Solenergi är en av framtidens mest intressanta energikällor.
Också för Sverige är solenergin mycket intressant, inte minst
mot bakgrund av riksdagens beslut att kärnkraften skall
avvecklas till år 2010, samt miljömålet att
koldioxidutsläppen till år 2000 skall ligga fast på år 1990 års
nivå för att därefter minska. Det gör att kärnkraften måste
ersättas med förnyelsebara energikällor, där solenergin kan
utgöra ett visserligen litet men ändå betydelsefullt inslag.
Inte minst skulle det stimulera fram ny sysselsättning i
landet.
Denna motion behandlar både solceller och solfångare, dvs både el och
energi från sol.
Solfångare
Det vanligaste användandet av solenergin i Sverige, men
också globalt, är att utnyttja energin för uppvärmning. Det
sker dels passivt, genom rätt placering av hus, fönster etc
men också mer aktivt genom solfångare. Dessa är slingor
fyllda med vätska, där vätskan värms upp av solenergin, och
den uppvärmda vätskan i sin tur används för uppvärmning av
lokaler etc.
Solceller
Solen kan också omvandlas till elektricitet, vilket sker i
solceller. Med utnyttjande av solceller kan maskiner drivas
utan att behöva kopplas till elnätet, eller utan vanliga brän-
sledrivna motorer. Denna teknik är nyare än solfångarna, och
utvecklas nu mycket snabbt.
Stark tillväxt för solenergin
- globalt
Israel har idag flest solfångare i världen, räknat per invånare.
Där finns 900 000 solfångare i drift och 30 företag som
tillverkar solfångaranläggningar. I Japan har 4,5 miljoner
byggnader solfångare. Globalt är flera miljoner
solvattenvärmare för hushållen i användning.
Också i nordliga trakter finns det rikliga möjligheter att använda sol-
energin - en utredning om möjligheterna i västra Tyskland visade att sol-
celler på hustak kan ge ca en effekt på 50 GWh, en kapacitet som skulle
räcka till en fjärdedel av områdets elförbrukning idag (Flavin och Lenssen,
1995). Holland har planer på att installera 250 MW solceller till år 2010, och
förväntar sig att solcellerna ska ge betydligt mer ström därefter. I det
federala
amerikanska programmet Solar 2000 ingår en utbyggnad av solel till 1 000
MW till år 2000.
Snabb teknisk utveckling
Solceller står inför ett genombrott där de blir lönsamma även
i våra trakter. Kostnaden för solproducerad el kan på sikt
sjunka till 30 öre per kWh. Då blir solceller en verklig
framtidsbransch med mycket stora avsättningsmöjligheter.
Solfångare har de senaste tio åren fått dubbel livslängd och halverade
energiförluster till halva priset. Men man har ännu inte nått de skalfördelar
riktig stordrift kan ge, visar en Chalmers-rapport. Passiva solteknologier för
hushållen betalar sig redan nu på tre till fem år om de introduceras på
konstruktionsstadiet, enligt FN-solgruppens beräkningar.
Förbättrade konstruktioner, förenklad tillverkning och ökad efterfrågan har
lett till att priset för plana solfångare sjönk med 30% mellan 1980 och 1990.
Solcellerna har visat samma utveckling, varför marknaden växt mycket
snabbt. "Fotocellsmarknaden har vuxit stadigt till nuvarande försäljning av
50 MW per år med fördubbling ungefär vart fjärde år.", skriver Miljö-
vårdsberedningen i sin rapport om solenergi. Priserna på solceller väntas
sjunka ännu kraftigare framöver; "Under de kommande tio åren väntas
solcellsbranschen gå in i en dynamisk utvecklingsprocess som ökar dess
konkurrens-kraft. De företag som hittills främst satsat på forskning och
utveckling börjar nu lansera sina produkter på marknaden, samtidigt som
andra företag ökar sin produktion. Det kan leda till ett hårt priskrig." (Flavin
och Lenssen, 1995).
Sverige långt framme
Sverige tillhör idag världsledningen både när det gäller
solceller och solfångare. Det gäller framför allt forskningen,
där Uppsala universitet och KTH är utvecklings-drivande.
"Tack vare det statliga stödet till forskning och utveckling
som getts under två årtionden ligger Sverige i det främsta
ledet internationellt vad avser produkter och
systemlösningar, speciellt för stora solvärmesystem och när
det gäller uppvärmning av bostäder.", skriver Svenska
solenergiföreningen.
Störst i solvärmebranschen är Tekno Term i Finspång med egen tillverk-
ning av solfångarkomponenter och 35 anställda. Deras omsättning har stigit
med 25-30% per år de senaste sex åren och är idag ca 35 miljoner. 95% av
deras tillverkning går på export, med kraftigast ökad efterfrågan i Danmark,
Holland, Tyskland och Österrike.
GPV i Gällivare är en av Europas största tillverkare av solcellskompo-
nenter, med en kapacitet på 5 MW per skift. Elva personer är idag sysselsatta
inom företaget, mot åtta i början av 1996. Omsättningen är 25 miljoner
kronor, och mer än 95% går på export.
Potentialen stor också i
Sverige
Solvärmen lämpar sig bäst för uppvärmning av hushåll och
varmvatten, samt för t ex simhallar och sjukhus. Solen kan
på sikt klara åtminstone 20% av värmebehovet i Sverige.
Kostnaden för att värma vatten med solenergi har sjunkit till
ca 11 dollar per gigajoule, enligt den amerikanska
solenergiföreningen. Att värma motsvarande mängd vatten
med el blir dubbelt så dyrt.
2 TWh kärnkraftsel kan ersättas
Svenska solenergiföreningen, SEAS, räknar med att
solenergin ger drygt 1 TWh till år 2004. Vi tror att
utvecklingen kommer något senare än så, men att man till år
2010 kan uppnå 2 TWh solenergi. Huvuddelen av detta
produceras sannolikt i form av värme som ersätter el, medan
en mindre del utvinns direkt till el. Redan en utbyggnad till
1% av elförbrukningen i Sverige skulle ge underlag för en
massproduktion som motiverar avancerade
produktionsmetoder för t ex sådana tunnfilmssolceller som
utvecklas vid KTH/IMC. Detta ger i sin tur ytterligare
grogrund för framgångsrik export.
En storskalig utbyggnad av solvärme som ersättning för kärnkraftsel kräver
möjligheter för säsongslagring, då solen som energikälla har ett allvarligt
fasfel i det att det produceras mest när behovet är som minst och vise versa.
Utvecklingen av lagerteknik för solvärme går dock mycket fort fram, vilket
bland annat rapporter från Chalmers visat.
Solenergi skapar arbetstillfällen
För att åstadkomma motsvarande 2 TWh kärnkraftsel från
solfångare behövs 5,2 miljoner m2 solfångare. Varje
kvadratmeter installerad solfångare ger tio timmars arbete,
inkluderat såväl tillverkningen och byggnationen som
installationen. För en TWh skapas därmed drygt 1000
arbetstillfällen i dagsläget. Byggnation av säsongstidslager
"kommer i genomsnitt att ge arbete åt ytterligare 500-1 000
årsarbetare beroende på den utsträckning i vilken befintliga
bergrum används eller nya byggs.", enligt
solenergiföreningen. Av miljöskäl bör i första hand de
befintliga bergrummen användas. Säsongstidslagren
beräknas först börja byggas ut kring år 2000, varför
genomsnittet arbetstillfällen per år blir ca 335.
Tekno Term räknar med att den totala tiden per installerad kvadratmeter
kommer att sjunka till fem-sex timmar till år 2010. Ett snitt fram tills dess är
då att 750 arbets-tillfällen skapas per TWh. Exporten av solfångare ger
mindre sysselsättningseffekter här hemma, då installationen sker av personal
i mottagarlandet. Efter samtal med branschens experter räknar vi med att 500
arbetstillfällen skapas per exporterad TWh solfångare.
Vid ett uttag av solvärme motsvarande 2 TWh kärnkraftsel främst medelst
solfångare skapas ca 1 800 permanenta arbetstillfällen, samt för export av 2
TWh 1 000 arbetstillfällen. Totalt sysselsätts ungefär 2 800 personer.
Ekonomisk stimulans till solenergi -
hittills
Miljöpartiet de gröna gjorde i början av innevarande
mandatperiod upp med regeringen om kraftigt ökat stöd till
solkraften, med 100 miljoner kronor i tillväxtpropositionen.
25 miljoner av dessa skulle gå till investeringsstöd för solvärme i bostäder
under innevarande budgetår, utöver de 56 miljoner som Miljöpartiet tidigare
förhandlat fram. För att pröva teknikupphandling för tappvärmesystem för
småhus anslogs 5 miljoner. För forskning om solvärme anslogs 30 miljoner.
För forskning inom solcellsområdet anslogs 40 miljoner under en femårs-
period.
Fortsatt stimulans viktig
Uppgörelsen var en viktig framgång för solenergin i Sverige,
men knappast tillräcklig. En fortsatt stimulans kan ge mycket
god utdelning i form av en världsledande industri på
området. Den är också en tämligen liten men betydelsefull
del i omställningen av energiproduktionen till förnyelsebart
och kärnkraftfritt.
Miljöpartiet anslår i årets budget 50 miljoner kronor i investeringsstöd för
solenergi och 20 miljoner i utökat forskningsstöd. Se vidare Miljöpartiets
budgetmotion.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det angelägna i investeringsbidrag för solenergi
och solel,
2.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det angelägna i forskningsstöd för solenergi och
solel,
4.
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till nya arbetstillfällen vid stimulans av
solfångarbranschen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till nya arbetstillfällen vid stimulans av
solcellsbranschen.
Stockholm den 4 oktober 1996
Eva Goës (mp)
Per Lager (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Barbro Johansson (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Gudrun Lindvall (mp)