Mikrostödet har upplevts positivt på grund av att det är
lättillgängligt med snabb handläggning och kan användas för
små investeringar av olika karaktär. Man har genom stödet
känt sig stärkt att våga gå vidare och sätta igång
verksamheter.
Undersökningar visar, att kvinnor genom stödet kommer igång med
verksamheter. Det är positivt. Samtidigt finns en risk i detta eftersom stödet
kan uppfattas som en bedömning av affärsidé m.m. Det är ganska lätt att
starta ett företag i liten skala. Svårigheten är att driva företaget, få det att
överleva och helst också få någon utkomst av arbetet. Företaget blir lätt en
social företeelse istället för en affärsmässig verksamhet. Detta kan dock
styras genom klara riktlinjer om stödets användning från början samt
uppföljning i form av stöd, utbildning m.m.
Hårda och mjuka investeringar
I Z-län finns statistik som visar på att 133 av 169 stöd har
beviljats till hårda investeringar. Det är maskiner och
utrustning, om- och tillbyggnader. 35 stöd har beviljats till
marknadsföring, utbildning och produktutveckling.
Mikrostöd till investeringarna bör kunna användas mer till mjuka
investeringar, typ utbildning, marknadsundersökningar, produktutveckling
m.m. I befintliga företag kan det handla om att undersöka hur företaget kan
utvidgas, utveckla nya produkter, anställa osv. Ett problem kan vara att man
inte vet hur man gör en marknadsundersökning, vilka utbildningar som finns
osv.
I Småland har man satsat mer på "mjuka" investeringar. Man har också
utvidgat stödet till att gälla en grupp, t.ex. kooperativ eller
byutvecklingsgrupp. Däremot undviker man verksamheter som kafé och
hantverk, områden där kvinnor ofta är verksamma. Ett stöd för
marknadsundersökning kan ha stor betydelse för framtida verksamhet.
En möjlighet är att kombinera utbildningscheckar eller liknande med
mikrostöd. Mjuka investeringar är viktiga för att öka möjligheterna för
företagets överlevnad på längre sikt.
Stöd till datorer
Undersökningen visar att stödet till stor del använts till
maskiner och utrustning. Framförallt har det ofta använts till
datorer (någon har t.o.m. uttryckt att stödet missbrukats för
detta ändamål). Detta gäller generellt.
En tänkbar förklaring kan vara att de intervjuade har en uppfattning som
bygger på vad männen söker till, medan det kvinnor söker till förblir otydligt.
Det kan också vara så att manliga verksamheter dominerar där datorer är ett
faktiskt arbetsredskap. Enligt statistik från en kommun har 7 av 14 män
beviljats stöd till datorer, dvs. hälften. Jämför detta med stödet till kvinnor,
där 5 av 18 fick stöd till datorer, vilket är mer rimligt.
Det är dock svårt att se logiken i att behovet av en dator är så stort att det
påverkar företagandet och sysselsättningen i någon större omfattning såvida
man inte driver en bokföringsbyrå, skrivbyrå e.d.
Tydligare riktlinjer
Det behövs bättre riktlinjer för hur stödet skall användas.
Otydligheten drabbar den sökande. Det är tveksamt hur
stödet skall användas vid nystart av företag. Kanske man
skall satsa något mer på "mjuka investeringar" av
undersökande karaktär, t.ex. att pröva eller utveckla en idé,
samla information m.m. Däremot kan företag som startat i
liten skala mycket väl behöva stöd efter kanske 2-3 år då
man är beredd att satsa mer på företaget och vet vad som
behövs.
Kunskap för enklare handläggning
Länsstyrelserna handlägger i de flesta fall mikrostöden
mycket bra. Man har oftast haft en snabb, enkel och flexibel
handläggning.
Trots detta bör man nog diskutera om handläggning och beslut skall ligga
på kommunerna. De har den bästa kunskapen om sin kommun och dess
företagare. Det finns här möjlighet till kontinuerlig kontakt via närings-
livssekreterare och affärsrådgivare. Deras nätverk är viktiga resurser. Satsa
på utbildning av rådgivare, näringslivssekreterare eller annan lämplig person
med lokal kännedom. Det är viktigt att de är medvetna om småföretagandets
villkor samt kriterier för stödhantering och beslut.
De bör kunna samverka och tillfråga länsstyrelsen i tveksamma fall. Bra
vid uppföljning och utvärdering. De bör vid alla typer av stöd ha en stödjan-
de uppföljning.
Snabbare utbetalning av mikrostödet
Utbetalningen av stödet i efterskott, dvs. att man måste ligga
ute med pengarna är ett problem för småföretagare. Det är en
fördel om mikrostödet kan betalas ut i direkt anslutning till
investeringen.
Höjt belopp för mikrostöd eller
landsbygdsstöd - rutiner ses över
Flera önskemål finns om högre belopp för mikrostöd. Det är
då viktigt att ha tydliga riktlinjer för hur stödet skall
användas. Ett alternativ är att istället se över rutinerna för
landsbygdsstöd så att de anpassas bättre till småföretagare.
Det är just det lilla beloppet som gör mikrostödet attraktivt - det är lätt att
söka och gör det möjligt för kvinnor som t.ex. vill arbeta deltid att göra små
investeringar och bygga upp företaget successivt.
Mikrostödet egen stödform
En idé kan vara att ge mikrostödet status som en egen
stödform. Många tror idag att det är det eller blandar ihop det
med landsbygdsstödet. Kriterierna för mikrostödet kan då
anpassas till kvinnliga småföretagare.
Ett komplement för att stödja kvinnligt företagande kan vara att återinföra
etableringsstipendier för kvinnor för att stimulera verksamhetsidéer.
Uppföljning viktig.
Otillgänglig statistik
En reflektion är att stödet inte utvärderats på nationell nivå
och att tillfredsställande statistik sällan fanns tillgänglig över
vilka som sökt stödet och till vad. Eftersom stödet riktas till
kvinnor, borde uppföljning och utvärdering göras om
kvinnor verkligen gynnas av stödet och vilka effekter det
haft.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvärdering och översyn av mikrostödet.