Turism - skapar nya jobb i skogslänen
Att utveckla svensk turism innebär samverkan och samordning mellan offentliga och privata aktörer på lokal, regional och central nivå.
Få områden i svensk ekonomi besitter en sådan möjlighet till ökning av sysselsättning inom ett konkurrensutsatt exportområde som turismen. En fördubbling av resandet från utlandet räknat i omsättning motsvarar ca 25 000 nya arbetstillfällen. En fördubbling av all turism i Sverige motsvarar ca 100 000 nya arbetstillfällen varav troligtvis hälften i skogslänen. För att få dessa effekter så måste alla företag, myndigheter och organisationer med verksamheter som anknyter till turism samverka och då först kan man tala om ett mera tydligt begrepp "Turistnäring".
När alla som är verksamma inom turism arbetar efter samma riktlinjer kan de resurser som satsas på svensk turism fås att effektivt samverka mot gemensamma mål.
Turismen utgör grunden för produktion av varor och tjänster inom en rad branscher. En på företagande och entreprenörskap grundad ökning av resandet till och i Sverige leder till en ökad aktivitet i ekonomin som helhet och en möjlighet till fler arbetstillfällen över hela Sverige. Vi måste föra en politik som syftar till fler företag och fler jobb inom service och tjänster, då skapas förutsättningarna för turismens tillväxt och med skogslänens naturresurser och moderna samhällen öppnas en turismens oas.
Rese- och turistindustrin består idag av många små och ett fåtal stora företag. Huvuddelen av omsättningen finns inom fjällanläggningar, hotell-, restaurang-, konferens- och transportsektorerna. Starka aktörer finns också bland arrangörer för svenskars resor till utlandet. Tillsammans redovisar alla dessa aktörer en betydande sysselsättningspotential.
För att ytterligare stärka turismen är det viktigt att rese- och turistindustrin uppträder som en samlad näring för att deras behov i relation till stat och kommun skall tillgodoses. Men det är också viktigt att rese- och turistindustrin i alla sammanhang respekteras som en näring bland andra, då beslut av betydelse för näringslivets utveckling fattas av stat och kommuner. De villkor som gäller för annat företagande gäller också turistnäringen. Vad som ändock bör särbehandlas är alla personalintensiva företag där robotar och maskiner inte kan ersätta människan. Turismen är en sådan näring där personmötet är ett kvalitetsbegrepp då produkter i form av rekreation, miljökunskap, upplevelser, service, boende, servering m.m. ingår.
För sådana personalintensiva verksamheter bör man alltjämt ge kompensation i form av nedsatta arbetsgivaravgifter i likhet med vad som föreslås i årets budgetproposition, men dock inte med någon avvecklings- tanke, eftersom detta ska ses som en kompensation för utebliven mekanisering och som därmed ger möjlighet till en högre kvalitetssäkring med personmötet i fokus.
Plus och minus för svensk turism
Med det inledande avsnittet som bakgrund vill vi motionärer nu beskriva vad som är plus och minus för svensk turism.
Svensk turism - inte minst i skogslänen, - har förutsättningar att utvecklas till en både expansiv och lönsam industri med effekter på sysselsättning och ekonomi. Den internationella efterfrågan förändras i en riktning som ger Sverige - och skogslänen - konkurrensfördelar inom både affärs- och fritids- resandet.
Konkurrensfördelar
* Råvaror för turistisk produktion finns i rik mängd
* Kapacitet för tillväxt i fysiska anläggningar - boende, restauranger och handel.
* Infrastrukturen tål oftast med vissa undantag en tillväxt utan att trängseleffekter
uppstår.
* Basen i svensk reseproduktion är småskalig och inriktad på hög andel individuellt resande.
* Miljö, säkerhet, kvalitet och information är områden där svensk reseproduktion
har eller kan utveckla konkurrensfördelar.
* Svensk rese- och turistindustri har hög kompetens inom strategiska områden som språk, informationsteknologi och drift av boende- och transportföretag.
Vad vi motionärer ser som mycket utvecklingsbart är att intensifiera utvecklingen av vad vi skissat som konkurrensfördelar men också i de begränsningar som idag utgör hinder i turismens tillväxt och där åtgärder snarast måste sättas in, de begränsningar som vi ser som utvecklingsbara är de nedan uppräknade.
* Råvaror i form av natur, kultur, sevärdheter, som existerar men som inte är omsatta i produktion på ett kommersiellt sätt. En särskild begränsning är bristen på fungerande lösningar när det gäller att prissätta och bredda aktivitetsutbudet.
* Produktionssystem som är inriktat på att leverera deltjänster som boende, transporter, olika aktiviteter, men där samordning sett ur kundens synvinkel saknas eller behöver utvecklas.
* Resmål som inte tar ansvar för funktion utifrån besökarens behov - garanterad leverans av det som omtalas i t ex resmålets informationsmaterial.
* Arrangör- och återförsäljarled med för liten kapacitet att föra ut nischprodukter på svensk och internationell marknad.
* Brister i samspel/rollfördelning mellan privat och offentlig sektor.
* Brister i kompetens för att kunna hantera produktion på framtidens villkor.
* Turistnäringen stöds inte av näringspolitiken fullt ut - gäller lokalt, regionalt och centralt.
Allmänna insatser måste sättas in för att företagsutvecklingen också ska omfatta turistnäringen. Detta innebär en uppfordran till myndigheter och företag med sådana uppgifter att innefatta turismen i sin verksamhet. Fungerande och anpassade finansieringslösningar är dessutom särskilt viktiga för nya entreprenörer och utvecklingsföretag.
Flexiblare arbetsmarknad
De allmänna reglerna på arbetsmarknaden skall motsvara de särskilda krav som finns i turistnäringen. Flexibel arbetstid bidrar till ökade möjligheter till varaktig sysselsättning. I avvaktan på en sådan utveckling får inte a-kasseregler göra det omöjligt att också erbjuda säsongsanställningar. Sysselsättningsgraden kommer successivt att ökas i och med att turismen mer och mer kan ges förutsättningar för en fungerande åretruntturism. I vissa regioner kan årsarbeten också skapas genom kombinationstjänster inom turism och annat lokalt näringsliv.
Service i stället för krångel
I ett ordnat samhälle måste enskilt företagande kunna granskas vad gäller till exempel skatter, miljöfrågor, arbetsmiljö, fysisk planering eller alkoholfrågor. Så långt det är möjligt bör myndigheter på alla nivåer samordna sina kontakter med företagen och eftersträva en så liten byråkratisk belastning som möjligt. Relationerna bör mera präglas av service än krångel.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot frågeställningar där nationella och internationella regler skiljer sig åt. I samarbete med EU bör Sverige dels hävda behov av minskad byråkrati, dels eftersträva att svenska regler också i detaljer anpassas till EU-regler i samma takt som i konkurrentländerna där nationella särförhållanden inte motiverar annat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för utveckling av svensk rese- och turistindustri.
Stockholm den 1 oktober 1996
Berit Andnor (s)
Per Erik Granström (s) Karl Hagström (s) Britta Sundin (s) Carin Lundberg (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Leif Marklund (s)
Gotab, Stockholm 1996