är en bättre och klarare definition på vad som skall konstituera människosmuggling och därmed utgöra straffrättslig grund. Vidare bör ett minimistraff på två års fängelse kunna utdömas även om brottet inte är att anse som mindre grovt, alltså en skärpt straffskala i för- hållande till regeringens förslag.
Vi är medvetna om att människosmuggling i vissa fall kan innehålla element som klart pekar på att förmildrande omständigheter föreligger och sådana skall givetvis kunna beaktas av domstolen. Trots detta är det mycket viktigt att markera mot människosmuggling på alla tänkbara sätt eftersom denna verksamhet ökar snabbt och i ett internationellt perspektiv har en ekonomisk betydelse som inte står narkotikahandeln långt efter.
Transportöransvar
Regeringen har inte lagt något förslag om skärpt transportöransvar. Det finns starka motiv att även bötesbelägga transportörer som fraktar resenärer med otillräckliga resehandlingar. Utöver detta är det också vår bedömning att Schengenavtalet, som Sverige säger sig ha för avsikt att underteckna, innebär ett åtagande att införa böter för transportörer som fraktar resenärer med otillräckliga resehandlingar.
Statens invandrarverk
Regeringens förslag innebär att SIV kommer att ta över flera viktiga arbetsuppgifter från polismyndigheterna, med tillhörande risk för försämrad service. Vidare har den delen av SIV:s verksamhet som rör migration kommit att överföras till samma utgiftsområde som utrikesförvaltningen och med ett särskilt statsråd inom UD som ansvarig för flykting- och invandringspolitiken.
Andra delar av SIV:s verksamhet, särskilt integrationsfrågor och den kommunala introduktionsverksamheten för invandrare har hamnat under Inrikesdepartementet.
Moderata samlingspartiet har i olika sammanhang förespråkat en renodling av SIV:s roll. Vi menar att det nu är tid att tillskapa ett migrationsverk vars ansvar inte skall omfatta dem som är invandrare. Integrationsfrågorna bör överföras till andra myndigheter eller, som Invandrarpolitiska kommittén föreslagit, ett nytt och mindre integrationsverk som naturligen skall ha ett nära samarbete med SIV. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad försörjningsplikt vid anhöriginvandring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfälliga uppehållstillstånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsning av möjlighet till nya ansökningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om straffskärpning för smuggling av flyktingar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt transportöransvar,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändrad myndighetsstruktur för flykting- och invandrarfrågor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 9 oktober 1996
Gullan Lindblad (m)
Sten Svensson (m) Leif Carlson (m) Maud Ekendahl (m) Gustaf von Essen (m) Margit Gennser (m) Stig Grauers (m) Rolf Gunnarsson (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Tomas Högström (m) Göte Jonsson (m) Ulf Kristersson (m) Margareta E Nordenvall (m) Bertil Persson (m) My Persson (m) Marietta de Pourbaix-Lundin (m) Åke Sundqvist (m) Birgitta Wichne (m) Liselotte Wågö (m) Anna Åkerhielm (m)