Att världssamhället nu vänder kärnkraften ryggen, utgör
tillsammans med de snabba framstegen när det gäller
förnyelsebar energi, klara tecken på att vi är på väg mot en
sol-framtid. Teknikerna som behövs för att bygga världs-
omspännande energisystem, som har solen som yttersta
kraftkälla, finns redan. Utvecklingsländerna har chansen att
gå direkt in i solåldern och undvika att dra på sig de
ekonomiska och miljömässiga bördor som beroende av
fossila bränslen och uran för med sig.
På många sätt är solåldern nu på det stadium som kolåldern var när
ångmaskinen uppfanns på 1700-talet. På den tiden användes kol för att
värma hus och smälta järnmalm, men idén att använda koleldade maskiner
för kraftförsörjning i fabriker hade ännu inte fötts. Bara en kort tid därefter
sattes den första järnvägen i funktion. Kolbränslena förändrade världs-
ekonomin. På samma sätt skulle slutet på 1900-talet kunna bli solålderns
soluppgång. Solens potentiella möjligheter kan bara anas. När det gäller
soltekniker är många av dagens styrande inom näringsliv och politiska livet
lika fångna i kärnkraft och kolkraft, precis som människan var skeptisk till
ångmaskinen på 1700-talet.
Solen är motorn i vår ekonomi. Många av de maskiner och processer som
skulle kunna ingå i en solekonomi kan nu tävla med fossilbränslen.
Lönsamheten bestäms av energipriser och myndigheternas politik. Den som
har makten över energin, har makten över ekonomin. Direkt användning av
solenergi eller indirekt som vindkraften eller levande växter som fångat
solenergin kommer att utgöra grunden i det bärkraftiga världsomspännande
kretsloppssamhället.
Den slingriga vägen mot ett
nytt energisystem
I omkring 20 år har Sverige svävat i ovisshet om inriktningen
på energisystemet. Strävan bort från oljeberoendet har
samtidigt satt Sverige i kärnkraftsfällan. Det svenska folket
har röstat för att ta sig ur denna kärnkraftsfälla, men
regeringarna efter folkomröstningen har valt att förhala den
omställning av energisystemet, som folket röstade fram. Den
senaste turen i denna uppvisning i beslutsvånda var den
parlamentariskt sammansatta Energikommissionen, som inte
genomförde sitt uppdrag att bl.a. föreslå program med
tidsangivelser för omställning av energisystemet. Klarhet och
stabilitet saknas alltså fortfarande i energipolitiken.
Miljöpartiet har dock inte gett upp hoppet om att nå fram till en långsiktigt
hållbar lösning för vårt energisystem. Därför deltar vi under hösten 1996
aktivt i överläggningar med regeringen om energipolitiken. Mot bakgrund av
detta förhandlingsläge har vi valt att i denna motion bara översiktligt redo-
visa vår syn på energipolitiken. Vi avser att återkomma med en utförlig
energipolitisk motion med anledning av den energipolitiska proposition som
regeringen utlovat skall komma under riksmötet 1996/97.
Den vetenskapliga
bakgrunden
Energiflödena är grunden för allt liv. Utan ett ständigt
tillflöde av energi från solen skulle inget liv existera. Det
finns så vitt man vet bara en primär energikälla i världsalltet
och det är de radioaktiva processerna i stjärnorna, fusion och
fission. Jorden har "sedan skapelsens morgon" varit
beroende av den ständiga energitillförseln från den
gigantiska fusionsreaktorn solen. Den är placerad på lämpligt
säkerhetsavstånd från jorden, 1 500 miljoner kilometer.
Energileveranserna till jorden, med ljusets hastighet, är
miljövänliga och mycket stora. De har hittills räckt till för att
upprätthålla energiflödena på planeten; vindar, regn och
vattenströmmar; och ett rikt växt- och djurliv.
Fotosyntesen
Enligt värmelärans andra huvudsats ökar graden av oordning
i varje system som förändras - entropin stiger. Däremot kan,
genom uppoffring av energi i ett system, entropin minska i
en del av systemet samtidigt som den totala entropin ökar.
Det allra viktigaste exemplet på detta är fotosyntesen, som är praktiskt
taget den enda källan till biologiskt liv. Människan kan också med sina
tekniska metoder åstadkomma ökad ordning - minskad entropi - i ett del-
system. Ett typexempel är hur man genom stora energiinsatser förvandlar
järnmalm - järnoxider - till rent stål.
Fram till omkring 1970 var mänskligheten till hundra procent beroende av
energitillförseln från solen. Därefter började människans försök att efterlikna
de himmelska processerna - fissionsenergin - få en mindre plats i de mänsk-
liga energisystemen.
Men redan i början av 1700-talet inträdde en viktig förändring av
energiomvandlingen på jorden. Då började nämligen användningen av de
förnybara, flödande energikällorna - ved, vind, vattenkraft - delvis att
ersättas av kol. Kol är ju lagrad solenergi liksom de senare tillkomna fossila
bränslena olja och fossilgas. Det var en principiellt viktig förändring. Från
att
vara hänvisad till den löpande tillförseln av energi från solen började
mänskligheten - läs västerlandet - alltmer gå över att förbruka jordens
lagrade energikapital. Detta är en i längden ohållbar metod. Dessutom har det
visat sig att den medför tidigare oanade problem. Genom att på kort tid
förflytta den materia som innehåller den solenergi som lagrats under
årmiljoner upp i luften ändras jordens atmosfär på ett sätt som hotar livet på
planeten.
Exergi
Livet på jorden skulle inte existera utan energi. Energin är
också grunden för det mänskliga samhället.
Industrisamhällets kraft hämtas främst från lagrad solenergi
som fossila bränslen och uran. Energi kan inte produceras
eller konsumeras. Den kommer till oss genom solens strålar
och lämnar oss i degraderad form som värmestrålning.
Däremot kan människan konsumera energins arbetsinnehåll
(exergin) för att driva samhällets processer.
Ingenting är gratis; en ökning av exergin på ett ställe kräver ännu större
minskning någon annanstans så att exergin totalt sett minskar. Genom att
bevara exergin så bevaras även andra värden som mänskliga, ekonomiska
och ekologiska. Solen är vår viktigaste exergikälla.
Etik och vetenskap
Enligt Miljöpartiets uppfattning är det lika viktigt att utgå
från och ta etiska som vetenskapliga hänsyn, när det gäller att
förstå sammanhangen kring energiförsörjning och
energianvändning. Utan etik urartar varje samhälle: Det blir
antingen anarki där den starke får all makt eller ett kollektivt
förtryck, ett fångläger. En av de flesta omfattad etik måste
ligga bakom den lagstiftning och andra styrande åtgärder
som exempelvis riksdagen beslutar om. Utan vetenskaplig
kunskap - i vid bemärkelse - kommer all planering och all
lagstiftning att ske på måfå och de samhälleliga besluten
kommer inte att få de följder man hoppas på.
Kärnkraft och kärnvapen
Att kärnkraft-kärnvapen är siamesiska tvillingar är ingen
hemlighet längre. Detta har blivit offentlig sanning efter den
uppmärksammade jakten på Irak från internationellt håll för
att spåra deras kärnreaktorer. Rädslan för att diktatoriska
stater skall kunna göra atombomber av högaktivt kärnbränsle
har synliggjorts. Det är vår plikt och moraliska skyldighet
som utnyttjat kärnkraften att undanröja hoten från
kärnkraften - dvs. eliminera den.
Ju större energianvändning
desto större miljöförstöring
En stor energianvändning ger människan kraft och samhället
styrka men försätter samtidigt både människa och samhälle i
en alltmer kritisk situation. Försurning av mark och vatten,
skogsdöd, klimatförändringar och radioaktiv nedsmutsning
är ödesfrågor för hela mänskligheten. Dessa problem härrör
alla från ett felaktigt energisystem och alltför stor
energianvändning.
Negawatt - sparande
Den mest miljövänliga kilowatten är alltid den som inte
produceras, dvs. "negawatt". Energipolitiken har hittills
främst gått ut på att öka tillförseln av energi till industri,
lokaler, hushåll och transporter. Miljöpartiet de gröna vill
bryta denna inriktning genom att i stället stimulera till
effektivisering och teknik för att utnyttja energiinnehållet
bättre. Tillsammans med hushållning möjliggör detta en
successiv minskning av samhällets energiomsättning med ca
2 % årligen under en trettioårsperiod. Detta utgör en
väsentlig möjlighet att göra en stor del av kärnkraftselen helt
överflödig.
Energislag
Miljöpartiet arbetar för en framtid där den använda energin i
allt väsentligt kommer från biobränslen, vindkraft, solkraft
och andra flödande och förnybara energikällor som naturligt
hör hemma i ett modernt och utvecklat kretsloppssamhälle.
Varken kärnkraft eller användning av fossila bränslen är förenlig med ett
hållbart samhälle. Båda medför en miljöförstöring som allvarligt hotar den
biologiska produktionen och därmed livsförutsättningarna på jorden.
Fossila bränslen
Genom en snabb avveckling av fossila bränslen (olja, kol och
fossil gas) och övergång till förnybara energislag kan vi
hejda försurningen av mark och vatten och kraftigt minska
utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Miljöpartiet
vill reducera användningen av fossila bränslen till en nivå
som motsvarar högst 15 % av den mängd som användes år
1990. Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för att
minska de globala utsläppen från fossila bränslen. Bl a bör
Sverige framföra krav på att internationella avgifter införs
och på att största tillåtna mängder utsläpp av skadliga ämnen
- som koldioxid, kväveoxider, kolväten och cancerogener -
fastställs för varje enskilt land. Sverige ska också ta ett större
ekonomiskt ansvar för att begränsa utsläppen i vårt
närområde.
Kärnkraft
Riskerna med kärnkraften har visat sig vara alltför stora såväl
vid drift som vid gruvbrytning, anrikning och
avfallshantering. Kopplingen mellan kärnkraft och
kärnvapen är dessutom väldokumenterad. De äldsta
reaktorerna i Sverige är åldersstigna och närmar sig nu
gränsen för sin tekniska livslängd. Riskerna med
materialutmattning, försprödning och sprickor ökar därmed
kraftigt. Miljöpartiet kräver därför en lag om att kärnkraften
ska avvecklas snabbt, med början omedelbart.
Vi har tidigare visat att det är möjligt att genomföra en kärnkraftsavveck-
ling inom tre år utan otillbörliga konsekvenser. Det betyder en snabb
omställning av trafik och energi för att hålla nere koldioxidutsläppen m.m.
Detta kräver en politisk enighet och satsning på dessa områden.
Elöverskott
Det näst bästa alternativet är en avveckling på tio år. En
sådan avvecklingstakt motsvarar ungefär en årlig minskning
av landets elenergiomsättning med 2 %. Elöverskottet har
gjort att satsningarna på andra förnybara energikällor och
energieffektivisering har bromsats. Vattenfalls chef erkände i
december 1992 att det finns ett elöverskott, när fem reaktorer
stod stilla och att man inte behöver direkt planera ny
elproduktionskapacitet utan att det räcker med att ta ställning
till frågorna i slutet av 90-talet. En elkabel planeras till
utlandet, vilket kan låsa oss fast i kärnkraften. Möjligheterna
att minska elanvändningen är hotad genom denna satsning
och ev. nya kablar.
Med dagens teknik kan Sverige minska elanvändningen med hälften
genom effektivisering av energianvändningen, enligt NUTEK:s avdelning för
effektivare energianvändning. Försiktiga bedömare säger 25-40 %.
Vi har en separat motion om elkabel till Polen, där vi motsätter oss denna.
Stoppa utförsäljningen
Makten över kärnkraften måste bibehållas och det innebär att
det måste vara samhällelig ägarmajoritet. Kortsiktiga
vinstintressen får inte äventyra säkerheten. Den pågående
utförsäljningen av svenska energibolag måste bromsas.
Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för en global avveckling av
kärnkraften och till internationella konventioner när det gäller transporter av
kärnavfall. Sverige ska också erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att
montera ned kärnreaktorer i vårt östra närområde.
Vattenkraft
Miljöpartiet vill att vattenkraften genom de redan utbyggda
kraftverken ska användas effektivt. Vi ser dock vattenkraften
som färdigutbyggd i Sverige och vill grundlagsskydda de
sista orörda älvarna och älvsträckorna i Sverige.
Vattenkraftutbyggnad i Långån behandlar vi i en separat motion till
1996/97 års riksmöte.
Solenergi
På ett eller annat sätt härrör all förnybar och ändlig energi
från solen. Även den direkta solinstrålningen kan användas
betydligt mer än vad som sker i dag. Vi vill stimulera till
utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller för
elproduktion. Sverige är i dag en av de länder som ligger
allra längst fram i forskning och utveckling av solceller. På
sikt kan detta lägga grunden till en helt ny exportindustri.
Uppenbart är att exportmarknaden för en konkurrenskraftig
solcell - utan överdrift - är enorm.
Bioenergi
Bioenergi finns i ett flertal olika former. Vi vill främst öka
användningen av skogsbränsle. För att undvika att marken
utarmas och att försurningen därmed påskyndas ställer vi
som krav att aska återförs till skogen. Energigrödor och
energiskog på åkermark ska bara användas lokalt i begränsad
omfattning. Förgasning av biobränsle kommer att spela en
stor roll inom en snar framtid liksom svartlutsförgasning.
Torv är att se som ett fossilt bränsle.
Vindkraft
Vinden är en miljövänlig energiresurs med stor potential.
Utbyggnadstakten för vindkraft i världen motsvarar en årlig
ökning av den sammanlagda effekten om 40 % eller mer
sedan 1991. Här ligger Sverige långt efter. Vi vill se en
kraftfull satsning på vindenergi som en del i ett
kretsloppssamhälle. Exportmarknaden för vindkraftverk är
dessutom mycket stor, och här finns stora möjligheter till en
miljövänlig tillväxt som genererar arbetstillfällen.
Vi har separata motioner om sol- och vindenergi samt lägen för vindkraft,
som understryker vikten av dessa satsningar.
Energibärare
Man måste skilja mellan begreppen energislag och
energibärare. Olika energislag, exempelvis vattenkraft,
biomassa, sol- eller vindkraft, kan omvandlas till
energibärare som elektricitet eller vätgas. Eftersom vätgas
går utmärkt att lagra kan denna energibärare bli mycket
värdefull i framtida energisystem. Energin i biomassa kan
bl.a. omvandlas till energibärare som etanol eller metanol.
Valet av energibärare till framtidens transportmedel kommer
att ha stor inverkan på och betydelse för hela samhället.
Miljöpartiet anser att stora insatser ska göras för att skynda
på förändringsprocessen. För att de mest miljö- och
resurseffektiva av energibärarna ska utkristallisera sig bör
dessa få möjlighet att verka i konkurrens med varandra.
Vägen till
kretsloppssamhället
Sverige har vid en internationell jämförelse mycket god
tillgång till förnybara energikällor. När det gäller elektricitet
har vi, genom den redan utbyggda vattenkraften, en större
tillgång per capita än nästan alla andra industrialiserade
länder. Trots detta medför en mycket snabb omställning av
energisystemet avsevärda försörjningsproblem under en
övergångsperiod.
Ersättningen av kärnkraft och fossila bränslen bör i stora drag ske enligt
följande schablon: Hälften effektiviseras bort, hälften ersätts med elkraft,
värmeenergi och drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck
m.m.
I framtiden måste vi hämta kraft från många olika källor. Det finns alltså
ingen enda energikälla som kommer att vara tillräcklig. Utmaningen ligger i
att använda rätt källa till rätt ändamål. Att anpassa och kombinera mång-
falden av miljövänliga energisystem blir ett nytt och viktigt kunskapsfält.
Mot ett långsiktigt
bärkraftigt energisystem
Miljöpartiet verkar för
- att energin till samhället i framtiden kommer från flödande och förnybara
energikällor,
-
- att kärnkraften avvecklas snabbt med början nu,
-
- att användningen av fossila bränslen minskas till högst 15 % av den
mängd som användes år 1990,
-
- att modern och effektivare teknik stimuleras för att kraftigt minska energi-
användningen, samt
-
- att skatten på fossila bränslen höjs, statsbidrag införs för alternativ som är
bättre för miljön och statliga investeringsprogram genomförs för att
påskynda utvecklingen.
-
Styrmedel
De styrmedel som Miljöpartiet vill använda för att förändra
energisystemet är
- lagstiftning: för att avveckla kärnkraften och skydda våra sista älvar,
älvsträckor och andra outbyggda vattendrag,
-
- ekonomiska styrmedel: för att avveckla kärnkraft och fossila bränslen
samtidigt som miljöacceptabel energi stimuleras,
-
- statsbidrag: bl.a. till kommunala energirådgivare och under en övergångs-
period för att stimulera till investeringar i energieffektivisering och byte
av energianläggningar,
-
- statliga investeringsprogram: för bl.a. ny energiteknik, effektivare energi-
användning, järnvägsutbyggnad och effektiva, bekväma trafiksystem för
städerna.
-
Slutligen anser Miljöpartiet att kärnkraften ska bära sina
egna försäkringskostnader.
Vi hänvisar till andra motioner om skadeståndsansvar för atomskador,
kärnavfall och kärnteknik och uranimport.
Energipolitik i EU
Sveriges medlemskap i EU innebär medlemskap i Kol- och
stålgemenskapen samt Euratom. Miljöpartiet anser att
Sverige skall ta kraftfulla initiativ för att ändra inriktningen i
EU efter de riktlinjer vi tecknat ovan. I de pågående
överläggningarna om översyn av Maastrichtfördraget bör
Sverige driva en linje som innebär avveckling av dagens icke
förnybara energislag, skydd av naturresurser, främjande av
förnybara energislag, satsningar på energieffektivisering och
även verka för förnybara energislag i länder utanför EU.
EU:s program för Östeuropa är alltför inriktade på traditionell energi-
försörjning och reparation av kärnkraftverk. Sverige måste arbeta för att
ändra inriktningen på detta bistånd.
Anslagen inom
utgiftsområde 21 Energi för
budgetåret 1997
Regeringens förslag till statsbudget på energiområdet
avspeglar det olyckliga stilleståndsläge som energipolitiken
råkat in i. Det energipolitiska beslut som togs våren 1991
gäller till och med budgetåret 1995/96. Den fortsatta
inriktningen på energipolitiken är nu föremål för
överläggningar mellan regeringen och oppositionspartierna.
Miljöpartiet anser att satsningarna på att stimulera förnybar energiteknik
måste fortsätta. Det gäller stimulanser i form av såväl utvecklings- och
investeringsbidrag och andra former av stöd som resurser till forskning och
utveckling inom området förnybar energiteknik. Mot denna bakgrund före-
slår vi att den totala ramen för utgiftsområde 21 tillförs 1 miljard kronor
utöver regeringens förslag, dvs. totalt 1 474 miljoner kronor för 1997.
Avsikten med vår budgetförstärkning på energiområdet är att fortsätta
omställningen och utvecklingen av energisystemet bort från vårt beroende av
ändliga energiråvaror som uran och fossila bränslen. Dessa insatser har
tidigare huvudsakligen kanaliserats genom statsbudgetens anslag Insatser för
ny energiteknik, vilket enligt budgetpropositionen nu ingår som en del av
anslaget A 2 Bidrag till Energiteknikfonden. Till detta anslag vill vi avsätta
950 miljoner kronor, med följande fördelning:
Konvertering av elvärme,
utvecklings- och investeringsbidrag
300 Mkr
Vidare föreslår vi att anslaget B 1 Energiforskning tillförs
ytterligare 50 miljoner kronor, med följande fördelning:
Vindkraftverk, utvecklingsbidrag
30 Mkr
Solenergi, utvecklingsbidrag
20 Mkr
Beträffande den totala budgetramen för utgiftsområde 21 för
budgetåren 1998 och 1999 föreslår vi preliminärt ytterligare
1 miljard kronor utöver regeringens förslag. Vi avser att ta
ställning till fördelningen på anslag i samband med
kommande budgetpropositioner.
Sammanfattningsvis innebär Miljöpartiet de grönas förslag följande:
Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
21
Energi
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Totalt utgiftsområdet
474
429
400
1000
1000
1000
Anslag
A 1
Vissa åtgärder för effektivare
användning av energi
30
18
0
A 2
Bidrag till Energiteknikfonden
72
72
72
950
A 3
Åtgärder för energi-effektiviseringar
m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa
7
7
13
A 4
Täckande av förluster i anledning av
statliga garantier inom energiområdet
2
5
5
B 1
Energiforskning
236
232
238
50
C 1
Statens oljelager:
Förvaltningskostnader
67
65
67
C 2
Statens oljelager: Kapitalkostnader
Statens oljelager: Kapitalkostnader
60
30
6
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energipolitiken,
2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt Miljöpartiets förslag i den i motionen
redovisade tabellen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad total ram för utgiftsområde 21 Energi för åren 1998 och
1999.1
Stockholm den 2 oktober 1996
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Goës (mp)
Roy Ottosson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Barbro Johansson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)