Motion till riksdagen
1996/97:N428
av Birgitta Carlsson och Lennart Brunander (c)

Satsningar på mlijö- och energisystem inför 2000-talet


Arbetslösheten är allt för hög. Hur skall arbetslösheten
bekämpas? Var finns de nya jobben? Hur skall vi säkra
befintliga jobb i t ex den västsvenska bilindustrin?
Här följer några viktiga utgångspunkter.
- Energikommissionen slog fast att energisystemet bör ställas om och
grundas på varaktiga, förnybara och helst inhemska energikällor.
-
- Sverige tillhör världseliten vad gäller bioenergiomvandling inom upp-
värmningssektorn och vi står inför ett genombrott när det gäller elpro-
duktionen.
-
- Energieffektivare motorer och nya bränslen är en överlevnadsfråga för
bilindustrin.
-
- De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i tillväxten. (Hämtat
ur Göran Perssons regeringsförklaring.)
-
- Vi ska bli det första landet i världen som har ett energisystem som svarar
mot 2000-talets krav (Sagt av Göran Persson vid partikongressen.)
-
-  I Västsverige finns en stor del av den svenska bilindustrin lokaliserad, här
finns kompetens inom energiteknikområdet i företag och på universitet
och högskolor.
-
Detta leder fram till slutsatsen att en kraftsamling i väst på
framtidsprojekt dels inom kraftvärmeområdet, dels på nya
drivmedel och motorer är den stora möjligheten för
Västsverige och hela landet att minska arbetslösheten och att
skapa ett uthålligt näringsliv. Vid passivitet riskerar
Västsverige att hamna ännu mer på efterkälken genom att
den industriella utvecklingen sker någon annanstans i landet
eller i värsta fall utomlands.
Energi- och miljöpolitik
Vår energiförsörjning handlar inte enbart om hur vi värmer
våra hus. Energisystemets utformning har i själva verket ett
avgörande inflytande på det mesta inom samhället. Det gäller
luften vi andas, vårt klimat och ekonomin. Vi måste nu
bestämma hur vi skall göra med de förnybara energikällorna
bioenergi, vattenkraft,  sol och vind samt de ändliga
energikällorna naturgas, olja, kol och kärnkraft. God tillgång
på energi till rimliga kostnader måste kombineras med god
miljö och långsiktigt hållbart kretsloppsanpassat
energisystem.
I stället för import av olja, gas och kol kan vi använda pengarna för att
producera värme, el och drivmedel från förnybara energikällor i landet.
Något som ger oss både nya jobb och en bättre miljö. Detta förutsätter en
målinriktad och kraftfull satsning på utveckling av ny teknik för kraft-
värmeproduktion liksom utveckling av drivmedel och motorer.
Bioenergiutvecklingen kan bli Sveriges motsvarighet till de norska olje-
och gastillgångarna, vars exploatering satte fart på norsk ekonomi. Varje ny
TWh bioenergi som används i Sverige skapar ca 300 arbetstillfällen. Våra
långsiktigt möjliga uttag av bioenergi ligger på ca 200 TWh per år. Det finns
alltså en potential på 30 000-50 000 nya arbetstillfällen i landet.  För
Västsveriges del rör det sig om 6 000-10 000 nya jobb. Därtill kommer
möjligheterna till nya arbetstillfällen om vi även får en industriell utveckling
inom energiområdet i Västsverige.
Industriell utveckling i
Sverige eller utomlands?
Sverige tillhör världseliten vad gäller bioenergiomvandling
såväl stor- som småskalig inom uppvärmningssektorn och vi
står inför ett genombrott när det gäller elproduktionen
(Biogaskombi). Kommer vi att kunna utnyttja detta försprång
för en industriell utveckling i Sverige eller kommer den att
ske utomlands? Danskarna  satsade på utveckling av
vindkraftverk på 1980-talet och idag har man en stor export
av vindkraftverk.
Den svenska bilindustrin, som till stor del är lokaliserad till Västsverige,
har en mycket stor betydelse för sysselsättningen. Vår bilindustri är världs-
ledande när det gäller trafiksäkerhet liksom låga utsläpp av hälsofarliga
ämnen. Med tanke på växthuseffekten är det nödvändigt att vi snarast får en
fokusering på energieffektivitet och förnybara bränslen. En satsning på mera
energieffektiva motorer och nya bränslen kommer att vara en överlevnads-
fråga för bilindustrin i världen. Även inom detta område borde svensk
bilindustri kunna gå i spetsen och skapa konkurrensfördelar.
Drivmedel och motorer
Etanol är en del av det naturliga kretsloppet som framställs
genom jäsning av stärkelse och socker från spannmål eller
cellulosahaltiga produkter som spån, skogsrester, energiskog
och returfibrer. Till skillnad från fossila råvaror bidrar inte
biomassebaserad etanol till något nettotillskott av koldioxid.
Etanol används idag som motorbränsle för bussar, lastbilar,
personbilar, båtmotorer samt motorsågar. För tillfället
importerar Sverige ca 80 % av de ca 110 000 kubikmeter
etanol vi använder för kemisk industri, kemisk-tekniska
produkter, humankonsumtion samt motorbränsle. Enbart
restprodukter efter skogsavverkningar, grenar, toppar och
rörskadade träd beräknas kunna ersätta ca 1/3 av dagens
bensinförbrukning i landet.
Marknaden för etanol växer! Mer än 200 stadsbussar kör på ren etanol i
stället för diesel. Det rullar femtio FFV-bilar och det finns taxibilar och
lastbilar som kör med 15 % etanol inblandad i bensin eller diesel. Det finns
ett stort intresse bland bussbolag och distributionsföretag framför allt i
tätorter. En ansökan är inlämnad från bl a Göteborgs kommun och LRF till
EUs miljöfond LIFE om ett pilotprojekt för flytande biobränsle till motor-
fordon och maskiner i Göteborg. Syftet är att gå mot en mer hållbar
transportsektor i regionen genom övergång till förnybara drivmedel inom den
offentliga sektorn.
Dagens motorer kan köras med en viss mängd etanol inblandad. Dessutom
kan motortekniken utvecklas för att effektivare tillvarata etanolens egen-
skaper i bensin och diesel. Någon sådan satsning görs inte, vad vi känner till,
av Volvo och SAAB. Det finns motorer som kan köras med valfri blandning
av etanol och bensin. Förhoppningen är att vi skall få se motsvarande utveck-
ling i Sverige.
Kraftvärme
Biogaskombi kan fördubbla produktionen av grön el i
kraftvärmeverk. Termiska Processer AB, TPS, inriktade sin
förgasningsteknik mot elproduktion för ca 10 år sedan.
Resultatet idag är en process kallad atmosfärisk biogaskombi
som ger avsevärt högre elverkningsgrad jämfört med
konventionell teknik. På ett givet värmeunderlag, t ex
fjärrvärmenät, kan man med biogaskombi få ut dubbelt så
mycket el jämfört med konventionell teknik. Beräkningar
som TPS utfört visar att tekniken inom en nära framtid blir
mer lönsam än dagens teknik för att göra el av biobränsle.
TPS atmosfäriska biogaskombi anses som världsledande.
Den 29 augusti 1995 valdes TPS ut som teknikleverantör i
ett projekt med målet att bygga biogaskombi i kommersiell
skada (30 MWel) i Brasilien.
Sammantaget har utvecklingsarbetet och de internationella erkännandena
nu nått så långt att tiden är mogen för att introducera tekniken även i Sverige.
En förprojektering visar att det finns goda tekniska och miljömässiga
möjligheter att bygga en anläggning i Borås, ihopkopplad med det befintliga
kraftvärmeverket. Med återföring av aska till skogen innebär konceptet en
effektiv, kretsloppsanpassad produkt av grön el. På sikt kan den nya tekniken
effektivisera hela Sveriges energisystem. Denna teknik kan användas av ca
80 kommuner i Sverige vilka kan komma att producera upp till 30 TWh el
med biobränsle. För att tekniken ska kunna lämna utvecklingsstadiet och bli
kommersiell krävs statliga demonstrationsstöd till den första anläggningen.
Genom att bygga en demonstrationsanläggning i Borås har Sverige möjlighet
att ta ett stort steg mot ett förnybart energisystem. För Västsveriges del kan
en sådan satsning skapa förutsättningar för västsvenska företag att vara med i
ett utvecklingsarbete som kan ge underlag till ett uthålligt näringsliv i
Västsverige med stora exportmöjligheter. Denna satsning skulle kunna
jämföras med Danmarks satsning på vindkraft under 1980-talet.
Hela samhället måste hjälpas åt att bana väg för en uthållig samhälls-
utveckling, som t ex förnybara drivmedel i transportsektorn. Våra kommu-
ner, näringslivsorganisationer, större berörda företag, länsstyrelser, högskolor
och universitet,  banker m fl måste ta gemensamma tag och utarbeta ett
program för industriell utveckling av ett miljö- och energisystem för 2000-
talet.
Med hänvisning till vad som ovan beskrivits vill vi framhålla att Väst-
sverige har möjlighet att ta hand om utvecklingen av ett energisystem som
svarar mot 2000-talets krav och som kan komma hela landet tillgodo.
Den nya myndighet som Energikommissionen föreslår bör skapas för att
omställning av energisystemet skall kunna genomföras framgångsrikt kunde
som en del av denna satsning lokaliseras till Västsverige. Med tanke på det
planerade etanolprojektet i Göteborg bör en lokalisering av den första
storskaliga etanolfabriken göras i Västsverige.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på bioenergi i Västsverige,
2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utveckling av energieffektiva motorer,
3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på biobaserade drivmedel,
4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att i Borås snabbt starta en försöksverksamhet med
kraftvärme baserad på bioenergi,
5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillvarata det kunnande om bioenergi som finns i Västsverige,
6.  att riksdagen hos regeringen begär att den med utgångspunkt från vad i
motionen anförts förelägger riksdagen ett förslag om ett ökat nyttjande av
bioenergi för uppvärmning, produktion av el och som drivmedel,
7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringar till Västsverige.

Stockholm den 7 oktober 1996
Birgitta Carlsson (c)

Lennart Brunander (c)