Att på olika sätt skapa sysselsättning har hög prioritet och
satsningar för att stimulera företagande är av mycket stor
betydelse. Kooperativa nyföretag som ingår i den sociala
ekonomin kan utgöra ett mycket viktigt inslag i
arbetsmarknads- och näringspolitiken i Sverige.
Effektiv verksamhet
För att stimulera till nystart av kooperativ verksamhet behövs
kvalificerad rådgivning. Sådan rådgivning ges vid landets 20
kooperativa utvecklingscentra (LKU). Behovet av rådgivning
ökar ständigt. Av regeringens tillväxtproposition framgår att
"regeringen bedömer att LKU har en stor betydelse för
etablering av kooperativa företag".
Riksrevisionsverket gjorde 1993 en utvärdering av stödet till kooperativa
utvecklingscentra (F1993:23). I denna utredning konstaterades att LKU bidrar
till att skapa arbetstillfällen, ofta i glesbygden. "En försiktig beräkning för
1992 visar att LKU varit med om att starta 300 nya kooperativa företag.
Dessa i sin tur ger åtminstone 1.300 nya arbetstillfällen, varav en del
nyskapade." Utredningen konstaterar vidare att kostnaden per arbetstillfälle
beräknas uppgå till omkring 11.000 kronor, ..."vilket tyder på en tillfreds-
ställande kostnadseffektivitet generellt sett".
Utveckling
Kooperativa utvecklingscentra har existerat i Sverige under
en tioårsperiod och har under denna period utvecklat sin
rådgivning och byggt upp ett starkt samarbete i
nätverksform. Sedan 1994 sker samarbetet även genom
Föreningen Kooperativ Utveckling Sverige. Samarbetet LKU
emellan har möjliggjort en kompetensutveckling trots
begränsade resurser.
Efterfrågan på rådgivning har hela tiden ökat. LKU-rådgivningen går i stor
utsträckning till icke-traditionella företagare. Kvinnor känner sig tilltalade
av
att driva företag med platt organisation och likvärdig insyn för anställda.
Landsbygdsutveckling är en viktig del av verksamheten liksom initiativ
riktade till ungdomar och invandrare. Sedan det blev klart med Sveriges
medlemskap i EU har en stor del av LKU:nas arbete varit knutet till
utvecklingsprojekt inom EU:s olika målområden. En betydande kunskap har
byggts upp. Tillsammans med Kooperativa Institutet finansierar LKU en
person med placering i Bryssel.
Stödet till rådgivningen har emellertid inte utvecklats till att motsvara
efterfrågan. Kooperativa utvecklingscentra jobbar med mycket små medel.
Finansieringen kommer från flera håll och har ingen given kontinuitet.
Mycket tid får läggas ner på att ansöka om projektmedel och det är inte
ovanligt att likviditetsbrist uppstår. Möjligheten till konsolidering av
verksamheten är också begränsad.
Förändringar nödvändiga
Om verksamheten skall kunna utvecklas måste en förändring
komma till stånd. Det statliga stödet motsvarar idag inte
kostnaden för den kostnadsfria rådgivningen, och behovet
ökar. Situationen är nu den att ca hälften av LKU har ett
behov av att utöka verksamheten, från en till två rådgivare,
för att kunna svara upp mot det ökade behovet. Fler LKU är
dessutom under bildande.Vidare behöver basverksamheten
garanteras mer än ett år i taget och finansieringen i mindre
utsträckning göras beroende av konsultuppdrag. På detta sätt
skulle LKU-verksamheten kunna både utökas och
effektiviseras, och därmed skulle betydligt fler människor
kunna få hjälp med etablering av ny verksamhet.
För att möjliggöra denna andra utvecklingsfas i LKU-verksamheten, måste
det nuvarande anslaget ökas till 25 miljoner för 1997, 1998 och 1999. Det
nuvarande anslaget är 9,75 miljoner för 18 månader varav 6,5 miljoner avser
1996. Anslaget behöver således ökas med 18,5 miljoner.
Att ge råd till människor som tänker starta och driva kooperativa företag
ställer krav på sådan speciell kompetens och erfarenhet som idag finns hos
landets LKU. För dem som vill starta kooperativa företag behövs riskkapital.
Rådgivningsverksamheten vid landets kooperativa utvecklingscentra har idag
utvecklats till en sådan nivå att det vore både relevant och befogat att en del
av de särskilda lån till nyföretagande och en del av lånen till kvinnors
företagande beviljades via LKU. Mot bakgrund av kooperationens andel av
näringslivet har vi gjort bedömningen att 20 miljoner av vardera låneslaget,
alltså totalt 40 miljoner, hanteras på detta sätt. Ett nära samarbete med Almi
förutsätts ske. Regeringen bör därför snarast lägga fram ett förslag till hur
ett
övertagande av ett sådant ansvar skall kunna gå till.
Det kooperativa företagandet har en speciell karaktär men måste ändå
betraktas som näringsverksamhet. Det är i stor utsträckning prioriterade
grupper såsom kvinnor och invandrare som startar småföretag i kooperativ
form. Inom landets 20 kooperativa utvecklingscentra finns idag en mycket
stor erfarenhet av rådgivning till just dessa grupper. Istället för att bygga
upp
ny kompetens i andra organisationer, som antyds i propositionen på sidan 13,
utgiftsområde 24 Näringsliv, måste man istället stärka de organisationer som
redan har denna kompetens. Detta sker bäst genom att 18,5 miljoner kronor
omfördelas från anslag A 2 Småföretagsutveckling till anslag A 3 Stöd till
kooperativ utveckling.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till anslaget A 3 Stöd till kooperativ utveckling, under
utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 1997 anvisar 25 miljoner kronor,
2. att riksdagen till anslaget A 2 Småföretagsutveckling, under
utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 1997 anvisar 18,5 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att överflytta ansvaret för delar av anslag för nyföretagarlån och
lån till kvinnors företagande till LKU.
Stockholm den 7 oktober 1996
Ronny Korsberg (mp)
Eva Goës (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Roy Ottosson (mp)