Avregleringen av elmarknaden har inte givit tillräckliga
förutsättningar för en väl fungerande elmarknad. Som vanligt
är det de små som förlorat på de stora, vilket vi i Miljöpartiet
varnade för före avregleringen/omregleringen. För det första
har hushållsabonnenterna fått kraftigt förhöjda elpriser,
eftersom de står utanför systemet och inte kan välja på
elmarknaden. Hundratals klagomål har anmälts till
Nätmyndigheten. För det andra höjde kraftbolagen den fasta
eltaxan kraftigt, medan den rörliga sänktes, vilket gör att det
finns ytterst små möjligheter att sänka elräkningen för
hushållsabonnenterna och att incitamentet för sparande
saknas. För det tredje fortsatte systemet med privatiserade
vinstmöjligheter medan de betydande kostnaderna för
miljöskador, hälsoeffekter, samhällsrisker och långsiktigt
verkande radioaktiva och klimatförändrande utsläpp från
elproduktionen förblev socialiserade, dvs skattebetalarna
betalar indirekt förlusterna för att storförbrukarna skall
kunna sluka billig el. M a o betalar de små för att
storförbrukarna skall kunna kunna köpa billig el.
Energipriser
Dagens energiskatter/priser är så inrättade att den billiga
avskrivna vattenkraften subventionerar den dyrare
kärnkraften. Det är angeläget att så fort som möjligt få en
prissättning på el som tar riktig hänsyn till externa effekter
och som gagnar sparande och ger alla samma möjlighet att
välja el, även typ av el, t ex grön el. Detta innebär en
omfördelning av energiskatterna, men också en generell
höjning av energipriserna. Resonemanget om att låta varje
energikälla betala sina egna kostnader är naturligtvis inget
revolutionerande utan grundar sig på Polluter-Pays-Principle,
som erkändes vid Riokonferensen.
Miljörelevanta skatter
Med miljörelevanta skatter kommer energibolagen
automatiskt byta till förnybara energikällor. Dessa skatter
skulle bl a innefatta:
Att ge reaktorsägarna ett fullständigt ekonomiskt ansvar för olyckor.
Idag är deras ekonomiska ansvar begränsat till 1 925 miljarder kronor,
dvs mindre än 2 % av vad Tjernobylolyckan hittills kostat.
Krav på ekonomiska säkerheter. För att reaktorägarna ska kunna
garantera täckning av olycksansvaret måste de kunna ställa ekonomiska
säkerheter till förfogande, dvs ta ut sådana elpriser att man kan avsätta
en summa i någon fond.
Miljöskatt för de skador normal reaktordrift orsakar. Både uranbryt-
ning, drift och slutförvaring skapar radioaktiva utsläpp, även när allt
fungerar som det ska. Dessa utsläpp leder till sjukdomar som idag
betalas via sjukvården.
Värdering av kärnkraftens säkerhetesmässiga kostnader. Genom att
rikta ett angrepp mot någon av våra reaktorer kan en fiende med
mycket små medel skapa stor förstörelse. Risken för att kärnvapen
tillverkas och används måste också värderas.
Idag ligger Sveriges elpriser under de flesta andra länders,
det finns alltså utrymme för höjda priser. De låga priserna
och omständigheter som t ex att man under 80-talet sålde
elöverskottet till underpris för att bygga in villaägarna i ett
beroende av direktverkande el har medfört att Sverige sedan
70-talet åstadkommit avsevärt mindre
energieffektivisering/besparing än genomsnittslandet. Av
1973 års elanvändning har Sverige bara lyckats effektivisera
bort 5%, vilket kan jämföras med t ex de 30% Japan lyckats
effektivisera. Det är ohållbart att bara belasta hushållen med
högre energikostnader, undantagsreglerna för etablerade
stora och viktiga industrier måste samtidigt tas bort.
För att ge ytterligare incitament till energibesparing bör den fasta eltaxan
helt slopas eller åtminstone minimeras så att minskad energianvändning ger
så stor ekonomisk vinning som möjligt för konsumenten.
Att kunna välja grön el
Avregleringen av elmarknaden gjorde det teoretiskt möjligt
för energikonsumenten att själv välja energikälla. Praktiskt
stöter man dock på stora svårigheter, framför allt leder kravet
på redovisning av elförbrukningen timme för timme till stora
kostnader för den hushållskonsument som vill byta
elleverantör. Trots avregleringen kvarstår sålunda nuvarande
leverantörers monopolställning. Vi finner det därför rimligt
att leverantörer som vill mata in elenergi på det svenska
kraftnätet eller på nätkoncessionshavares nät skall bekosta
installation av erforderlig mätutrustning Mätarna kostar ca
5000 kronor, skulle alla hushåll efterfråga mätare kommer
totalkostnaden, inklusive installation, bli nio miljarder. Detta
kan knappast vara nationalekonomiskt kostnadseffektivt. Till
dess att kostnadseffektiv utrustning som kan användas av alla
konsumenter tagits fram anser vi därför att kravet på timvis
mätning bör utgå och att den norska modellen med
normalförbrukningskurvor införs.
Sedan avregleringen har många konsumenter uttryckt önskan om att kunna
välja s k grön el. Det är dock inte entydligt vad begreppet innefattar. Vi
tycker att det är viktigt att skydda konsumentintressena och att det därför
måste finnas tydlig information över vilka kraftproducenter som kan till-
handahålla grön el. Innehållsdeklaration på el är lika självklart som på livs-
medel.
Direktiv för elmarknaden
Att konkurrens kommit till stånd mellan olika elleverantörer
är positivt. Samtidigt måste emellertid det politiska systemet
ingripa så att leverantörernas naturliga önskan att öka
användningen av energi motverkas med tydliga direktiv,
marknaden är generellt kortsiktig i sina reaktioner och därför
oförmögen att ta ansvar för en långsiktigt hållbar utveckling
som leder till jämlikhet och överlevnad. Lagstiftaren har
därför ansvaret för att fastställa de spelregler för marknaden
och långsiktiga mål som måste uppfyllas. Dessa direktiv bör
bl a innefatta:
Att när nya energi- eller elförbrukningsprognoser utarbetas skall de
byggas på en energiplan som förutsätter en successiv minskning av
energianvändningen.
Att elproducenterna och nätoperatörerna baserar sin prissättning enbart
på förbrukad elenergi. Precis som när det gäller andra varor på
marknaden får säljaren inkludera sina kapitalkostnader i priset. Dvs
inga fasta avgifter skall förekomma utöver anslutningsavgift.
Att systemet med leveranskoncessioner vidare utreds eftersom det
förhindrar en effektiv konkurrens inom hela allmänsektorn så länge
elleverantören svarar för elmätningen. Man bör undersöka om inte mät-
ningen inklusive mätutrustningen kan ingå i nätoperatörens skyldighet
oberoende av vem som levererar elenergin. Vid nyproduktion av
lägenheter skall mätutrustning installeras.
Att frågan om små leverantörers - exempelvis innehavare av vind-
kraftverk - balansansvar utreds i syfte att underlätta deras möjlighet att
leverera till sina delägare och andra eventuella kunder.
Att ersättningsnivån till småskalig produktion ej blir sämre än idag -
tvärtom - grön el skall stimuleras. Småskaliga elproducenter skall få
rimliga villkor och möjligheter att konkurrera med de stora elbolagen.
Att nätverksamhet skall bedrivas i juridiskt helt fristående företag som
ej får vara dotterföretag till elproducenter.
För att konkurrensen skall vara effektiv måste staten också se
till att inga marknadsaktörer får bli för dominerande. Det
betyder bl a att Vattenfall måste delas upp i flera bolag.
Vattenkraften är ryggraden i vårt energisystem och av ett
betydande nationellt intresse. Därför skall vattenkraften inte
privatiseras utan föras över till länsparlament. Den
demokratiska kontrollen kan på så sätt upprätthållas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att få en prissättning på el som tar riktig
hänsyn till externa effekter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta bort undantagsreglerna för etablerade "stora och viktiga
industrier",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elprissättningen enbart bör baseras på förbrukad elenergi, dvs.
inga fasta avgifter skall förekomma utöver anslutningsavgift,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att timmätningskravet i nuvarande lagstiftning bör utgå och att
lagförslaget i stället bör inkludera den norska modellen med
normalförbrukningskurvor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydlig information om vilka kraftproducenter som kan
tillhandahålla grön el,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa tydliga direktiv för elmarknaden för att garantera
konkurrensen och samtidigt främja energihushållning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäljning av Vattenfalls innehav av vattenkraftverk till de
landsting/länsparlament inom vars områden verken är belägna.
Stockholm den 4 oktober 1996
Eva Goës (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Per Lager (mp)