Sveriges långsiktiga konkurrenskraft försvagas av
snedvridande företagsstöd. En växling av företagsstöd mot
sänkta arbetsgivaravgifter skulle öka sysselsättningen och
bidra till att konkurrens sker på lika villkor.
I september 1995 tillsattes en kommitté med uppgift att se över de statliga
företagsstöden och föreslå möjliga alternativ. Kommittén gjorde en brist-
fällig analys av möjligheterna att kvitta företagsstöd mot sänkta arbetsgivar-
avgifter.
Kommittén konstaterade bland annat att en avveckling av de arbets-
marknadspolitiska företagsstöden inte skulle ge utrymme för en sänkning av
arbetsgivaravgiften. Orsaken ansågs vara att alternativet till stöden är att
staten måste betala ut arbetslöshetsersättning.
Undersökningar av startaeget-bidraget visar att det utnyttjas till 40 procent
av individer som även utan stödet skulle öppnat eget. Ytterligare 40 procent
uppger att de kanske skulle startat utan stöd. Endast 20 procent av dem som
erhöll bidraget ansåg att det hade avgörande betydelse. Bidraget utnyttjas till
stor del i branscher med låg lönsamhet och stagnerande sysselsättning. Det
leder till att existerande företag konkurreras ut av nystartade och statligt
subventionerade företag.
En indragning av rekryteringsstödet torde innebära en ren nettobesparing.
Stödet ges till företag som anställer långtidsarbetslösa. Bidraget förändrar
inte antalet sysselsatta, utan påverkar endast vilka som får jobb. En
avveckling av stödet skulle inte betyda att fler blev arbetslösa.
Åtgärder som ALU och API har undanträngningseffekter. Kommittén
nöjer sig med att konstatera att ALU till stor del utnyttjas av offentlig sektor
och att åtgärden inte bör inverka på konkurrensen. Många mindre företag blir
emellertid utkonkurrerade av kommunala bolag med ALU-anställda. Även
API har betydande konkurrenseffekter i vissa branscher. Företag inom olika
servicebranscher lyckas hålla ned sina lönekostnader på grund av att en stor
del av personalstyrkan består av statligt avlönade praktikanter.
En grundlig genomgång av företagsstöden visar att besparingar är möjliga.
Besparingarna skulle ge utrymme för sänkta arbetsgivaravgifter som i
motsats till företagsstöd gynnar alla företag.
En ny parlamentarisk utredning borde tillsättas med uppdrag att analysera
företagsstödens konkurrenseffekter samt att belysa i vilken mån sänkta
arbetsgivaravgifter är ett bättre alternativ.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheterna att
kvitta företagsstöd mot sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som
anförts i motionen.