Att utveckla svensk turism innebär samverkan och
samordning mellan offentliga och privata aktörer på lokal,
regional och central nivå.
Få områden i svensk ekonomi besitter en sådan möjlighet till ökning av
sysselsättning inom ett konkurrensutsatt exportområde som turismen. En
fördubbling av resandet från utlandet räknat i omsättning motsvarar ca
25 000 nya arbetstillfällen. En fördubbling av all turism i Sverige motsvarar
ca 100 000 nya arbetstillfällen varav troligtvis hälften i skogslänen. För att
få
dessa effekter så måste alla företag, myndigheter och organisationer med
verksamheter som anknyter till turism samverka och då först kan man tala
om ett mera tydligt begrepp "Turistnäring".
När alla som är verksamma inom turism arbetar efter samma riktlinjer kan
de resurser som satsas på svensk turism fås att effektivt samverka mot
gemensamma mål.
Turismen utgör grunden för produktion av varor och tjänster inom en rad
branscher. En på företagande och entreprenörskap grundad ökning av
resandet till och i Sverige leder till en ökad aktivitet i ekonomin som helhet
och en möjlighet till fler arbetstillfällen över hela Sverige. Vi måste föra en
politik som syftar till fler företag och fler jobb inom service och tjänster, då
skapas förutsättningarna för turismens tillväxt och med skogslänens
naturresurser och moderna samhällen öppnas en turismens oas.
Rese- och turistindustrin består idag av många små och ett fåtal stora
företag. Huvuddelen av omsättningen finns inom fjällanläggningar, hotell-,
restaurang-, konferens- och transportsektorerna. Starka aktörer finns också
bland arrangörer för svenskars resor till utlandet. Tillsammans redovisar alla
dessa aktörer en betydande sysselsättningspotential.
För att ytterligare stärka turismen är det viktigt att rese- och turistindustrin
uppträder som en samlad näring för att deras behov i relation till stat och
kommun skall tillgodoses. Men det är också viktigt att rese- och
turistindustrin i alla sammanhang respekteras som en näring bland andra, då
beslut av betydelse för näringslivets utveckling fattas av stat och kommuner.
De villkor som gäller för annat företagande gäller också turistnäringen. Vad
som ändock bör särbehandlas är alla personalintensiva företag där robotar
och maskiner inte kan ersätta människan. Turismen är en sådan näring där
personmötet är ett kvalitetsbegrepp då produkter i form av rekreation,
miljökunskap, upplevelser, service, boende, servering m.m. ingår.
För sådana personalintensiva verksamheter bör man alltjämt ge
kompensation i form av nedsatta arbetsgivaravgifter i likhet med vad som
föreslås i årets budgetproposition, men dock inte med någon avvecklings-
tanke, eftersom detta ska ses som en kompensation för utebliven
mekanisering och som därmed ger möjlighet till en högre kvalitetssäkring
med personmötet i fokus.
Plus och minus för svensk
turism
Med det inledande avsnittet som bakgrund vill vi motionärer
nu beskriva vad som är plus och minus för svensk turism.
Svensk turism - inte minst i skogslänen, - har förutsättningar att utvecklas
till en både expansiv och lönsam industri med effekter på sysselsättning och
ekonomi. Den internationella efterfrågan förändras i en riktning som ger
Sverige - och skogslänen - konkurrensfördelar inom både affärs- och fritids-
resandet.
Konkurrensfördelar
* Råvaror för turistisk produktion finns i rik mängd
* Kapacitet för tillväxt i fysiska anläggningar - boende,
restauranger och handel.
* Infrastrukturen tål oftast med vissa undantag en tillväxt
utan att trängseleffekter
uppstår.
* Basen i svensk reseproduktion är småskalig och inriktad på
hög andel individuellt resande.
* Miljö, säkerhet, kvalitet och information är områden där
svensk reseproduktion
har eller kan utveckla konkurrensfördelar.
* Svensk rese- och turistindustri har hög kompetens inom
strategiska områden som språk, informationsteknologi och
drift av boende- och transportföretag.
Vad vi motionärer ser som mycket utvecklingsbart är att intensifiera
utvecklingen av vad vi skissat som konkurrensfördelar men också i de
begränsningar som idag utgör hinder i turismens tillväxt och där åtgärder
snarast måste sättas in, de begränsningar som vi ser som utvecklingsbara är
de nedan uppräknade.
* Råvaror i form av natur, kultur, sevärdheter, som existerar
men som inte är omsatta i produktion på ett kommersiellt
sätt. En särskild begränsning är bristen på fungerande
lösningar när det gäller att prissätta och bredda
aktivitetsutbudet.
* Produktionssystem som är inriktat på att leverera
deltjänster som boende, transporter, olika aktiviteter, men där
samordning sett ur kundens synvinkel saknas eller behöver
utvecklas.
* Resmål som inte tar ansvar för funktion utifrån besökarens
behov - garanterad leverans av det som omtalas i t ex
resmålets informationsmaterial.
* Arrangör- och återförsäljarled med för liten kapacitet att
föra ut nischprodukter på svensk och internationell marknad.
* Brister i samspel/rollfördelning mellan privat och offentlig
sektor.
* Brister i kompetens för att kunna hantera produktion på
framtidens villkor.
* Turistnäringen stöds inte av näringspolitiken fullt ut -
gäller lokalt, regionalt och centralt.
Allmänna insatser måste sättas in för att företagsutvecklingen också ska
omfatta turistnäringen. Detta innebär en uppfordran till myndigheter och
företag med sådana uppgifter att innefatta turismen i sin verksamhet.
Fungerande och anpassade finansieringslösningar är dessutom särskilt
viktiga för nya entreprenörer och utvecklingsföretag.
Flexiblare arbetsmarknad
De allmänna reglerna på arbetsmarknaden skall motsvara de
särskilda krav som finns i turistnäringen. Flexibel arbetstid
bidrar till ökade möjligheter till varaktig sysselsättning. I
avvaktan på en sådan utveckling får inte a-kasseregler göra
det omöjligt att också erbjuda säsongsanställningar.
Sysselsättningsgraden kommer successivt att ökas i och med
att turismen mer och mer kan ges förutsättningar för en
fungerande åretruntturism. I vissa regioner kan årsarbeten
också skapas genom kombinationstjänster inom turism och
annat lokalt näringsliv.
Service i stället för krångel
I ett ordnat samhälle måste enskilt företagande kunna
granskas vad gäller till exempel skatter, miljöfrågor,
arbetsmiljö, fysisk planering eller alkoholfrågor. Så långt det
är möjligt bör myndigheter på alla nivåer samordna sina
kontakter med företagen och eftersträva en så liten
byråkratisk belastning som möjligt. Relationerna bör mera
präglas av service än krångel.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot frågeställningar där nationella och
internationella regler skiljer sig åt. I samarbete med EU bör Sverige dels
hävda behov av minskad byråkrati, dels eftersträva att svenska regler också i
detaljer anpassas till EU-regler i samma takt som i konkurrentländerna där
nationella särförhållanden inte motiverar annat.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningarna för utveckling av svensk rese- och
turistindustri.
Stockholm den 1 oktober 1996
Berit Andnor (s)
Per Erik Granström (s)
Karl Hagström (s)
Britta Sundin (s)
Carin Lundberg (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Leif Marklund (s)