Under 80-talet genomfördes en stor utredning om var i södra
Sverige man skulle kunna placera stora vindkraftverk, s k
jumboverk på 3 MW av typ Maglarp med 90 meters tornhöjd
och 90 meters vingdiameter. Sedan den svenska
vindkraftlinjen med ensidig satsning på jumboverk inte visat
sig hålla trots stora insatser på den teknikutvecklingen
jämfört med den internationella satsningen på medelstora
vindkraftverk, som i ett antal länder, t ex Danmark, USA,
Holland och Tyskland. I dessa länder har vindkraften gett
upphov till en blomstrande vindkraftsindustri under snabb
expansion. Så har t ex danska Vestas, en av världens största
tillverkare, på kort tid anställt ytterligare 300 personer.
Svensk vindkraftsindustri sysselsätter mycket få personer i
tillverkningen av nya verk. I Danmark har på tio år priset på
vindkraften gått ned 25 %. Man har byggt ett par tusen verk
och skapat 10 000 arbetstillfällen. 3,5 % av Danmarks
elproduktion kommer idag från vindkraft. Ett tidigare
investeringsstöd är borta, men kvar finns miljöstöd på 10
öre/KWh, vilket innbär att man är nere på 27 öre/KWh. Från
att fram till nu ha koncentrerat sig på mindre verk - 200 KW,
skall man framöver satsa särskilt på större (upp till 1 500
KW och havsbaserade). Apropå "fula" kraftverk, har just i
Danmark ett vindkraftverk fått pris för sin skönhet.
Uppdatering behövs
Om energipropositionen skall ge förslag till hur och i vilken
takt omställningen av energisystemet skall ske, är det
nödvändigt att få ett korrekt beslutsunderlag för vilken
potential svensk vindkraft skulle kunna ha. Miljöpartiet de
gröna anser att det behövs en uppdatering av utredningen
"Läge för vindkraft", så att bedömningen grundas på andra
kriterier än vad som användes i den utredningen beträffande
aggregatstorlek och motstående intressen m m.
Genom att räkna in områden som är lämpade för placering av mindre och
medelstora verk med deras mindre krav på avstånd till bebyggelse m m,
kommer vindkraftspotentialen givetvis att öka kraftigt. Vidare bör militärens
krav på att mycket stora markområden skulle undantas från vindkrafts-
utbyggnad med jumboverk kunna omprövas och motivet för att undanta
marken antingen offentliggöras eller, i den mån det är hemligt, redovisas
inför riksdagens försvarsutskott och prövas där.
Tidigare bedömningar
Andra motstående intressen har ansett att man kraftigt måste
reducera bruttopotentialen vindkraft med hänsyn till
strandskydd, landskapsbild, natur- och kulturminnesvård
m m. Synen på vindkraft relativt dessa motstående intressen
är i dag annorlunda än på 80-talet, vilket ett antal
regeringsbeslut både av nuvarande och tidigare regeringar
visat vid behandlingen av överklagade tillståndsärenden.
Den uppdaterade utredningen, som kan utgå från den gamla
utredningens mycket gedigna grundmaterial och därvid spara
tid och pengar, bör därför redovisa hur stor potentialen blir
om man stegvis bortser från ovan anförda motstående
intressen, men också redovisar de minimiområden där de bör
ha relevans för intresset att etablera vindkraft. Svårigheten att
få till stånd etablering av vindkraftverk visar också på
behovet att förändra nuvarande miljölagstiftning i en riktning
som skapar större förutsättningar för vindkraften att hävda
sig mot motstående intressen. Problemet har sin grund i att
när nuvarande lagstiftning utformades var varken
miljöproblemen med t ex försurningen och behovet att
undanröja dess källor så aktuella som i dag, och den typ av
medelstora vindkraftverk som i dag söker platser att finnas
på fanns då inte ens på ritbordet.
Vindkraftens potential
Utan korrekt information om vilken verklig potential
vindkraften har med den teknik som i dag är tillgänglig, blir
det självfallet svårt att få någon som helst enighet om
utformningen av vårt framtida energisystem, och eventuella
beslut kommer att sakna trovärdighet hos stora delar av
miljörörelsen i Sverige.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en uppdatering av utredningen Läge
för vindkraft, SOU 1988:32, enligt vad i motionen anförts.