En obegränsad tillväxt är inte möjlig på en begränsad planet. Jordens
begränsade resurser sätter gränser för näringslivets
expansionsmöjligheter. All mänsklig produktion har nämligen sitt pris,
sina kostnader, i form av energi- och råvaruförbrukning.
Mycket av det som kallas produktion är i själva verket konsumtion av
naturresurser. Den enda verkliga produktion som sker är den som pågår i
växternas fotosyntes. Den enda, ur mänskligt perspektiv, eviga energikällan
är solen.
I ett globalt perspektiv är det nödvändigt och rimligt att de fattiga länderna
får en ökad andel av de gemensamma resurserna. I ekonomiskt mer
välmående samhällen i den rika delen av världen kan varken ekonomisk
tillväxt eller traditionell produktionsökning vara ett mål. Istället måste vi
betona vikten av ett ekologiskt hållbart näringsliv.
Ett ekologiskt hållbart näringsliv
De biologiska processerna ingår i naturliga kretslopp som bygger på
principen uppbyggnad - nedbrytning - ny uppbyggnad. De drivs av
solens energi och är effektiva och produktiva i ordets egentliga mening.
Den industriella produktionen däremot bedrivs ofta från raka vägen från
gruvan, via konsumenten till avfallshögen. Målsättningen måste nu vara
att omvandla industriprocesserna och varuflödet till industriella
kretslopp. Detta kräver stora, men nödvändiga, förändringar.
Hushållningen med naturresurser måste förbättras, varor och material
måste ingå i återanvändnings- och återvinningssystem med minimala
svinn, produkterna måste vara lätta att demontera,
produktionsprocesserna måste fungera som slutna system - vilket medför
att mängden föroreningar (molekylsopor) minskas till nära noll. Det är
också detta som är innehållet i begreppet "hållbar utveckling".
Grundprincipen för det hållbara samhället är att det som är hållbart
långsiktigt också blir lönsamt kortsiktigt - idag är det ofta tvärtom.
Näringslivet stimuleras därmed att producera icke ekologiskt anpassade
varor på ett icke hållbart sätt. För att komma tillrätta med detta krävs en
grundläggande grön skatteväxling, dvs sänkta skatter och avgifter på arbete
och höjda på energi, råvaror och utsläpp. Vi tar upp detta i vår skattemotion.
Ett socialt hållbart näringsliv
Men näringslivet bör även vara socialt hållbart. Ett socialt hållbar
näringsliv är en naturlig del av samhällets sociala struktur. Små företag,
självstyrande företag, kooperativa företag är ofta del i ett socialt
sammanhang där delaktighet och ansvarstagande omfattar något vidare
än enbart vinstmaximering. Därför är det viktigt att stimulera dessa typer
av företag. En viktig dimension i näringslivspolitiken är att människor -
samhället är ju ändå till för människor - känner att de kan påverka, kan
vara delaktiga och kan ha överblick. Alla dessa förutsättningar för ett
samhällsengagemang motverkas när näringslivet globaliseras, ägandet
flyttar långt bort från dem som berörs av verksamheten och strukturerna
blir otydliga och anonyma. Självtillit är ett grundbegrepp för den gröna
internationella rörelsen - självtillit innebär ett stort mått av oberoende av
maktcentra. Idag ser vi en utveckling som leder bort från självtillit,
ansvarstagande och delaktighet. Vi har alltmer fått ett näringsliv som inte
är socialt hållbart.
Meningen med näringslivet
Vi lever i en tid som rymmer unika möjligheter lika väl som stora hot. Å
ena sidan centralisering, arbetslöshet, fattigdom och miljöproblem. Å
andra sidan välfärd, frihet och gröna tekniska lösningar.
För att ta tillvara dessa möjligheter och möta hoten behöver samhället
inför 2000-talet växa utifrån en världsbild som är betydligt mindre fokuserad
på materiell konsumtion och mer inriktad på kulturell utveckling, självtillit
och livskvalitet. Politikens roll inom näringslivet är framförallt att skapa
lagar och regler som underlättar mångfald och förändring samtidigt som
gränser sätts för marknadens utrymme ur sociala och miljömässiga aspekter.
Genom ett väl fungerande näringsliv skall människorna i samhället ges
tillgång till mat, kläder och andra varor och tjänster av hög kvalitet.
Produktion och konsumtion skall organiseras på ett uthålligt sätt i samklang
med natur och människor - näringslivet skall vara både ekologiskt och
socialt hållbart.
För att detta skall vara möjligt måste samhället och våra gemensamma
regelverk utformas så att stort utrymme lämnas för människors kreativitet
och skaparvilja. Människors delaktighet och närhet till beslutsfattandet måste
därför stärkas. Fantasi, flexibilitet och mångfald måste uppmuntras - idag
ser vi istället hur en, ofta konservativ, kapitalistisk planekonomi är på väg
att
växa fram där allt mer av handeln sker inom bolagens intressesfärer, goda
idéer köps in och läggs ner, nya energistrukturer motverkas och gamla
mönster konserveras. I Miljöpartiets Sverige utvecklas företag och teknik i
ett samspel mellan globala nätverk och lokala närsamhällen. De ekonomiska
styrmedlen utformas så att det som är hållbart långsiktigt också blir lönsamt
kortsiktigt. Vi ser ekonomiska styrmedel, som bygger på att varje
verksamhet får betala sina egna kostnader (inkl miljökostnader och sociala
kostnader), som det allra viktigaste medlet för att nå ett hållbart samhälle.
Den marknadsekonomi som idag utvecklats är inte värd namnet eftersom de
externa kostnaderna för en verksamhet i allt större utsträckning betalas av det
offentliga. Vinsterna privatiseras, kostnaderna socialiseras.
Näringslivsstruktur
Det är oerhört viktigt att Sverige får ett näringsliv som i större
utsträckning kan förnya och förändra sig. Nya företag måste kunna finna
en jordmån att växa i och de som redan finns måste kunna utvecklas
genom nya idéer och projekt. Innovatörer och uppfinnare behöver få
betydligt bättre utvecklingsmöjligheter. Någon måste också vara beredd
att ta risker! Delvis handlar detta om att det både inom finansvärlden,
politiken och industrin krävs ändrade attityder. Men vi kan också
underlätta en förnyelse genom att förbättra regelverk och organisation.
Genom att skapa en ny form av riskkapitalfonder med fördelaktiga
skattevillkor kan vi t.ex. se till att privat riskvilligt kapital i större
utsträckning finns att tillgå. Det är också viktigt att lagar och skatteregler
utformas så att det inom företagen finns goda möjligheter att bygga upp
ett eget kapital. Under en övergångsperiod krävs också
investeringsbidrag för t.ex. hållbara energislag som ett sätt att balansera
den konkurrensfördel som icke hållbara system har getts p.g.a. att externa
kostnader överförts från näringslivet till staten.
Vi förespråkar ett differentierat ägande bestående av såväl privata,
kooperativa, kommunala som statliga företag. Offentligt styrda företag kan i
vissa fall vara både nödvändiga och önskvärda; inte minst när det gäller
naturliga monopol, grundläggande infrastruktur och i vissa fall också för att
upprätthålla konkurrens. Det är också viktigt att konstatera att en väl
fungerande gemensam sektor starkt bidrar till goda förutsättningar för
näringslivet - en bra barnomsorg, en bra skola, god sjukvård och trygg
äldrevård skapar harmoni och effektivitet i sin bästa mening i samhället,
vilket näringslivet är mycket betjänt av. Därför är det naturligt att en rimlig
beskattning av företag sker. En uthållig utveckling inom näringslivet kräver
stora samhällsinsatser för att bygga ut järnvägs- och sjöfartsförbindelser.
Vägtransporter kommer att bli dyrare i framtiden vilket gör att mer
miljövänliga transportalternativ måste finnas att tillgå. Fortsatta satsningar
för att få goda datorkommunikationer över hela landet är också nödvändigt.
Det är, av sårbarhets- och självtillitsskäl, av stor vikt att viktiga
naturtillgångar inte säljs ut till starka ägargrupper som inte har någon
förankring i den berörda samhällsstrukturen.
Utbildning är en avgörande faktor för förnyelse och förändring.
Lärlingssystem och yrkesskolor är två viktiga inslag för att bättre ta till vara
ungdomars skaparkraft och förmåga och i större utsträckning än idag
integrera företagens och samhällets utbildningsbehov.
Miljöpartiet vill stimulera en satsning på vidareförädling av råvaror i
glesbygd, särskilt inom trävaru- och livsmedelssektorerna. Vi vill också
förbättra möjligheterna att förlägga tjänsteföretag i glesbygden. En väg för
att underlätta en sådan utveckling skulle bl a kunna vara att införa en
enhetstaxa på telenätet i hela landet på samma sätt som vi har ett gemensamt
porto för att skicka brev över hela Sverige - vi föreslår att detta utreds.
Mycket talar för att kvinnor kan leda utvecklingen mot en starkare och
stabilare näringslivsutveckling i glesbygden. Sannolikt är en ökad satsning
för att stärka kvinnors företagande i lands- och glesbygd en förutsättning för
att återskapa en livskraftig utveckling i dessa regioner. Att öka självtilliten
och företagandet i de regioner som idag erhåller regionalpolitiska stöd bör
vara ett viktigt inslag i den förda politiken. Ett sätt att uppnå detta är att
vinsterna från det som produceras i större utsträckning återbördas till de
områden de kommer ifrån.
Kraven på flexibilitet inom näringslivet kommer att öka, oavsett vad vi
anser om detta. Dessa krav måste mötas på ett sätt som gör att människor inte
tvingas till en sämre social situation där utrymmet för tid med barn, umgänge
med vänner och delaktighet i närsamhället och de nödvändiga sociala
nätverken minskar. Genom att sänka normalarbetstiden till i första hand 35
timmar per vecka kan emellertid en ökad flexibilitet accepteras.
(Numrering enligt propositionens rubriker)
3.1 Allmänt
Regeringen hävdar att näringspolitikens främsta uppgift är att medverka
till en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000. Till följd
av riksdagens beslut i anledning av sysselsättningspropositionen
disponerar regeringen 1 miljard kronor för nya, offensiva insatser för
tillväxt, förnyelse och småföretagsutveckling. Miljöpartiet stöder i stor
utsträckning dessa satsningar men vill här poängtera att sysselsättningen i
den svenska industrisektorn stadigt minskat sedan 60-talet. Vi ser detta
som en lika naturlig utveckling som att jordbrukssektorn en gång minskat
vad gäller sysselsättning. Det hävdas, likt ett mantra, att det nya IT-
samhället kommer att ge många nya arbetstillfällen. Vi menar att detta är
en myt. Det hävdas också att tjänstesektorn är den växande sektorn - ett
påstående vi delar - men samtidigt driver regeringen en politik som
medför att de stora tjänstesektorerna inom såväl kommuner som
landsting tvingas avveckla arbetstillfällen. Miljöpartiet menar att
potentialen för ökande sysselsättning finns inom sektorn gröna jobb och
i de traditionellt mjuka sektorerna dvs. inom vård, omsorg och
utbildning.
Även Miljöpartiet värderar tillkomsten av nya arbetstillfällen men vi inser
att den totala mängden lönearbete inte kommer att öka nämnvärt de närmaste
åren om inte så väl en grön skatteväxling som en arbetstidsförkortning införs.
Vi är medvetna om att mängden lönearbete totalt kommer att minska
betydligt under de första årtiondena på 2000-talet och att tillväxtkurvor och
kurvor för mängden arbetstillfällen inte längre följer varandra. Ett tydligt
tecken är att såväl industriinvesteringar som arbetslöshet under de två senaste
åren aldrig varit högre. Många av dagens investeringar leder till
rationaliseringar och färre jobb. Många investeringar leder alltså direkt till
ökad arbetslöshet. Detta är inget att sörja över. Lönearbete är inte något
självändamål!
En anpassning av den lagstadgade arbetstiden till verkligheten är därför
både önskvärd och nödvändig - det är bara på så sätt som marknaden får ta
ett större ansvar. Det går inte i längden att vinsterna i näringslivet
privatiseras, medan kostnaderna för arbetslöshet som beror på arbetstidens
längd socialiseras genom att bekostas av den offentliga sektorn.
3.1.1 På väg till kretsloppssamhället
En hållbar utveckling kräver nya livsstilar. Det behövs en ny skattepolitik
som gynnar en hållbar utveckling, det krävs lagstiftning och rådgivning.
Detta redovisas i en rad andra motioner från Miljöpartiet. Företagens
verksamhet måste anpassas till kretsloppssamhället. De produkter som
framställs skall kunna hanteras utan fara för miljö och hälsa under hela
sin livscykel, från utvinning av naturresurser via tillverkning och
användning till uttjänt produkt. Råvarorna skall i ökande omfattning
bestå av material som återvunnits - naturresurser skall inte utvinnas i
högre omfattning än de återskapas.
Ett kretsloppssamhälle innefattar att verksamheten inte ger några utsläpp
eller restprodukter som är skadliga för miljö och hälsa. Utsläpp av avfall till
naturen, direkt eller i tillverkade produkter, får bara ske i sådana kemiska
former som naturen kan hantera och inte i högre doser eller koncentrationer
än vad naturen hinner hantera.
Ett kretsloppssamhälle innefattar också att energin tillställs samhället från
förnybara källor och används mycket effektivt.
3.1.3 Lokalt ägande av företagen gynnar stabiliteten
Miljöpartiet eftersträvar ett differentierat, spritt och decentraliserat
ägande bestående av såväl privata, kooperativa, kommunala som statliga
företag.
Offentligt styrda företag ger av flera skäl ett väsentligt bidrag till
näringslivet. Det gäller bl.a. i sammanhang där det finns naturliga monopol
som t.ex. va-nätet och Posten och för att ha demokratisk kontroll över viktiga
naturtillgångar. Men även i andra sammanhang kan det vara värdefullt med
ett statligt ägande där konkurrens annars riskerar utebli.
Genom den generella ekonomiska politiken vill vi stimulera de små
företagen i enskild och kooperativ ägo. Dels ger ett spritt ägande i ett
decentraliserat näringsliv de bästa förutsättningarna för en demokratisk
samhällsutveckling, dels är det de små företagen som både bör bli fler och
stärkas för att arbete och försörjning skall tryggas.
Vad gäller de stora koncernerna har ägandet i stor utsträckning blivit
internationellt även om makten över företagen i stor utsträckning ligger kvar
i det gamla hemlandet. Steget från transnationella företag till multinationella
blir dock allt vanligare. I sådana företag finns det inte längre någon som helst
solidaritet med något "hemland". Den typen av företag tenderar att flytta
produktionen till områden där arbetskraftskostnaden är lägst och där skatter,
miljökrav och arbetslagstiftning också ger låga kostnader.
Miljöpartiet anser att åtgärder som verkar för att ägandet hålls inom landet,
regionen eller orten skapar ett engagemang som går längre än
vinstmaximeringen och därför är av stabiliserande och sysselsättnings-
skapande art. Därmed blir den enskildes ägande också av större materiellt
värde än exempelvis ett anonymt ägande i ABB eller Pacificfonden även om
avkastningen inte blir riktigt lika stor.
3.1.4 Skatteväxling
Mindre skatt på arbete och mer på energi, råvaror och produktion är en
absolut nödvändighet när volymen mänskligt arbete minskar i en värld
som trots detta producerar allt mer. Om det inte sker en skatteväxling
kommer de globala ekonomiska systemen att förr eller senare krascha.
Dessutom kommer så småningom de ekologiska systemen att krascha,
vilket naturligtvis är än allvarligare. Vi hänvisar här till Miljöpartiets
särskilda motion om skatter och skatteväxling.
3.1.5 Kortare arbetstid
Som framgår av inledningen anser Miljöpartiet att vi måste finna nya
system för att bättre fördela välfärd och arbetstillfällen. Ett av många sätt
är att förkorta den normala arbetstiden. Vi hänvisar till Miljöpartiets
särskilda motion om kortare arbetstid.
3.1.6 Avgift på spekulationstransaktioner
90 % av alla pengar som rör sig över gränserna har inte med handel att
göra. Pengar, vars syfte har varit att förenkla handel, har förvandlats till
en vara i sig. Den gamla formen av valutareglering var både byråkratisk
och stelbent. Avvecklingen av regleringen ersattes inte av andra
spelregler, vilket visat sig vara förödande. Genom att införa en
valutaavgift kommer trögheten att öka och ett mer robust samhälle att
kunna växa fram. Sverige bör ta initiativ på det internationella planet för
att valutaavgifter skall införas.
3.1.6 Lärlingssystem och yrkesskolor
Att ta vara på unga människors kunskaper, skaparförmåga och
miljöintresse är en av de bästa investeringarna som kan göras i ett
samhälle. Tiotusentals ungdomar med förväntningar på meningsfulla
arbeten i god miljö måste få sin chans att ta vara på och utveckla
kunskaper och skaparförmåga. De företag som kan och vill ge ungdomar
praktisk yrkeskunskap och erfarenhet varvat med yrkesskolearbetet bör
få bättre förutsättningar för detta. En form av bonussystem kunde prövas
där företag som mottagit yrkespraktikanter senare kan få reduktion i
arbetsgivaravgifterna vid nyanställning av de unga. Ett nytt
lärlingssystem bör utvecklas och provas i samarbete med företagarnas
organisationer. Erfarenheter från flera europeiska länder torde kunna
tjäna till ledning.
3.1.7 Nya processinriktade metoder för att skapa nya jobb
Sverige har varit världens mest genomorganiserade land. Antalet
frivilligorganisationer och folkrörelser har varit mycket stort och byggt
på idealitet och ett stort socialt kapital. Vi kan alla notera att
engagemanget idag är starkt vikande. De formella strukturerna vittrar
bort. Vitaliteten och ansvarstagandet försvinner sakta men säkert. Detta
är särskilt tydligt inom partipolitiken, där allt färre engagerar sig.
Resultatet blir ett passiviserat samhälle, där bl.a. planer för nya
arbetstillfällen konstrueras av tjänstemän som inte har någon egennytta
av utvecklingsarbetet. Människor förväntar sig dessutom att
tjänstemännen, myndigheten, kommunen, staten också skall verkställa
planerna så att de nya arbetstillfällena kommer till. Det är viktigt att
observera denna tendens och ändra på förutsättningarna för
utvecklingsarbetet på lokal nivå. Den offentliga lokaliseringspolitiken
och näringspolitiken måste utvecklas i nya processorienterade banor, som
innebär mindre av färdiga planer och idéer och mer av att peka på
möjligheter och hinder - att ge människorna instrument att själva
utveckla försörjningsmöjligheter. Till skillnad från tidigare måste man
undvika att utforma mål i detalj, då detta kan passivisera mer än
entusiasmera. En processorienterad utveckling tar tid men blir alltid
förankrad, skapar engagemang.
Miljöpartiet vill avsätta särskilda resurser för metodutveckling i nämnda
riktning. En försöksverksamhet i några av arbetslöshet hårt ansatta
kommuner bör kunna ge värdefulla erfarenheter för ett mer allomfattande
införande.
3.1.8 Företagsbeskattning till kommuner
I England och i Tyskland är bolagsskatten i storleksordningen 40 %
medan den i Sverige är 28 %. I flera europeiska länder finns kommunal
företagsskatt. Den låga företagsbeskattningen i Sverige är delvis ett
resultat av att den kommunala företagsbeskattningen upphörde på 1980-
talet. Helt tydligt är också att kommunerna idag inte har samma
förutsättningar som tidigare att ombesörja vård och välfärd vare sig för
unga, gamla, sjuka eller arbetslösa. Eftersom företagen är beroende av
såväl kommunala infrastrukturer, t.ex. gator och vägar, som andra
kommunala verksamheter kan det vara rimligt att återinföra kommunal
bolagsskatt. En utredning bör klarlägga för- och nackdelar med detta.
3.1.9 Ökat ansvar för företagsägare, bolagsstyrelser och revisorer
Ett av de största problemen i det anonymiserade samhället är bristen på
ansvarstagande. Därför vill Miljöpartiet att stora aktieägare skall känna
ett bredare ansvar för hur de insatta pengarna används och hur företaget
sköts. Ett större ägarintresse skulle medföra större krav på den
verkställande företagsledningen när det gäller att inte bryta mot
miljölagar, vapenexportlagar etc. En utredning bör söka en lösning på
hur ansvaret för investerare kan öka.
Företagsägare har alltså ofta ingen annan relation till sitt företagsägande än
att aktivt eller passivt bedöma om vinsten är tillräckligt stor. En minoritet av
företagsägare kontrollerar emellertid företagens verksamhet, sätter ramar för
utvecklingen och lämnar direktiv för deras skötsel. Sådana företagsägare,
som har möjlighet att direkt (som styrelseledamöter) eller indirekt utöva
sådant inflytande måste också kunna ställas till ansvar för sina direktiv eller
order. Den nuvarande lagstiftningen lägger det huvudsakliga ansvaret på
styrelsen och den verkställande ledningen. Miljöpartiet anser att lagarna bör
justeras så att ägandet förenas med ett verksamhetsansvar. För Miljöpartiet
innebär detta att företagsägandet inte enbart får styras av vinstmaximering
utan ägandet måste förenas med ett ansvar för produktionen och att den drivs
under acceptabla miljömässiga och sociala villkor.
Det finns alltför många exempel på att bolagsstyrelser och
företagsledningar smiter ifrån sitt ansvar. Miljöpartiet kräver de ändringar av
aktiebolagslagen och dess tillämpningar som behövs för att bättre skydda
anställda, leverantörer, kunder, långivare, samhället, miljön och framtiden
mot vårdslösa, hänsynslösa och samvetslösa avarter av företagande.
Konkurslagstiftningen måste skärpas. Företagens redovisningsregler måste
förändras så att verksamhetens och produkters miljöpåverkan kommer med
och tydliggörs tillsammans med den ekonomiska redovisningen.
Ansvarsreglerna måste ändras på motsvarande sätt och göras skarpare och
tydligare. Styrelseledamöter, företagsledningar, småföretagare och revisorer
bör ha en rimlig utbildning i dessa redovisnings- och ansvarsregler och deras
innebörd. Revisorerna ska ges ökat ansvar för att kontrollera och rapportera
om hur dessa regler följs.
3.2 Anslag
A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader
Statens närings- och energipolitik skall naturligtvis främja "hållbar
utveckling" och global solidaritet. Det betyder i praktiken att Sverige ska
minska sin användning av icke förnybara råvaror inklusive
energiråvarorna fossila bränslen och uran. Styrmedlet för att detta skall
ske bör i första hand vara prismekanismen, nämligen att de knappa
resurserna fördyras genom beskattning. Därigenom blir de förnybara
resurserna mer efterfrågade samtidigt som kraven på effektiv
resursanvändning och recirkulation ökar. Det finns praktiskt taget
ingenting i Näringsdepartementets budgetförslag som antyder att man
vill nå en hållbar utveckling.
Det är ytterst bekymmersamt att detta stora verk - NUTEK - inte har som
målsättning att arbeta i Agenda 21:s anda. En målsättning som diskuteras i
alla landets kommuner i relation till kommunpolitiken. Det gör att vi befarar
att en stor del av de anslag som beviljas av NUTEK till företag och inom
energisektorn inte kommer att användas på ett sätt som gagnar ett
kretsloppssamhälle med resurshushållning och global solidaritet som mål.
Ett undantag har vi dock noterat. Vissa program för framtagande av
energisnål teknik inom NUTEK har varit framgångsrikt, men de har tyvärr
inte följts upp i form av tillräckligt breda informationskampanjer och krav på
energideklarationer.
I avsaknad av en klar ekologisk inriktning hos såväl myndigheter som
departement kommer många av de forsknings- och utvecklingsprojekt och de
företagsetableringar som erhåller stöd att stå i motsättning till kraven på en
hållbar utveckling. Av detta skäl ser vi ingen anledning att på någon punkt
öka de föreslagna anslagen förutom till förnyelsebar energi och
maringeologi. Våra krav på ökade energi-, råvaru- och miljöskatter framförs
i andra motioner.
NUTEK:s förvaltningskostnader minskas med 88 miljoner kronor. Avdel-
ningen för effektiv energianvändning skall ej drabbas av denna nedskärning.
A 2. Småföretagsutveckling
De 88 miljoner kronor som reducerats under A1 läggs in på anslagen A 2
respektive A 3 med 77 miljoner kronor respektive 11 miljoner kronor.
A 2.1 Radikalt förenklade regler och minskade skatter för nystartare
För att kunna starta, bygga upp, driva, miljöanpassa och på andra sätt
utveckla företag behövs i första hand ett brinnande intresse från dem som
vill starta. Alltför många exempel visar emellertid att företagsstarten är
förenad med så knappa inkomster eller så ojämnt fördelade inkomster att
man inte ens klarar att betala den kalkylmässigt beräknade
preliminärskatten. På samma sätt uppstår problem med momsredovisning
och momsinbetalning. Det tar lång tid att bygga upp ett litet, ofta
tjänsteinriktat, enmansföretag. Under tiden är villkoren så bistra att
många avstår från att ens försöka. Den ekonomiska otryggheten gör att
man varken kan eller vågar.
Korrespondens med myndigheter, deklarationer, tillståndsgivningar och
andra administrativa åtgärder enligt det svenska regelsystemet upplevs av
många nystartare som en oöverstiglig barriär. En del av dem bryr sig inte och
det leder ofta fel. Miljöpartiet anser dels att man bör göra en översyn av
regelsystemen i sig och i möjligaste mån förenkla dem just för nystartare.
Dessutom bör man genom ALMI kunna ge alla nystartare under de första
åren en utökad gratis service när det gäller att fylla i blanketter, hjälpa till
med deklarationen m.m.
De föreslagna regelförenklingarna, den ökade servicen och eventuell
skattereduktion under företagarens startfas bör utredas och beslutas under det
kommande budgetåret med verkställighet 1998.
A 2.2 Ny former för glesbygdens förvaltning
Det är viktigt att observera skillnaden mellan att utveckla landsbygden
och att utveckla tätorter. Tidigare har glesbygdens utvecklingsproblem
ofta definierats som en brist på entreprenörskap och entreprenörer. Detta
har gett oss en glesbygdspolitik som byggt på att utifrån kommande
entreprenörer skall stimuleras att etablera verksamhet och skapa
försörjningsmöjligheter för den lokala befolkningen. Detta innebär att
man egentligen inte tilltror den lokala befolkningen förmågan att försörja
sig. Landsbygden har uppfattats i huvudsak som en leverantör av råvaror.
Det finns risk för att allt färre människor framdeles kommer att ha
permanenta jobb att bygga sin försörjning på. Många, kanske rent av de
flesta, kommer att få kortvariga projektanställningar och sedan i olika
perioder vara "oanställda". Rörligheten på arbetsmarknaden kommer att vara
stor även om denna rörlighet inte, som det varit tidigare, är förenad med att
människor flyttar runt i landet. En sådan utveckling på arbetsmarknaden som
vi nu ser växa fram kan paradoxalt nog gynna landsbygdens människor
eftersom dessa redan har stor vana vid sådana arbets- och försörjnings-
förhållanden.
Uppgiften för stöd till glesbygden är inte främst att ge ekonomiskt stöd, att
tillföra eldsjälar utifrån eller skapa projekt. Uppgiften är snarare att synlig-
göra ortens ekonomiska tillgångar och möjliggöra en aktivering av dessa
utan att ortens befolkning förlorar kontrollen över dem. Det är viktigare att ta
reda på vad man har och vad man är bra på än att undersöka vad som fattas.
Att exempelvis skapa processer för vidareförädling av glesbygdens råvaror
bör vara en uppgift för näringspolitiken.
Som en konsekvens av detta synsätt har Miljöpartiet under lång tid
framhållit principen att ägande av jord- och skogsbruk skall vara förenat med
en bo- och brukarplikt. Principen innebär att företag och naturresurser så
långt det är möjligt bör ägas och brukas av de lokalt boende och engagerade
människorna. Detta innebär också att det i första hand bör vara de lokalt
boende som får förköpsrätt då äganderätter skall överföras. Miljöpartiet anser
att en lagstiftning bör utvecklas i den riktning vi här angivit.
A 2.3 Förbättra bankkonkurrensen och öka bankservicen till
småföretagare
Bankernas till stor del självförvållade kris och vanskötseln av de statliga
finanserna under de gångna åren ledde till att de mindre företagen hade
svårt att få normala krediter till sin löpande verksamhet. Därför har
många företag tvingats minska sin verksamhet, eller avstå från att
utvidga den och flera företag har gått omkull helt i onödan. Med ökad
arbetslöshet och försämrad samhällsekonomi som följd. Staten måste se
till att bankerna sköter sina uppgifter eller starta en egen
småföretagarbank. Det behövs också utbildning av småföretagsvärderare
till bankerna.
Miljöpartiet är positivt till åtgärder som kan leda till en ökad
bankkonkurrens och därmed bättre villkor för bankernas kunder - framförallt
bankernas småföretagskunder. Det är också viktigt att Finansinspektionen
följer upp utvecklingen av ett vidgat ägande av banker. Regeringen bör
redovisa erfarenheterna av banksektorns ägarexpansion till riksdagen inom
förslagsvis två år.
A 2.4 Öka sysselsättningen genom stöd till småföretag
Det s k 800-miljonersprogrammet 94/95 har enligt gjorda utvärderingar
varit relativt framgångsrikt. Programmet har visat att det är möjligt att
åstadkomma en hög sysselsättningseffekt på korta tidsfrister.
Miljöpartiet anser att en liknande satsning under kommande budgetår
skulle kunna bli ännu effektivare eftersom man kan basera programmet på
vunna erfarenheter och dessutom satsa på en processorienterad utveckling
enligt avsnitt 3.1.7 ovan. En del av den i sysselsättningspropositionen avsatta
miljarden kronor skulle kunna användas för detta ändamål.
A 3. Stöd till kooperativ utveckling
Miljöpartiet anser att LKU-verksamhetens effektiva verksamhet skall ha
ökade resurser och föreslår en höjning med 8 miljoner kronor.
A 3.1 Kvinnors kooperativa företagande
Riksskatteverket har en i utvärdering av LKU (Lokala Kooperativa
Utvecklingscentra) visat att de resurser som går till ny kooperation är
mycket kostnadseffektiva (11 000 kronor per arbetstillfälle). I andra
sammanhang kalkylerar man med långt högre kostnader för att tillskapa
nya arbeten. RSV konstaterar också att den naturliga andelen kvinnor i
nya kooperativa verksamheter är hög. Miljöpartiet anser därför att av
stödet till nyföretagande får 8 miljoner kronor disponeras för särskilt stöd
till kvinnors kooperativa verksamhet.
A 3.2 Rådgivning åt kooperativ verksamhet
LKU bedriver en mycket blygsam men effektiv rådgivning under former
som hittills inte erhållit någon ekonomisk garanti. För att säkerställa
LKU:s effektiva rådgivningsverksamhet yrkar Miljöpartiet att 6,5
miljoner kronor avsätts till LKU:s rådgivningsverksamhet.
A 3.3 Starta-vårat-bidrag och riskkapital till kooperativa nystarter
När en grupp formas för att starta ett gemensamt ägt företag kan någon i
gruppen ha rätt till starta-eget-bidrag medan andra i gruppen har arbete
och därmed ingen rätt till sådant stöd. Konsekvensen kan bli att gruppen
får en sämre kompetensmässig sammansättning. Detta skulle undvikas
om samtliga medlemmar fick rätt till stöd. Det skulle framför allt leda till
fler etableringar. Miljöpartiet föreslår att regelsystemet ändras så att
arbetsförmedlingen kan bevilja starta-vårat-bidrag vid kooperativa
etableringar.
Beträffande riskkapital har de medarbetarägda och kooperativa företagen
ofta svårare att erhålla riskkapital än ändra typer av företag. Vi föreslår
därför att en särskilt anpassad stödform inrättas för att stimulera till nystart
av kooperativa företag.
A 4. Turistfrämjande
Anslaget minskas med 40 miljoner kronor. Verksamheten bör på sikt
helt skötas av näringen.
A 7. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
Anslagna medel dras in. Eventuella behov av ägartillskott bör hanteras
av en särskild krisgrupp med hög företagsekonomisk kompetens. Om
ägartillskott är tillräckligt motiverade bör statsbudgetens medelsreserv
kunna användas. Vad gäller omstrukturerings- och försäljningskostnader
bör de kunna bäras av företagen själva.
Miljöpartiet hänvisar här också till motion 1995/96:N4 där det konstateras
att årets redogörelse för det statligt ägandet inte redovisar vilken ägarpolicy
staten har i sina företag och stiftelser. Vi anser att statens ägande och
statens
ägarpolicy skall redovisas årligen för riksdagen på ett lättfattligt och
överskådligt sätt. På så vis ges de folkvalda och allmänheten möjlighet att
diskutera och förändra det statliga ägandet. Det är enligt vår mening viktigt
att så sker i en öppen demokrati.
A 9. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-
verksamhet m.m.
Anslaget skall ökas med 7 miljoner kronor för att säkra den
maringeologiska verksamheten.
Miljöpartiet hänvisar här till motion 1994/95:N221 ang. skärpning av
minerallagstiftningen så att prospektörer tvingas till redovisning av gjorda
resultat inom en månad efter avslutad undersökning och att den största
tillåtna prospekteringsarean fastställs.
4 B Teknologisk infrastruktur
B 3. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riks-
mätplatser
Anslaget höjs med 1 miljon kronor. Ju äldre våra kärnkraftverk blir desto
större krav kommer att ställas på SSI. SSI:s andel av anslaget höjs alltså
med 1 miljon kronor.
B 5. Sprängämnesinspektionen
Regeringens budgetförslag tillstyrks under förutsättning att myndigheten
inför mer av ekologiskt tänkande i sin verksamhet.
I samband med vissa typer av sprängningar t ex fyrverkerier sprids
strontium- och bariumjoner, som är skadliga för människor och djur. (Se
Miljöpartiets motion 1994/95:N239). I samband med Vattenfestivalens fyr-
verkerier har höga halter av skadliga ämnen uppmätts. Sprängämnes-
inspektionen har inte reagerat tillräckligt kraftfullt i dessa frågor och Miljö-
partiet anser därför att inspektionen skall erhålla sådana direktiv att de i
större omfattning än idag inriktar sin verksamhet på att sätta gränser för
miljöpåverkande aktiviteter inom sitt ansvarsområde.
5 C. Konkurrensfrågor
5.1 Allmänt
5.1.1 Enhetstaxa på telenätet
I Sverige tar vi för givet att portot på brev är lika för alla och för alla
avstånd. Med tanke på att datakommunikationen tar över en allt större
andel av kommunikationen anser vi att det är dags att utreda för- och
nackdelar med en enhetlig telefontaxa.
5.1.2 Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Under senare år har de offentligt ägda företagen i hög utsträckning
anammat samma vinstmaximeringstänkande som inom den privata
sektorn. Miljöpartiet ifrågasätter detta enögda perspektiv. Motivet för stat
och kommun att äga och driva företag i den konkurrensutsatta sektorn
bör vara något mer än ren vinstmaximering. En grundläggande doktrin
för offentligt ägda företag borde vara ett föredöme när det gäller god etik
i relationer till sina intressenter och också vara ett föredöme när det
gäller miljö- och resursfrågor i vid bemärkelse.
En annan viktig aspekt är styrelsens sammansättning. Här måste de
offentliga ägarna i större utsträckning än hittills tänka på att bredda
kompetensen att omfatta ledamöter med erfarenheter även utanför den
offentliga sektorn. Vidare bör stat och kommun finna former för att effektivt
övervaka hur dessa styrelser sköter sina uppdrag.
En tredje aspekt gäller de statliga monopolens taxesättning. Miljöpartiet
anser att staten bör inrätta demokratiskt valda taxekommissioner med uppgift
att granska och fastställa priser och kostnader inom monopolverksamheterna.
Vi hänvisar också till Miljöpartiets motion 1995/96:N30.
5.1.3 Nordbanken - statens bank
Det kan visa sig viktigt att staten genom ett aktivt ägande kan medverka
till att en bank har låg ränta, etik och andra kvalitativa målsättningar som
komplement till vinstkravet. Nordbanken bör därför behållas i statlig ägo
samtidigt som ägarna bli mer aktiva när det gäller bankens målsättning.
Det kan vara ett stort värde med olika ägarformer - enskilda,
kooperativa, statliga etc. inom just banksektorn, även om en god
konkurrens just nu växer fram inom denna sektor. För detaljer hänvisas
till Miljöpartiets motion 1994/95:N210.
C 2. Konkurrensforskning
Anslaget höjs med 1 miljon kronor för särskilda forskningsinsatser. I
avsnitt 3.1.3 Lokalt ägande av företagen gynnar stabiliteteten och i
avsnitt A 2.2 Nya former för glesbygdens förvaltning för vi fram
politiska överväganden, som är värda att särskilt pröva ur
konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket bör få i uppdrag att göra en
särskild prövning av konkurrenssituationen i samband med ett ökat lokalt
ägande och vid införande av lokal förköpsrätt av fast egendom.
6 D. Teknisk forskning och utveckling
6.1 Allmänt
I propositionen redovisar regeringen ett ökat statligt inflytande i de s.k.
löntagarstiftelserna. Bland annat kommer regeringen att utse ledamöter i
stiftelsernas styrelse. Miljöpartiet förutsätter, om regeringens förslag går
igenom i riksdagen, att stiftelsernas verksamhet årligen redovisas till
riksdagen på samma sätt som vi anser att verksamheten hos de statligt
ägda bolagen skall redovisas (se vårt yrkande enligt A 7 ovan).
Regeringen föreslår att 783 447 000 kronor avsätts till teknisk FoU och att
anslaget främst disponeras av NUTEK.
Miljöpartiet menar att av dessa ansenliga resurser skall man öka satsningen
på det miljötekniska området och den småskaliga FoU:n.
6.1.1 Mer resurser till miljöteknik
Med miljöteknik avses i snäv bemärkelse åtgärder för mätning och
rening av utsläpp och miljöskador. I ett vidare perspektiv är miljöteknik
all sådan teknik som innebär en övergång från resursslösande och/eller
miljöförstörande teknik till resurssnåla och/eller kretsloppsinriktade
system. Om man håller sig till det snäva begreppet kan man i OECD:s
statistik konstatera att Sverige tappar mark i denna sektor. En skärpning
av svensk miljölagstiftning och riktade insatser mot forskning och
utveckling är nödvändig för att inte tappa ytterligare mark gentemot
omvärlden.
6.1.2 Förenklat regelsystem och mer FoU-medel för uppfinnare
Enligt uppgift av patentbyråerna är det huvudsakligen de små företagen
och de enskilda uppfinnarna som står för de omvälvande förnyelserna
medan storföretagen svarar för vidareutveckling av redan gjorda
genombrott. Om Sverige skall komma tillrätta med arbetslösheten krävs
- förutom grön skatteväxling och sänkt arbetstid - omvälvande
förnyelser. Miljöpartiet anser att regelsystem bör utformas så att
uppfinnare och nydanare i småföretagen får bättre förutsättningar för sitt
arbete. Medel för FoU bör överföras till småskaligt, nydanande
utvecklingsarbete från den mer självgående symbiosen mellan
storföretagen och högskolorna samt den organiserade forskning som
NUTEK står för.
6.2 Anslag
D 1. Teknisk forskning och utveckling
Från ramanslaget dras 90 miljoner kronor. Motivet är att
forskningsstiftelserna disponerar så mycket pengar, och med möjlighet
till insyn och demokratisk påverkan i dessa kan detta anslag minskas.
Den del som finns kvar disponeras enligt avsnitt 6.1.2 härovan. Av
anslagna medel bör ALMI disponera 150 miljoner kronor för nydanande
forskning och utveckling i småföretagen. Av dessa medel bör en ram på
50 miljoner kronor avsättas för sektorn miljöteknik.
D 3. Rymdverksamhet
Anslaget minskas med 30 miljoner kronor. Vi anser att Sverige bör satsa
på tillämpningar i rymdteknologi t.ex. utveckling av miljödatacentret i
Kiruna och utveckling av vädersatelliter. Vi anser däremot att det i
dagsläget inte finns ekonomiskt utrymme för att delta i tvivelaktiga
projekt med bemannade transporter och drift av komplexa utposter i
rymden. Sverige bör därför inte delta i rymdstationen Alpha m.m.
D 4. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-
verksamhet
NUTEK och Sveriges tekniska attachéer bör i samverkan få i uppdrag
att särskilt bevaka, samla in och dokumentera både utländska och
inhemska miljöinnovationer för möjlig svensk produktion enligt avsnitt
6.1.1 ovan. I uppdraget skall ingå att utifrån den insamlade
dokumentationen skapa en modell för att stimulera tillväxten i
miljötekniksektorn t.ex. med uppbyggande av nätverk och samordning.
D 5. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Anslaget minskas med 2 miljoner kronor. Av alla akademins utredningar
och program framgår att akademien är helt oförstående till de krav som
en hållbar utveckling ställer på tekniken.
7 E. Utrikeshandel, export- och investerings-
främjande
7.2 Anslag
E 5. Investeringsfrämjande
Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency har som mål att
utländska företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar samt
samverkar med svenska företag. Av målen är det endast
samverkansformen vi kan stödja.
Tvärtom anser vi, som framgår av ovanstående avsnitt 3.1.3, att åtgärder
som verkar för att ägandet hålls inom landet, regionen eller orten skapar ett
engagemang som går längre än vinstmaximeringen och därför är av
stabiliserande och sysselsättningsskapande art. Märkligt nog hyser vi samma
oro som det konservativa politiska etablissemanget i USA att de ofta mycket
stora multinationella bolagens investeringar i olika delar av världen snabbt
tenderar att få en omfattning som innebär ett hot mot demokratierna. Vi har
tidigare föreslagit att Konkurrensverket får i uppdrag att ur
konkurrenssynpunkt studera effekterna av ett ökat lokalt ägande och
effekterna av lokal förköpsrätt. Under detta anslag vill vi avsätta ett lika
stort
belopp för att studera de ekonomiska och demokratiska effekterna av ett stort
lokalt ägande kontra ett stort utländskt ägande. I utredningen ser vi gärna att
man kan bygga upp bättre förutsättningar för lokala investeringar. Ett
investeringsfrämjande som går ut på att stimulera till lokala investeringar ser
vi som en angelägen uppgift för budgetåret 1998, men vi anser emellertid att
detta kan rymmas under anslaget A 2 Småföretagsutveckling. En miljon kro-
nor avsätts ur E 5 för att göra en studie av de demokratiska effekterna av
lokal förköpsrätt.
Anslaget minskas med 20 miljoner kronor 1997 och försvinner från och
med 1998, dvs. reduceras till 0.
8 F. Konsumentfrågor
8.1 Allmänt
8.1.1 Stärk konsumentens ställning
Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga
konsumenter, som har möjlighet att göra medvetna val. För att
konsumenterna skall få dessa förutsättningar måste insatserna på det
konsumentpolitiska området öka.
- Konsumentforskning bör få mer resurser.
- Leverantörerna måste bifoga produktinformationsblad vid leveranser.
- Alla produkter måste ha en fullständig innehållsdeklaration.
- En obligatorisk miljövarudeklaration bör införas.
- Livsmedelsprotokollen måste vara offentliga.
- Kommersiella oadresserade reklamblad skall inte få delas ut i brevlådorna.
- Kommunerna bör informeras om värdet och den kommunala vinsten med
konsumentrådgivning. För detaljer avseende våra ej tillgodosedda yrkanden
hänvisar vi till motion 1994/95:L717.
8.1.2 Konsumentinflytande i EU
Sverige bör arbeta för att konsumenten får en starkare ställning i EU, där
ofta hänsyn till marknadens funktion går före hänsyn till konsumenten
och miljön. Miljöpartiet har tidigare bl.a. framfört att
- hänsyn till konsumenten och miljön måste sättas före hänsynen till
marknadsmekanismer
- tillgången på information om konsumentarbete måste öka
- kommunala medborgarkontor bör införas
- man måste utarbeta ett bättre miljömärkningssystem än de nuvarande.
För detaljer avseende våra ej tillgodosedda yrkanden hänvisar vi till
motion 1995/96:L35.
Fördelning på anslagsområden
Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde
24.
Tabell 1: (Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj.
kr )
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör ta ett internationellt initiativ inom
ramen för FN, OECD och/eller EU för att utveckla ett internationellt
välfärdssystem, som är anpassat till det moderna samhällets ökade
automation så att arbete, inkomster och välfärd fördelas på ett rimligt
sätt,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att samhället i stort och näringslivet i synnerhet
måste ställas om till hållbar utveckling (kretsloppsanpassning) som
innebär avveckling av kärnkraft, övergång från olja, bensin och kol till
biologisk industriråvara, biologiska transportsystem och ett
kretsloppsbaserat jordbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en yrkesklassificering med
konsekvensbeskrivningar (gröna jobb),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att åtgärder som verkar för att ägandet hålls inom
landet, regionen eller orten skapar ett engagemang som går längre än
vinstmaximeringen och därför är av stabiliserande och
sysselsättningsskapande art,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett nytt lärlingssystem bör utvecklas och
provas i samarbete med företagarnas organisationer,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avsätta särskilda resurser till några av
arbetslöshet hårt ansatta kommuner för att där pröva nya metoder med
ett processinriktat arbetssätt för att skapa nya arbetstillfällen,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att höjd företagsbeskattning tillgodoförs
kommunerna,4
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förenkla regler, öka service och rådgivning
samt minska skatter för nystartare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lokal förköpsrätt i glesbygd bör prövas för
alla typer av försäljning av fast egendom,5
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förbättra bankkonkurrensen och öka
bankservicen till småföretagare,4
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att öka sysselsättningen genom stöd till
småföretag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om starta-vårat-bidrag och riskkapital till
kooperativa nystarter,3
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statens ägande och statens ägarpolicy årligen
skall redovisas för riksdagen på ett lättfattligt och överskådligt sätt,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prospektörers redovisning av gjorda resultat och
att den största tillåtna prospekteringsarean fastställs,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att säkra den värdefulla maringeologiska
verksamheten,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sprängämnesinspektionen skall erhålla
sådana direktiv att de i större omfattning än i dag inriktar sin
verksamhet på att sätta gränser för miljöpåverkande aktiviteter inom
sitt ansvarsområde,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa enhetstaxa på telenätet,6
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens aktiva företagsägande och
taxesättningskommissioner i anslutning till monopolföretagen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt statligt ägande av Nordbanken,4
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en särskild prövning av konkurrenssituationen i
samband med ett ökat lokalt ägande och vid införande av lokal
förköpsrätt av fast egendom,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att forskningsstiftelsernas verksamhet och policy
årligen redovisas till riksdagen,2
22. att riksdagen inom anslaget D 1 avsätter mer resurser till
miljöteknik,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett förenklat regelsystem och mer FoU-medel för
uppfinnare,
24. att riksdagen av anslagna medel till ALMI under anslaget D 1
avsätter 150 miljoner kronor för nydanande forskning och utveckling i
småföretagen och att av dessa medel en ram på 50 miljoner kronor
avsätts för sektorn miljöteknik,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige ej bör delta i projekt med bemannade
transporter och drift av komplexa utposter i rymden,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att NUTEK och Sveriges tekniska attachéer i
samverkan bör få i uppdrag att särskilt bevaka, samla in och
dokumentera både utländska och inhemska miljöinnovationer för
möjlig svensk produktion,
27. att riksdagen hos regeringen begär en studie av de ekonomiska
och demokratiska effekterna av ett stort lokalt ägande kontra ett stort
utländskt ägande,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konsumentens ställning skall stärkas,7
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett större konsumentinflytande i EU,7
30. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
aktiebolagslagen att ansvaret för företagsägare, bolagsstyrelser och
revisorer ökar,7
31. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen
under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt Miljöpartiets förslag i tabell,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 Näringsliv för åren 1998 och 1999 enligt tabell.