I vissa EU-länder har kooperativa företag fördelaktigare
villkor än andra företagsformer. Detta på grund av att de har
samhälleliga och sociala mål jämte de ekonomiska och för
att de utvidgar demokratin i samhället. I Sverige har
kooperationen dock inte framställt behov av sådan positiv
särbehandling. Men här som inom resten av EU finns ett
behov av att stimulera etableringen av medarbetarägda och
andra kooperativa företag. Kommissionen föreslog 1992 att
medlemsländerna skulle fundera på hur man kunde stimulera
medarbetarägande. I år, 1996, skall medlemsstaterna
rapportera tillbaka vad de har gjort.
Målsättningen att fler företag skall etableras är riktig. Ny- och småföretag-
ande måste därför stimuleras. Idag knyts stora förhoppningar till entre-
prenörers förmåga att skapa och trygga befintliga arbeten. Frågan är om det
finns tillräckligt många individuella entreprenörer för att åstadkomma den
utveckling vi eftersträvar. Att utvidga kretsen av företagare är nödvändigt.
Kooperativt
entreprenörskap
Vid sidan av det individuella entreprenörskapet finns ett
kooperativt. Detta entreprenörskap finns främst i de nya
kooperativ som bildats och i de företag som tagits över av de
anställda. Det rör sig om människor som knappast skulle ha
startat ett företag själva, men som tillsammans i en grupp
utvecklat en affärsidé och som med framgång utvecklat
företagsamhet. Dessa kooperativ visar att en affärsidé kan
vara resultatet av samarbete mellan flera människor även om
initiativet kommer från en person. Huvudmålet i kooperativt
entreprenörskap är ofta att skapa arbetstillfällen eller att
trygga befintlig sysselsättning.
Erfarenheterna från de kooperativa utvecklingscentrumen är att dessa
entreprenörer inte hade skapat de aktuella arbetstillfällena om inte det
kooperativa alternativet hade funnits.
Att starta ett medarbetarägt företag reser ofta speciella problem p.g.a. få
erfarenheter av formen hos omgivningen och att passande stöd- och
regelsystem saknas.
Det kooperativa entreprenörskapets särdrag är just att man är flera och att
man försöker skapa ett demokratiskt förvaltat företag. Forskning visar också
vikten av att alla involveras i startprocessen för att man skall bli ett väl
fungerande företag.
När en grupp formas för att starta ett gemensamt ägt företag kan någon i
gruppen ha rätt till starta-eget-stöd, medan andra i gruppen har arbete och
därmed inte rätt till sådant stöd. Konsekvensen kan bli att en del inte
involveras i arbetet eller att gruppen får en sämre kompetensmässig
sammansättning. Detta skulle undvikas om samtliga medlemmar fick rätt till
stöd. Det skulle framför allt leda till ett ökat antal etableringar.
Eget kapital
Förverkligande av affärsidéer kräver kapital. Kooperativa
och medarbetarägda former har svårare att erhålla riskkapital.
Medlemmarna är ofta vanliga löntagare utan kapital. De
satsar dock sig själva. Idag finns det inga speciella
stödformer för dessa kooperativa entreprenörer. Vill vi se en
större del av befolkningen ta del i nyföretagande måste vi
etablera anpassade stöd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kooperativt entreprenörskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett särskilt starta-vårt-stöd
som ger ej arbetslösa medlemmar i nystartade kooperativ motsvarande stöd
som arbetslösa medlemmar,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskilt anpassad
stödform för att stimulera till nystart av kooperativa företag.