Avgiftsfinansiera eller sälj fartyget!
I budgetpropositionen 1996/97:1 föreslår regeringen en besparing på anslaget till Sveriges geologiska undersökning (SGU) med 19 550 000 kr, varav 6 700 000 kr avser den maringeologiska verksamheten. Regeringen föreslår vidare att SGU genom avgiftsfinansiering skall försöka nå full kostnadstäckning för verksamheten. Om inte detta lyckas föreslås en åtgärd vara att SGUs undersökningsfartyg säljs.
Riksdagen enig om verksamheten
Senast frågan var aktuell gick en enig riksdag emot regeringens avvecklingsförslag av verksamheten och försäljning av undersökningsfartyget. Riksdagens motivering var att verksamheten var av sådan betydelse att en nedläggning inte kunde komma ifråga. Miljöpartiet de gröna står fortfarande fast vid den uppfattningen.
Kartläggningens betydelse
Samhällets behov av den maringeologiska verksamheten, dvs kartläggningen av våra havsbottnar och dess miljökemiska status, är väl dokumenterat. Den berör starkt den lagstadgade fysiska planeringen av våra kust- och havsområden (NRL och PBL), den nationella och regionala miljöövervakningen, försvaret, fiskenäringen, den marina forskningen m.m. Kartläggningen av våra havsbottenområden, d.v.s. landets ekonomiska zon (EEZ), är nödvändig för att skapa ett kunskapsmässigt underlag i en mängd olika sammanhang, främst inom den offentliga sektorns arbete. Kartläggningen är en del i Sveriges infrastruktur.
Miljöarbetet och de internationella konventionerna
Den svenska regeringen har ratificerat många konventioner som berör miljön i havet, t. ex. FNs havsrättskonvention, Pariskonventionen, Oslokonventionen, Londonkonventionen, Helsingforskonventionen och det viktiga Agenda 21- dokumentet från Rio. En förutsättning för ett effektivt skydd och nyttjande av det egna havsområdet, i enlighet med dessa överenskommelser, är att varje stat har kunskap om sin egen ekonomiska zon och kan bedriva en effektiv miljökontroll inom den. Detta förutsätter i sin tur att havsbottnarna blir undersökta och kartlagda, eftersom de miljögifter människan sprider och har spridit omkring sig förr eller senare når havet och lagras in i dess bottensediment. Kännedomen om havsbottnarna berör inte bara den egna nationens utan också omkringliggande staters övervakning av havsmiljön. Skall ett effektivt miljöarbete bedrivas för att skydda och övervaka Östersjön måste förhållandena inom respektive Östersjöstaters ekonomiska zoner bli kända. Sverige är den största strandstaten i Östersjön och ansvarar för ca 40 % av Östersjöområdets areal. Därmed har vi också det enskilt största ansvaret för Östersjöns marina miljö och resurser.
Regeringen vill avveckla
De beskrivna förhållandena har länge varit kända. Riksdagen fattade beslut 1988 om en plan för en snabbare maringeologisk kartering. Regeringen utredde och presenterade planen samma år. De ekonomiska behoven lades fast inklusive anskaffningen av instrument, datautrustning och ett för verksamheten anpassat fartyg. SGU har fullföljt uppbyggnaden. Regeringen har vid upprepade tillfällen sedan dess sökt frångå riksdagsbesluten genom att i budgetpropositionerna inte föreslå tillräcklig resurstilldelning till verksamheten. Årets förslag med en 50- procentig neddragning av resurserna innebär i praktiken, liksom tidigare, att den maringeologiska verksamheten måste avvecklas.
Små pengar eller stort resursslöseri
Miljöpartiet de gröna kan inte acceptera en sådan resursförstörelse. Förslaget skulle totalt rasera riksdagens intentioner och mångåriga arbete med att åstadkomma en rimlig karteringstakt av Sveriges havsbottnar samt fullföljandet av det miljökemiska sedimentprogrammet.
Resursbehoven för att bedriva verksamheten uppgår till 13 miljoner kronor. Anslaget har legat fast sedan planen antogs 1988. Trots det har nivån kunnat bibehållas genom ständiga effektiviseringar. Storleken på de fasta kostnaderna (personal, instrument, fartyg m.m.) är drygt 10 miljoner kronor. Därutöver krävs ca 3 miljoner kronor till driften av verksamheten, d.v.s. totalt 13 miljoner kronor. Det är en förhållandevis blygsam kostnad för denna typ av verksamhet, som kräver både avancerad teknik och en anpassad arbetsplattform. Att åstadkomma sådan kartläggning på annat vis är inte möjligt. Beaktas bör att 83 % av Sveriges havsområde återstår att kartlägga. Ytan motsvarar närmare 40 % av Sveriges landområde. I det perspektivet och mot bakgrund av de starkt uttalade behoven kan verksamheten inte betraktas som särskilt dyr.
S/v Ocean Surveyor - en nödvändighet
Regeringens förslag om att SGU borde försöka få full kostnadstäckning för verksamheten genom avgiftsfinansiering, motsvarande 6,7 miljoner kronor, är inte möjligt eftersom den offentliga sektorn är dess avnämare. Har inte regeringen, som det sägs i propositionen, lyckats skapa en samfinansiering mellan olika departement, är det inte heller troligt att SGU, som myndighet, skall lyckas med detta. Att, som regeringen anger, eventuellt sälja fartyget är inte heller någon lösning. S/v Ocean Surveyor utgör den nödvändiga arbetsplattformen. Fartyget inköptes till ett, relativt sett, mycket billigt pris. Att hyra in motsvarande resurs medför helt andra kostnader.
Verksamheten måste fortgå
Skall Sverige kunna bedriva ett effektivt miljöarbete och göra en kartläggning av havsbottnarna, täcka in de sista vita fläckarna på den svenska kartan, måste de ekonomiska resurserna till verksamheten minst förbli som tidigare. Miljöpartiet har i sin budgetmotion till riksmötet 96/97 inte dragit ned på den maringeologiska verksamheten utan istället lagt till 7 mkr, så att nuvarande anslag, som tidigare, blir 13 mkr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen med den maringeologiska verksamheten och behovet av att säkerställa det fortsatta arbetet.
Stockholm den 3 oktober 1996
Per Lager (mp) Eva Goës (mp)