När konkurrenslagen tillkom under den borgerliga mandatperioden fanns en bred politisk enighet om vikten av att garantera konkurrens på lika villkor, oavsett i vilken regi verksamheten bedrivs. Detta har också utgjort grunden för hur till exempel kommuner genomför upphandling på entreprenad.
Tyvärr omfattas inte serviceverksamheter som hälso- och sjukvård, utbildning och skolor m.m. av denna lag.
Genom olika styrmedel såsom skolpeng, mödravårdspeng och annan prestationsersättning försökte den borgerliga majoriteten 1991-94 möjliggöra konkurrens på lika villkor mellan verksamheter i offentlig respektive privat regi.
Under denna period växte privata alternativ inom både hälso- och sjukvård och utbildning fram. I Stockholm öppnades privata mödravårdscentraler och andelen friskolor i hela landet ökade fem till sex gånger.
Det är ur denna synvinkel svårt att förstå att regeringen har valt att t.ex. strypa den positiva konkurrens som finns mellan kommunala och fristående skolor genom nyligen föreslagna lagändringar i prop 1995/96:200. Det är särskilt anmärkningsvärt med tanke på elevernas stora intresse för de fristående skolorna. Dessa skolor har idag mer än 25 000 elever och nästan lika många står i kö.
Ett annat exempel är de privata mödravårdscentralerna som inte längre får konkurrera på lika villkor. Sjukvårdsersättningar mellan landsting regleras i riksavtalet, men omfattar i praktiken inte de privata enheterna. Konkurrensen sätts på detta sätt helt ur spel.
Konkurrenslagens intentioner, att möjliggöra konkurrens på lika villkor för att stimulera kvalitet och utveckling, borde också omfatta sjukvårdstjänster samt skol- och utbildningsväsendet. Konkurrenslagens tillkomst vilar på en bred politisk enighet.
Det är därför angeläget att konkurrenslagen görs tillämplig på alla sjukvårdstjänster likaväl som på alla tjänster inom skola och utbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att konkurrenslagen görs tillämplig på alla tjänster inom sjukvård, skola och utbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 6 oktober 1996
Margareta E Nordenvall (m) Anna Åkerhielm (m)