Vindkraft ger inga utsläpp, inget avfall och kräver inga
miljöfarliga transporter. Vindkraften är dessutom inhemsk,
vilket stärker svensk handelsbalans. Sverige är lämpat för
vindkraft; det blåser mycket och mest de månader då
elbehovet är som störst. Vi har långa kuststräckor med
mycket vind och låg befolkningstäthet med stora tillgängliga
utrymmen för vindkraft.
Som argument mot vindkraften anförs ofta att den inte är tillförlitlig - det
kan sluta blåsa. Med en stor andel vattenkraft, som med magasineringen
alltid finns tillgänglig, är det inget problem så länge inte vinden står för mer
än 10-20 % av elbehovet. Dessutom finns det mest vind under vintern, när
också elbehovet är som störst.
Vindkraft på stark frammarsch
Utbyggnaden av vindkraft i världen har årligen ökat med
40 % eller mer sedan 1991. Europa har passerat USA när det
gäller installerad effekt, liksom Tyskland passerat Danmark
som Europas mesta vindkraftsland.
I Sverige fanns den 30 juni 1996 vindkraftverk med en total effekt på 82
MW. Vid årets slut beräknas den uppgå till knappt 100 MW, vilket är nästan
en fördubbling sen juni 1995. Årsproduktionen är ca 250 GWh.
Utbyggnaden har varit störst på Gotland, med en årsproduktion som närmar
sig 10 % av öns elförbrukning. Gotland kan på sikt bli självförsörjande på el
från vindkraft.
Trots den snabba tillväxten för svensk vindkraft ligger Sverige hittills långt
efter täten när det gäller att bygga ut vindkraften. Danmark har exempelvis
nästan tio gånger mer vindkraft än Sverige, trots en mindre yta och lägre
befolkning.
Scenario: Hälften jämfört med den
statliga utredningen
På sikt kan svensk vindkraft byggas ut till 27 TWh/år, enligt
den statliga vindkraftsutredningen från 1988. Detta
motsvarar fyra-fem kärnkraftsreaktorer. Större delen av
potentialen fanns till havs. Utredningens slutsatser baseras på
"jumboverk" om 2-3 MW. Idag används främst verk i
storleken 500-1 000 kW, vilket ökar potentialen för
vindkraft på land betydligt.
Miljöpartiets mål är att uppnå 12 TWh vindkraft till år 2010. Omfattningen
av en sådan utbyggnad motsvarar ett två och en halv mil brett vindkraftsfält
mellan grannstäderna Falkenberg och Halmstad. Självfallet skall inte all
vindkraft placeras så koncentrerat - en av vindkraftens fördelar är att den
möjliggör en lokal elproduktion - men exemplet visar att det inte är några
enorma ytor som behöver tas i anspråk.
En sådan utbyggnad skapar självfallet en stor mängd arbetstillfällen,
förutom den stora miljövinst den skulle ge. Bästa-scenariot är givetvis att en
svensk vindkraftsindustri snabbt växer fram - en sådan utveckling har vi
kunnat se i t ex Danmark när de storsatsat på vindkraft. 1997 beräknas
vindkraften bli Danmarks största exportindustri.
Miljöpartiet har i rapporten "Satsa på vindkraft och solenergi" utförligt
beskrivit vindkraftens konkurrenskraft och hur stimulansen till vindkraft bör
utformas. Utifrån denna rapport utverkade Miljöpartiet 100 miljoner kronor i
investeringsbidrag i regeringens tillväxtproposition hösten 1995. Dessa
bidrag är nu slut och måste förnyas, vilket vi utvecklar i vår budgetparti-
motion.
Danskarna tog täten...
I Danmark står vinden för drygt 4 % av landets eltillförsel.
1995 fanns i Danmark 3 850 vindkraftverk med en samlad
effekt på 630 MW. 198 nya verk med effekten 98 MW
installerades under året. Den snabba utvecklingen i Danmark
beror till stor del på att den danska energiplanen redan 1988
slagit fast att vindkraften skall stå för 10 % av landets
elförsörjning. Målet, som motsvarar ungefär 1 500 MW
installerad effekt, är tänkt att nås år 2005 men med
nuvarande utbyggnadstakt så kommer det att ske ett år
tidigare. Den snabba utbyggnaden har lagt grunden för en
mycket stark vindkraftsindustri, som 1995 upplevde ett
rekordår. 1 346 vindkraftverk exporterades, och branschen
omsatte 3,5 miljarder danska kronor (drygt 4 miljarder skr).
... men nu har Tyskland ledningen
Den tyska marknaden växer snabbast. Vid årsskiftet 1995/96
fanns 3 665 verk, med en total effekt på 1 136 MW. Dessa
verk beräknas producera 2,6 TWh/år, vilket motsvarar 3,3 %
av elförbrukningen i de tre kustdelstaterna. Delstaten
Schleswig-Holstein har satt målet att vindkraften skall bidra
med 25 % av elkonsumtionen år 2010. Med nuvarande
utbyggnadstakt nås detta mål redan år 2005, fem år tidigare
än beräknat. Också det federala målet att bygga ut
vindkraften till en effekt på 4 000 MW kommer att uppnås
tidigare än planerat, år 2001 istället för år 2005 med
nuvarande utbyggnad.
EU planerar
EU-kommissionen beräknar att det i EU finns installerat 8
000 MW vindkraft år 2005. Tyskland, Holland och
Storbritannien har som mål att bygga ut minst 1000 MW
vindkraft vardera till år 2005. Enligt EWEA (European Wind
Energy Association) kan det förväntas installeras vindkraft
enbart i EU enligt nedan.
År 2000:
4 000 MW
År 2005:
11 500
MW
År 2010:
25 000
MW
År 2030:
100 000
MW
USA - mest i Kalifornien
American Wind Energy Association beräknar att 10 000 MW
vindkraft finns installerade i Nordamerika år 2000, mot 1
700 MW idag. Redan idag finns nästan
20 000 vindkraftverk i USA, varav 17 000 i Kalifornien. Det räcker för att
försörja halva San Francisco med el.
Tillväxt för
vindkraftsindustrin -
exemplet Danmark
Vindkraften får fram till år 2010 ett globalt exportvärde på
100-170 miljarder kronor. Då tillkommer kringutrustning,
montering etc. En global marknadsandel kring 40 %, vilket
är vad danskarna har idag, ger exportinkomster på 2,6 till 4,5
miljarder kronor årligen. Redan i fjol var omsättningen 3,5
miljarder danska kronor för dansk vindkraftsindustri.
Den danska vindkraftsindustrin har vuxit varje år sedan 1989, trots
recessionen, och slog nya rekord 1995. Den danska vindkraftsindustrin har
exporterat mer än 10 000 vindkraftverk i runt 40 länder, med en total effekt
på ca 1 500 MW och ett samlat värde på minst 12 miljarder skr. De största
marknaderna har varit Tyskland, USA och England. Nya marknader växer
snabbt, bl a har danska Micon fått en order från Argentina på över 1 000
vindkraftverk eller 465 MW. I Indien finns redan 350 danska vindkraftverk,
och i Kina kring 60 stycken. Vindkraft som en del av biståndsprojekt blir allt
vanligare, efter att Världsbanken börjat ge finansiellt stöd åt vindkrafts-
projekt i Indien. Danska motsvarigheten till SIDA, Danida, bidrar också med
50 miljoner USD till Indiens vindkraftsutbyggnad (avtalet med Argentina är
däremot ett rent affärsavtal).
Vindkraftsindustrin blir 1996 troligen Danmarks största exportbransch,
och är Danmarks nionde största bransch, sett i omsättning - större än exem-
pelvis oljan, trots att Danmark i princip är helt självförsörjande på olja. Den
danska vindkraftsindustrin sysselsätter direkt minst 2 200 människor i
årsarbete i Danmark och ca 1 100 i utlandet. Därtill kommer de indirekta
arbetstillfällena, som efter en input-outputanalys beräknas till 300-700
permanenta arbetstillfällen. Tillkommer gör också de arbetstillfällen som
skapas vid uppställning av vindkraftverken och därpå följande underhåll.
Underhållet är dock försumbart - vindkraftverken behöver mycket lite av
service och reparationer. Vid nuvarande dansk uppställningstakt är det ca
1 000 permanenta arbetstillfällen med nuvarande utbyggnadstakt.
Vindkraft ger jobb
Vindkraften ger enligt FDVs beräkningar 10-11 permanenta
arbetstillfällen per installerad MW, eller 13-14 permanenta
arbetstillfällen per MW för vindkraft som installeras på
hemmamarknaden. Orsaken till det lägre nyckeltalet för
exporterade vindkraftverk är att hela installationen samt
vissa underleveranser görs av mottagarlandets egen
arbetskraft. Den lokalt producerade andelen av
vindkraftverket ökar successivt. Worldwatch Institute
beräknar att vindkraften ger 542 anställda per TWh el och år,
inkluderat tillverkning och montering. Arbetskraftsbehovet
per enhet har minskat med ca 25 % de senaste tio åren
genom effektiviseringar. Effektiviseringen kan väntas
fortsätta framöver.
Fler jobb i Sverige
Att bygga ut svensk vindkraft till 12 TWh årsproduktion till
år 2010, dvs en ökning av produktionen med drygt 0,8
TWh/år, motsvarar ny effekt på 6 000 MW eller drygt 400
MW utbyggnad per år. Det är ca 20 % mindre än den årliga
exporten från de danska vindkraftsindustrin idag, vilket är en
god grund för framgångsrik export.
En svenskt utbyggnad av vindkraften till 12 TWh/år fram till år 2010
skulle enligt FDVs modell ge ca 5 400 årsarbeten, inkluderat produktion och
montering (med samma typ av anläggningar som de danska). Worldwatch
Institutes beräkningar ger en sysselsättning på 6 500 personer. Detta förut-
sätter att vindkraftverken i samma mån som de danska tillverkas inom landet.
Under de första åren är detta inte möjligt, då svensk vindkrafts-industri har
en mycket begränsad kapacitet idag. På sikt är det däremot möjligt att över-
träffa den danska graden av egenproduktion, då vi exempelvis har inhemsk
produktion av elgeneratorer och växlar vilket danskarna saknar och således
måste importera.
Bästa-scenariot är givetvis att en svensk vindkraftsindustri snabbt växer
fram. En sådan utveckling har vi kunnat se i andra länder som storsatsat på
vindkraft. I många fall har utländska vindkraftsföretag också lagt
monteringsfabriker i de länder som satsar på vindkraft. Den kvalificerade
arbetskraften och de låga lönerna i Sverige (relativt t ex Danmark och
Tyskland) talar för att de då även förlägger en del av sin produktion för
export i Sverige, enligt uppgifter från dansk industri. Idag har de flesta
danska vindkraftsföretagen monteringsfabriker och dotterbolag i Tyskland,
Spanien och Indien - alltså i de länder där marknaden är som störst. I Sverige
finns idag två tillverkare, som har intressanta, väl fungerande prototyper,
men ännu ej någon serietillverkning. Det finns alltså en bas att bygga vidare
på.
Ytterligare ett scenario är att svenska bolag köper upp några av de danska
eller tyska företagen för att snabbare kunna etablera sig. Electrolux äger
redan idag via sitt danska dotterbolag vindkraftsbolaget Wincon. Danska
Vestas ägs av holländskt kapital och Nordtank ägs av en schweizisk bank.
Också om Sverige framöver förlitar sig på dansk vindkraftsteknologi, så
skapar det arbetstillfällen i Sverige. Många danska vindkraftverk har svenska
komponenter, men andelen har minskat på senare år - till förmån för finska
komponenter. Därutöver består 20 % av vindkraftverkets totala värde i
montering, fundament och annat som produceras lokalt.
Om Sverige från år 2000 kan exportera vindkraftverk för 200 MW årligen,
vilket är mindre än hälften av Danmarks export 1995, så skapar det ca 2 000
arbetstillfällen med nuvarande relation MW/arbetstillfällen. Exportvärdet är
då ungefär 2,5 miljarder kronor per år, med ett nettoexportvärde på ungefär
halva summan - efter avdrag för utländska inköp till produktionen. Möjlig-
heterna att vindkraften blir en svensk exportindustri gås igenom nedan.
Andra faktorer spelar också in när det gäller hur många arbetstillfällen som
skapas, exempelvis hur mycket tillverkningen effektiviseras (se nedan). När
utbyggnaden är färdig, i en avlägsen framtid, ger vindkraften avsevärt färre
arbetstillfällen än under uppbyggnadsskedet. Arbetstillfällena inom export-
industrin kan bestå och bli fler, medan drift och underhåll endast kräver
några hundratal anställda. Hur många beror på driftssäkerheten, men också
på kraftverkens storlek (ju större, desto färre drifts-anställda), och hur de är
grupperade (större grupperingar av vindkraftverk kräver färre anställda).
Allt sammantaget kan en utbyggnad av vindkraften ge ca 10 000 perma-
nenta årsjobb under uppbyggnadsfasen fram till år 2010, varav 8 000 för
inhemsk produktion, montering och underhåll samt 2 000 för export. Arbets-
tillfällena har en god regional spridning och omfattar till stor del byggnads-
arbetare, med hög arbetslöshet idag.
Vindkraft som u-landsbistånd
Genom att vindkraften är lättskött, kan användas helt lokalt
och inte förutsätter ett högteknologiskt samhälle, så har den
på många håll blivit en naturlig del av u-landsbiståndet. På
samma sätt bör vindkraften bli en del av samarbetsprojekten
rörande energifrågorna för östra Europa, där den kan ersätta
mycket miljöförstörande energislag. Det ökar också volymen
för vindkraftsindustrin. I flera u-länder finns redan ett stort
antal vindkraftverk, exempelvis byggde Indien under första
kvartalet 1995 ut 100 MW vindkraft. Miljöpartiet anser att
satsning på förnyelsebar energi, däribland vindkraft, bör ingå
som en naturlig del av svenskt bistånd.
Verken växer
För varje generation vindkraftverk som presenteras, ökas
effekten. Idag har de största en effekt på ca 600 kW, en höjd
på 40-50 meter och rotordiameter på ungefär samma storlek.
Nästa generation kommer att ha en effekt på upp till 1,5
MW. Större verk är inte att vänta i bred skala. De kan inte
dela komponenter med andra produkter, vilket leder till
ökade kostnader. Belastningen och materialåtgången ökar
snabbare än energiproduktionen vid ytterligare ökad storlek.
Bättre teknik
Medan två vingar idag är vanligast på vindkraftverken,
forskas det bland annat på enbladiga vingar. Vingens vikt
minskas, vilket gör att andra delar också kan dimensioneras
mindre, med lägre kostnader som följd. Ny elektronik gör att
verken kan drivas med variabelt varvtal. Tyska Enercon har
lanserat ett verk med direktdriven generator, vilket gör att
växellådan kan utelämnas. Tekniken för att lagra vindkraftsel
förbättras snabbt - amerikanska Westinghouse räknar med
att redan i år installera stora mekaniska batterier i en
vindpark. Strömmen kan därmed släppas ut på nätet när
vinden mojnar, eller när strömmen betalas som bäst.
Effektivare tillverkning
Tillverkningen av vindkraft blir snabbt effektivare -
kostnaderna minskar med ungefär 25 % per årtionde. Det
innebär att mindre arbetskraft går åt per vindkraftverk. Fram
till år 2010 uppvägs det av att det i uppbyggnadsfasen krävs
extra arbetskraft till exempel för uppförandet av
produktionsanläggningarna. Det är en tydlig tendens att en
allt större del av produktionen sker i mottagarlandet, vilket
medför att sysselsättningen inte ökar proportionellt med
exportavsättningen. Ett rimligt antagande är att andelen
egen-producerade delar ökar med 20 % fram till år 2010,
vilket minskar sysselsättningen i vindkraftsexporten i
motsvarande mån.
Får vindkraften plats?
Att till år 2010 uppnå 12 TWh vindkraft kräver ett stort antal
vindkraftverk. Hur många beror på vilken kapacitet verken
har, och var de placeras. "Det innebär en utbyggnads-takt på
250 MW (500 verk på 500 kW) per år (vilket är lägre takt än
i Tyskland idag)", beräknar Sveriges kanske främsta
vindkraftsexpert Tore Wizelius. Totalt tas, med fyra verk per
kvadratkilometer, ett område 3 mil långt och 1 mil brett för
att rymma de nödvändiga verken. "Hela utbyggnaden skulle
rymmas i ett tio kilometer brett bälte mellan grannstäderna
Halmstad och Falkenberg", enligt Wizelius. I realiteten
kommer verken att spridas över landet, i vindkraftsparker, i
mindre grupper och som enstaka verk.
Enligt den statliga vindkraftsutredningen från 1988 (se ovan), finns det
plats för 27 TWh vindkraft - också efter att hänsyn till känsliga miljöer
tagits. Det är mer än dubbelt mot vad vi föreslår. Av dessa 27 TWh tänks 3-
7 TWh vara på land (totalt upptas 133 km2 mark) och drygt 20 TWh till havs
(1 370 km2). Till havs är vindarna kraftigast och de havsplacerade verken
stör mycket få. I dagsläget är dock kostnaden för placering till havs högre än
för landplacering. Västkusten, sydkusten, Öland och Gotland har de bästa
vindarna men vindkraften kan också byggas ut på de blåsiga slätterna i södra
och mellersta Sverige och i vissa (okontroversiella eller redan exploaterade)
fjällområden.
I Danmark skall vindkraften enligt energiplanen år 2005 producera 10 %
av landets el, motsvarande ungefär 3.5 TWh. Det innebär att danskarnas
vindkraftstäthet redan år 2000 är tre gånger större än den vi föreslår för
Sveriges del. Sverige är dessutom glesare befolkat, och har därmed större
andel tillgängliga ytor.
För att fungera optimalt behövs ett avstånd på cirka 100 meter mellan
verken, vilket gör att en vindkraftspark kan ta stora ytor i anspråk. Större
grupperingar bör därför främst finnas i otillgängliga områden samt till havs.
Av jordytan där vindkraften står åtgår mindre än 5 % till själva fundamenten,
ledningar och vägar. Nästan hela ytan kan fortsatt användas för odling,
skogsbruk, fiske, friluftsliv, bete eller annat.
Störs folk?
Från motståndare till vindkraft hävdas ofta att
vindkraftverken är fula och bullrar, vilket kraftigt skulle
begränsa utbyggnaden. Danska undersökningar visar att
motståndet minskar, ju närmare inpå knuten man har ett
vindkraftverk. Trots att Danmark är vindkraftstätare än något
annat land, vill 82 % av befolkningen ha fler verk. Okunskap
är alltså den främsta orsaken till motstånd.
Bullerproblemen är i det närmaste obefintliga - ett svagt sus kan höras
men försvinner vanligen i det naturliga bakgrundsbruset. Fågeldöd, som
tagits upp som ett problem, har knappt konstaterats någonstans - tvärtom
hade man i de tidiga vindkraftverken problem med att fåglar byggde bo högst
upp i verken! Flipprande ljus från de roterande bladen kan vara ett problem i
speciella vinklar. Nedfallande is kan - precis som från alla andra byggnader
- vara problematiskt, men bara inom en radie av några få meter från tornet
(på vingarna fastnar ingen is). Detta till trots så skall naturligtvis stora
hänsyn tas till befolkning, natur och kultur när placeringen bestäms.
Minskad sårbarhet
I försvarsberedningens senaste säkerhetspolitiska rapport tas
kärnkraften upp som ett säkerhetsproblem. Kärnkraften, med
tolv reaktorer, är lätt att slå ut vid en krigssituation eller av
terrorister. Ett decentraliserat energisystem är betydligt
mindre sårbart. Slås vindkraften ut får det dessutom inte alls
samma konsekvenser för hälsa och miljö som om exempelvis
en reaktor bombarderas. Att delvis ersätta kärnkraften med
vindkraft är alltså helt i linje med försvarsberedningens
intentioner, och stärker svensk säkerhetspolitik.
Sårbarheten i fredstid minskar också, eftersom beroendet av elnäten
minskar när mer el produceras lokalt. Många orter kommer att kunna bli
självförsörjande på el genom vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.
I linje med detta minskar energislöseriet, eftersom alla nättransporter av el är
förenade med överförings- och transportförluster.
Dagens stöd till vindkraft
Vindkraften är idag ekonomiskt konkurrenskraftig i den
meningen att den producerar ström till samma pris som andra
nybyggda kraftverk, eller till och med lägre. Men på
marknaden måste vindkraften konkurrera med el från gamla
kraftverk som inte längre dras med höga kapitalkostnader.
Därför måste man skapa ekonomiska villkor som gör
investeringar i vindkraft ekonomiskt rimliga.
Ström från vindkraft betalas med alternativpris, alltså det pris eldistri-
butören kan köpa ström för från andra leverantörer. Priset varierar med
årstiderna, och under olika delar av dygnet. Med den principen, som infördes
när kärnkraften byggts ut och Sverige fick ett överskott på el, är det omöjligt
för nybyggda kraftverk att bli lönsamma. Om marginalkostnadsprincipen
tillämpades, alltså att strömmen betalades med vad det kostar att producera
ström med nybyggda kraftverk, kan vindkraften redan idag konkurrera utan
bidrag. Eftersom det knappast är politiskt möjligt att radikalt ställa om
beskattningen på el, så behövs fortsatt stöd.
Bonus för minskad miljöförstöring
Då vindkraften inte ger upphov till föroreningar, såsom de
flesta andra energislag, är det rimligt att den får en statlig
bonus. Så har också skett; svensk vindkraft får en miljö-
bonus på 9 öre/producerad kWh som betalas ut i efterhand,
samt ett investeringsstöd på 35 % av investeringskostnaden,
som betalas ut när bygglov har godkänts. Fonden för
investeringsstödet är i dagsläget slut hos NUTEK.
Miljöbonusen och den senast tillgängliga formen av investeringsstöd ger
tillsammans ungefär 25 öre/kWh vindkraft. De externa kostnaderna i form av
skador på miljö och hälsa ligger på 25-35 öre/kWh för fossileldade kraftverk
(medan det för vindkraft ligger nära noll öre). De ekonomiska bidrag
vindkraften får, inkluderat investeringsstödet som vi föreslår återinfört, är
därför inga subventioner, utan en rimlig ersättning för att den inte ger
upphov till externa miljökostnader för samhället (andra energislag belastas
till del med sina miljökostnader, men kostnadstäckningen är långt ifrån
fullständig).
Internationell överblick
Det svenska stödet till vindkraft är inte särskilt generöst vid en jämförelse
med andra länders stöd. Tabellen redovisar stöd till vindkraft i olika
europeiska länder.
Land
Betalning
(exkl stöd)
Investeringsstöd
Produktionsstöd
Öre/kWh (ca)
kr eller %
öre/kW
Danmark
72
(stöd ingår)
-
Finland
33
högst 30 %
-
Frankrike
20
30 %
-
Grekland
61-79
-
-
Irland
28-73
-
-
Italien
64
högst 30 %
-
Nederländerna
46-69
högst 35 %
-ersätts med 12
(960101)
Spanien
63
högst 35 %
-
Storbritannien
46-126
-
-
Sverige
28
(35 %)
9
Tyskland
89
fed: < 520 000 kr/anl
delstatl: 17-50 %
fed: 31
Österrike
dubbla elpriset
ca 30 %
-
För sent för EUs bidrag
EU har ett antal stödprogram som på ett eller annat sätt rör
förnybar energi. ALTERNER är det enda som uteslutande
rör förnybar energi, och det finns inget som enkom gäller
vindkraft. Programmet förfogar över 40 milj ECU fram till
utgången av 1997, men ansökningstiden gick ut 950215.
Inom JOULE/THERMIE är ca 1 miljard ECU reserverad för
forskning och demonstration av icke-nukleär energi.
Bidragen, på 40-50 % av kostnaderna, löper till och med
1998 - men ansökningstiden gick ut våren 1995. Många
lovande projekt, däribland svenska, har inte fått bidrag trots
deras goda förutsättningar.
Förnya investeringsstödet
För att underlätta introduktionen av den miljövänliga
vindkraften beslutade riksdagen våren 1991 om ett femårigt
bidrag på 250 miljoner kronor, för tiden 910701-960701. Av
dessa gick 210 miljoner kr direkt till investeringsstödet. Den
1 januari 1993 höjdes bidragsnivån från 25 % till 35 %. I en
uppgörelse med regeringen i tillväxtpropositionen hösten
1995 anslogs ytterligare 100 miljoner kronor till vindkraften,
med inriktning på ytterligare anslag "efter programperiodens
slut". Nu är medlen emellertid slut, och inga signaler från
regeringen om att de ska utökas finns ännu. Miljöpartiet
motionerar för ytterligare 200 miljoner kronor till
vindkraften i budgeten för 1997.
Att få till stånd ytterligare medel är idag synnerligen angeläget, eftersom
vindkraften med några få års ytterligare satsningar kan bli en lönsam energi-
källa också utan statlig stimulans, och eftersom en ny svensk exportindustri
på så sätt kan grundas. Vindkrafts- intresset är också större än kanske
någonsin tidigare, med en mycket stor mängd ansökningar om bygglov hos
kommuner och länsstyrelser. Enbart i Ystad finns ansökningar som mer än
motsvarar energibolagets hela elkapacitet.
Investeringsstödet bästa formen i
praktiken
Fördelen med investeringsstödet är att det ger en tydlig
summa i startkapital för den som planerar att bygga ett
vindkraftverk. För banker och andra finansiärer/långivare är
det enkelt att se hur åtminstone en del av projektet
finansieras. Genom att stödet betalas ut "i klump" påverkas
det inte av ändrade politiska majoriteter.
Investeringsstödets nackdelar är att det inte ser till vindkraftverkens
effektivitet. Det är inte det mest givande kraftverket som får mest stöd, utan
det som kostar mest att bygga. För att få ut störst möjliga andel miljövänligt
producerade kilowattimmar, är investeringsstödet inte optimalt, åtminstone
på papperet. NUTEK har dock rätt att avslå ansökningar till verk där
vindförhållandena är för dåliga. Investeringsstödet riskerar också att leda till
"saltade" räkningar för att få ut maximalt bidrag, men risken minskas genom
att NUTEK har normer för hur mycket olika poster i investeringsbudgeten får
kosta. Offentlighetsprincipen för vissa ägandeformer ger också ett visst
skydd.
Ett alternativ till investeringsstödet är att staten skapar särskilt förmånliga
lån för vindkraftsbyggen, exempelvis finansierade med 1-2 öre/kWh
kärnkraftsel. Detta har exempelvis Svensk Vindkraftsförening föreslagit, och
det bör ses över vidare.
Miljöbonus på samma nivå
El är billigt i Sverige - få länder har så låga elpriser.
Vindkraftverk kan i "bästa lägen" ge elenergi för ca 34 öre
per kWh, och då nås en rimlig lönsamhet med det
investeringsstöd som vi vill återinföra. I andra vindlägen än
de allra mest gynnade är det dock fortfarande svårt att nå
lönsamhet med investeringsstödet, på grund av det låga
elpriset. Därför beslutade riksdagen att från 1 juli 1994 ge
8,8 öre/kWh till alla vindkraftsägare i landet som
miljöbonus. Från 1 januari 1995 höjdes miljöbonusen till 9
öre/kWh. Miljöbonusen motsvarar elskatten.
Fördelen med ett sådant bidrag jämfört med ett stöd vid själva
investeringen är att man med miljöbonusen betalar för det man verkligen vill
uppnå, dvs maximalt antal miljövänligt producerade kWh. De mest effektiva
anläggningarna får störst miljöbonus och blir därmed mest räntabla, medan
felaktiga investeringar får mindre stöd.
Osäkerhet i riksdagen
Att minska eller helt avskaffa investeringsstödet till förmån
för en generösare miljöbonus på ca 30-35 öre/kWh skulle ge
svensk vindkraft förutsättningar som liknar de danska eller
tyska. En sådan omställning gör dock vindkraften mycket
känslig för politiska kursändringar; en ny majoritet i
riksdagen kan ändra bidragssystemet över en natt och orsaka
ekonomisk ruin för vindkraftsägarna. Att detta
osäkerhetsmoment har stor praktisk betydelse visar
riksdagsmajoritetens agerande i vindkraftsfrågan under 1996,
då frågan helt ignorerats. Osäkerhetsmomentet riskerar att
göra banker mindre villiga att låna ut kapital till
vindkraftsprojekt. Vår bedömning är därför att man bör vänta
med att ställa om från investeringsbidrag till utökad
miljöbonus till dess att det finns en mycket klar opinion i
Sveriges riksdag för vindkraften.
Samma anslutningskostnad för alla
Idag varierar kostnaden för anslutning till elnätet kraftigt
beroende på tillgänglig reservkapacitet i transformatorer etc.
Exempelvis kan det vara billigt att ansluta ett à två
vindkraftverk - då det finns tillgänglig kapacitet - men
mycket dyrt att därefter ansluta ytterligare något, eftersom
detta kräver en ny transformator. Detta skapar en tröskel-
effekt, som förhindrar att många angelägna vindkraftverk
byggs. Miljöpartiet anser att samma anslutningskostnad bör
gälla alla.
I Danmark har man löst problemet genom att kraftföretagen är tvingade att
ansluta verk och stå för kostnaden för nätanslutning. Det har i allmänhet
fungerat, men vissa kraftföretag har blivit mer negativa till vindkraft, vilket
är olyckligt. Ibland har verk stoppats därför att nätägaren anvisat anslutnings-
punkter långt från verket.
På Gotland har Gotlands Energi AB (GEAB) fått en extra avgift mot att
de garanterar att anslutning får göras utan övriga nätförstärkningskostnader.
Intäkterna har hittills räckt till nätförstärkningarna. Systemet ger också
incitament att göra nätförstärkningen så billig som möjligt. Enligt uppgift är
parterna tillfreds med uppgörelsen.
Fond för nätanslutning
Vi anser att kostnaden för anslutning på elnätet bör slås ut
över alla vindkraftverk. Exakt hur detta skall utformas
behöver utredas vidare. En variant är att en del av
investeringsbidraget går till en särskild fond för
nätanslutning (i runda tal 10 % av denna), att en del av
miljöbonusen tas för samma ändamål (ca 3 öre/kWh) eller
genom att staten tillför ytterligare några ören per kWh
vindkraft till en sådan fond. Med en statlig fond, där medlen
går till kraftföretagen för nätförstärkningar i samband med
anslutning av vindkraftverk, kan vindkraftverken garanteras
fri anslutning till elnätet. När kraftverksägarna inte själva
måste betala anslutningen, riskerar man att det uppförs
vindkraftverk där det inte är ekonomiskt försvarbart - ex på
grund av ett långt avstånd till elnätet. För att undvika detta
bör anslutningskostnaden inte tillåtas överstiga en viss
procent (ca 35 %) av den totala investeringskostnaden. Det
finns också en risk att kraftföretagen använder fonden för
alla nätförstärkningsbehov, vilket måste undvikas - utan att
skapa en ny byråkratisk procedur.
Stöd till alla ägandeformer
Vindkraften har blivit en folkrörelse bl a i Danmark - mer än
100 000 hushåll är delägare i vindkraft. I Sverige är minst 2
500 hushåll delägare i vindkraft. 90 % av svenska
vindkraftverk ägs av mindre aktiebolag, föreningar,
kooperativ och liknande. Denna utveckling ser vi mycket
positivt på.
Det har diskuterats att låta stödet till vindkraft endast gå till oberoende
producenter, för att ytterligare stödja en sådan utveckling. Stora bolag som
Sydkraft och Vattenfall blir då utan bidrag. Det anser vi dock vara fel väg att
gå, eftersom huvudsyftet är att producera störst möjliga mängd miljövänlig el
i förhållande till kärnkrafts- och fossilbaserad el. Om de statliga stödformer-
na kan bidra till att också stora elproducenter ställer om till vindkraft, så är
det av godo. En sådan utveckling tycks delvis vara på gång; exempelvis har
Vattenfall sommaren 1995 uttalat att man tänker satsa på vindkraft och andra
lokala energikällor, med målet att det inom femton år skall ge 10 % av
Sveriges elförbrukning. Miljöpartiet anser att såväl ett eventuellt förnyat
investeringsstöd som miljöbonusen skall utbetalas till alla aktörer oavsett
ägandeform.
Ingen nedre gräns
Idag finns en nedre gräns för bidragsberättigade
vindkraftverk på 60 kW-effekt. För statliga investeringar i
solvärme finns ingen motsvarande gräns, och vi anser att den
nedre gränsen för vindkraft bör tas bort. Idag är de flesta
mycket små vindkraftverk inte lönsamma, och blir det heller
inte med 35 % investeringsbidrag, men i de lägen små
vindkraftverk är ekonomiskt försvarbara vore det fel att inte
berättiga dessa till bidrag. Då små vindkraftverk kan vara
inkörsporten för intresserade privatpersoner, ser vi det som
viktigt att ge bidrag även till dessa "snurror". Det stimulerar
också utvecklingen mot små gårdssnurror, vilket kan vara
grunden för en inhemsk svensk vindindustri. Det är
naturligtvis lättare att utveckla en produktion av enheter som
kostar 150 000 kr styck, än av enheter med ett styckepris på
3 miljoner kr. De flesta danska tillverkarna har börjat med
produktion av små verk.
Övre gräns
De allra största formerna av vindkraftverk är sällan
lönsamma, och har små möjligheter att bli det. Vidare har de
ofta mött kritik för att de påverkar landskapsbilden för
mycket, samtidigt som de inte är maximalt effektiva. De kan
vanligen inte transporteras på normal lastbil eller uppföras
med normal byggkran. Av detta skäl bör vindkraftverk med
en kapacitet på över 2 MW undantas från investeringsstöd.
Gränsen är så högt satt att den medger en mycket snabb
teknisk utveckling och endast förhindrar sådana
vindkraftverk som sannolikt skulle försvaga vindkraftens
ställning.
Öka vindkraftsforskningen -
kärnkraften hade 130 gånger mer!
De statliga forskningsanslagen till vindkraft har minskat till
en tredjedel av den nivå som gällde i slutet av åttiotalet. De
årliga anslagen räcker endast till att avlöna ett tiotal forskare.
I Danmark finns ett femtiotal forskare på området, vilket är
en del av förklaringen till att de är världsledande.
För utvecklandet av kärnkraften anslogs oerhörda forskningssummor i
Sverige. Det statliga forskningsbolaget Atomenergi hade i början av
sextiotalet 1 300 anställda - innan en enda kWh kärnkraftsel producerats.
Forskning inom vindkraftsområdet är av stor betydelse för att bredda
vindkraftens potential - inte minst när det gäller havsbaserade verk. På detta
område skulle Sverige kunna ta ledningen, om forskningsanslagen finns. I
Finland forskas det nu mycket på havsbaserad vindkraft.
En stor del av den forskning som trots allt sker på området finansieras med
medel från andra fonder, bl a genom EUs olika bidragsformer till förnybar
energi som vindkraften i de flesta fall är berättigad att söka från. Det är
positivt att dessa finns, men vi ser ett stort värde i att också ha projekt som
finansieras från staten och helt kan anpassas efter de förhållanden som råder
här.
Oberoende vindrådgivare
Staten bekostade två vindkraftsrådgivare på halvtid från 1
juli 1990 till slutet av 1992, då tjänsterna drogs in. Våren
1993 beslutades att NUTEK åter skulle prova
vindkraftsrådgivning. Gunnar Grusell har en halvtidstjänst
och den andra halvan fördelas mellan Svensk
Vindkraftförening (SVIF) och dess lokalavdelningar.
Rådgivarna har varit av stor betydelse för att få fram sunda projekt och
avstyra projekt som av miljömässiga, ekonomiska eller tekniska skäl varit
olämpliga. Fortfarande är okunskapen och osäkerheten stor när det gäller
vindkraft, Tillståndsprövningen har i många fall blivit både komplicerad och
tidskrävande. Behovet av information är stort, speciellt som vindkraftsut-
byggnaden under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige och av allt att döma
kommer att öka ytterligare. Därför bör ytterligare vindkraftsrådgivare kunna
avlönas, förslagsvis delade mellan NUTEK och Svenska Vindkraftföre-
ningen.
Information och rådgivning har spelat en viktig roll för vindkraftens och
andra förnybara energikällors framgångar i Danmark. Den har där skötts av
Informationssekretariatet för förnybar energi. De har utbildning för tillverk-
are och återförsäljare samt kampanjer riktade mot allmänheten. Erfarenheter-
na därifrån bör tas tillvara för att ge bäst möjliga energirådgivning i Sverige.
Dags för ny vindkraftsutredning
Den statliga utredningen Läge för vindkraft (SOU 1988:32)
från 1988 baseras på antagandet att det i framtiden kommer
att byggas främst mycket stora vindkraftverk, så kallade
jumboverk" på 3 MW. Det har nu visat sig att de inte är
konkurrenskraftiga gentemot mindre anläggningar. Mindre
och medelstora verk minskar kraven på avstånd till
bebyggelse m m, vilket ökar potentialen. "Läge för
vindkraft" undantog också större delen av potentialen i södra
Sverige, eftersom motstående intressen redan tagit dessa
områden i anspråk. Av dessa skäl är många slutsatser i den
gamla utredningen inaktuella, och en ny utredning bör göras.
I utredningen bör vindkraftens totala potential först räknas ut,
och därefter bör en prioritering av de olika intressena göras.
Till år 2010 vill vi uppnå 12 TWh vindkraft eller ca 6 000 MW installerad
effekt eller drygt 10 % av den elförbrukning vi beräknar att Sverige har då -
efter effektiviserings-åtgärder. Ett sådant mål är mer försiktigt satt än det
danska - då det förväntades uppfyllt redan år 2000 - och det är avsevärt
lägre än Tysklands utbyggnadstakt idag. Hur detta skall genomföras bör
belysas i den nya utredningen. Detta behandlas utförligare i särskild motion
från Miljöpartiet.
Gör det enkelt att bygga
Det är idag inte alldeles enkelt att få bygglov för ett
vindkraftverk. I NUTEKs informationsskrift kan den
intresserade läsa att "tillståndsprövning av vindkraftverk
regleras i naturresurslagen, plan- och bygglagen,
miljöskyddslagen, kulturminneslagen och naturvårdslagen".
Dessutom måste den som vill bygga ett vindkraftverk söka
bygglov hos byggnadsnämnden (eller motsvarande) i
kommunen. För entusiasten utan juridisk skolning framstår
det hela som en djungel. En upprensning i lagtexten skulle
betyda mycket för att göra vindkraften till den folkrörelse det
är i t ex Danmark, helt i linje med Agenda 21-dokumentet,
som Sveriges regering skrivit på.
Det är viktigt att handläggandet av bygglov för vindkraft kan ske rimligt
snabbt och smidigt, samtidigt som man vid bygglovsgivandet måste ta
hänsyn till de boende, till miljö- och kulturvärden samt till totalförsvarets
krav. Reglerna bör ses över för att underlätta vindkraftsbyggande i framtiden.
Områden för vindkraft bör avsättas i regionplaner och i kommunernas
översiktsplaner.
Hårdare krav på militären
Många bygglovsförfaranden för nya vindkraftverk drar ut på
tiden, på grund av motstående intressen och ett osmidigt
förfarande. Framför allt är det militären som stoppar många
projekt. Ofta säger de generellt nej till vindkraft i hela
regioner, antingen med den svepande motiveringen "befarade
radarstörningar" eller helt utan att motivera beslutet. I andra
länder betraktar militären däremot sällan vindkraft som något
hinder, inte ens i närheten av militära flygfält. Vi anser att
militären i framtiden måste offentligt redogöra för sina
ställningstaganden eller - när det inte är möjligt av
försvarspolitiska skäl - motivera dem inför försvarsutskottet.
Detta utvecklas i Miljöpartiets försvarspolitiska partimotion.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter att lägga grunden för en svensk vindkraftsindustri,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att satsning på förnybar energi, däribland vindkraft, bör ingå som
en naturlig del av svenskt bistånd,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudsaklig placering av större grupperingar vindkraftverk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vindkraftens potentiella bidrag till ett mindre sårbart samhälle,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyat investeringsstöd till vindkraft,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållen miljöbonus till vindkraft,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika kostnad för anslutning av vindkraft till elnätet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Gotlandsmodellen för anslutning av vindkraft till elnätet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning gällande modell för att tillförsäkra alla
aktörer samma nätanslutningskostnad,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om likabehandlande av vindkraftsaktörer oberoende av ägandeform,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagande av nedre gräns på 60 kW för bidragsberättigade
vindkraftverk,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vindkraftverk med en effekt på över 2 MW bör undantas från
investeringsstöd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad vindkraftsforskning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av oberoende vindkraftsrådgivare,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny vindkraftsutredning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklat bygglovsförfarande för vindkraft,2
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om militärens agerande gentemot vindkraften.
Stockholm den 3 oktober 1996
Eva Goës (mp)
Per Lager (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Barbro Johansson (mp)