Det tycks idag råda ganska stor enighet om nödvändigheten
att satsa på småföretagandet. Att de mindre företagen ska
kunna utvecklas med möjlighet att anställa fler är av stor
betydelse, inte minst för kvinnorna. Kvinnoarbetslösheten
går nu om männens eftersom deras huvudsakliga
arbetsmarknad - den offentliga sektorn - är i vikande. Det är
också viktigt att de kvinnor som är egenföretagare - eller
som vill bli det - ska kunna se framtiden an med tillförsikt.
Trots många vackra ord är det tyvärr många hinder i vägen
för ett framgångsrikt småföretagande. Vi vill i denna motion
påtala hindren på vägen och ange vägar för ett ökat
småföretagande, inte minst bland kvinnorna.
Regeringen har i årets budgetproposition fortsatt den satsning på starta
eget-bidrag och kvinnliga företagarlån genom ALMI som inleddes av den
borgerliga regeringen. En fortsatt satsning på kooperativa företag föreslås
också. Detta är bra. Det viktigaste är emellertid ett allmänt positivt
företagarklimat. Där återstår mycket att göra.
Stabila spelregler
Småföretagare behöver stabila spelregler för att känna
trygghet i företagandet. För att underlätta och stimulera till
nyföretagande krävs även förenklingar av regelverken. Vad
som gäller för storföretag gäller inte alltid för ensam- eller
småföretagaren.
Lagar och avtal
Det måste generellt bli enklare att bli företagare. Det bör
räcka med en anmälan på en enkel blankett.
Inom arbetsrätten finns ett 15-tal olika lagar. Det är ett för småföretagaren
tungt regelverk att behärska. Lagarna är skrivna för alla företag oberoende av
storlek och antal anställda. Socialförsäkringssystemet och mycket av
arbetsmiljölagen är uppbyggt från ett löntagarperspektiv och är inte anpassat
till små företag.
Lagen om anställningsskydd (LAS) uppfattas av många småföretagare som
ohanterlig och avskräcker många. Den och andra lagar begränsar deras
handlingsfrihet och utvecklingsmöjlighet, och en ökad tveksamhet att nyan-
ställa blir följden.
Vissa förändringar av LAS föreslås nu som en följd av förhandlingar
mellan regeringen och Centerpartiet. Turordningsreglerna - "sist in först ut" -
förblir oförändrade, även om möjligheterna att träffa lokala kollektivavtal
ökar. Parterna är emellertid beroende av de centrala fackorganisationernas
välvilja. Manöverutrymmet för småföretag som saknar kollektivavtal minskar
och det finns inga möjligheter att teckna enskilda avtal mellan den anställde
och företaget.
Vi beklagar att de små positiva förändringar av arbetsrätten som gjordes
under den borgerliga regeringen revs upp och anser att arbetsrätten bör bli
föremål för en genomgripande översyn, inte minst för att öka flexibiliteten i
en ny tid med en helt ny arbetsmarknad.
Sjuklöneförslaget bör avslås
Regeringen föreslår nu en förlängning av den s.k.
sjuklöneperioden från två till fyra veckor. Detta måste ses
som ett rent dråpslag mot de små företagen och även mot
dem som står utanför arbetsmarknaden. Vilken enmans- eller
fåmansföretagare vågar anställa nya medarbetare under
sådana premisser? Det finns en uppenbar risk att människor
med funktionshinder eller viss sjuklighet får det ännu svårare
att få ett arbete som en följd av den nya sjuklöneperioden,
särskilt när man vet att arbetsgivaren endast kompenseras
med en sänkning av arbetsgivaravgiften om 0,14 procent och
att förlängningen av arbetsgivarperioden kostar arbetsgivaren
dubbelt så mycket som den tidigare sjuklöneperioden. Vi
anser att detta förslag bör avslås.
Möjligheterna för de små företagen att teckna försäkring mot ökade
kostnader p.g.a. arbetsgivaransvaret för anställda bör också förbättras.
Fåmansföretagens villkor måste
förbättras
Enmansföretagaren är diskriminerad även i ett aktiebolag.
Reglerna för fåmansbolagen måste jämställas med reglerna
för de större företagen, t.ex. när det gäller den 30-procentiga
skatten på kapital. Idag måste framgångsrika fåmansföretag
redovisa en utdelning över ca 16 procent på inkomst av
kapital som inkomst av tjänst med skattesatser ända upp till
60-70 procent. Detta stimulerar sannerligen inte aktiva,
framgångsrika småföretagare! Fåmansreglerna bör bli
föremål för en övergångslösning och en genomgripande
översyn.
Det måste också bli lättare för fåmansföretagen att få tillgång till risk-
kapital utan att behöva gå i personlig borgen och sätta hela sin och familjens
trygghet på spel.
Dubbelbeskattningen bör avskaffas för all företagsamhet.
Momsreglerna bör förenklas. Idag kan småföretagaren knappast klara sin
redovisning utan experthjälp. Skattebelastningen för småföretagen bör
minskas och innehålla gynnsammare avskrivningsregler.
Riskkapital
Det finns gott om riskkapital hos investmentbolag och fonder
men det finns en benägenhet att satsa på traditionella
verksamheter, framförallt i tillverkningsindustrin. Kvinnor
har ofta svårt att få respons för nya och annorlunda
affärsidéer. De flesta nya företag som startas av kvinnor är
tjänsteproducerande företag. Detta medför att tillgången på
riskkapital till denna sektor inte är lika stor. Företagen växer
därför långsammare eller startas inte överhuvudtaget. Många
kvinnor upplever sig inte heller bli tagna på allvar och har
därigenom svårt att få tillgång till riskkapital.
Vi anser att riskkapitalbolagen i ökad utsträckning bör inriktas till de nya
företagsformer som startas. Delar av det riskkapital som idag finns bör
speciellt riktas till tjänsteproducerande företag inom nya verksamheter.
I riskkapitalbolagen bör personer som har erfarenhet av ensam- eller
småföretagande ingå, gärna kvinnor.
Bolagsformen
Det finns för- och nackdelar med alla former av företagande.
Kvinnor startar gärna i liten skala och väljer ofta att starta sitt
företag som enskild näringsverksamhet. Kvinnor attraheras
också av kooperativa företagsformer.
Samhällsstödet, lagstiftningen och även finansiärer förutsätter oftast
aktiebolag eller handelsbolag. Vissa åtgärder och stöd är destinerade till
aktiebolag. Kvinnor tar genom att välja enskild näringsverksamhet eller
ekonomisk förening som företagsform ofta en större personlig risk. Om dessa
företagsformer negligeras i den förda näringspolitiken snedvrids bilden av
företagandet.
Vi anser att stödet från samhället ska vara neutralt till olika företagsformer
och ha lånesystem som inte missgynnar någon företagsform. Regler bör
införas som gör det möjligt - liksom för aktiebolag - att begränsa företag-
arens risk.
Starta eget bör vara möjligt även
inom vård, omsorg och skola
Under den borgerliga regeringsperioden ökades
möjligheterna för vård- och omsorgspersonal att bedriva
egen verksamhet. Fri etableringsrätt infördes t.ex. för läkare
och sjukgymnaster och möjligheten att införa friskolor
öppnades. Ålderdomshem, sjukhem och daghem öppnades
för entreprenader i många kommuner. Detta var mycket
positivt för kvinnor, som därigenom kunde bli föregångare
som entreprenörer och utveckla positiva idéer inom sina
verksamhetsområden. Sedan Socialdemokraterna kommit till
makten har många av dessa möjligheter inom vård och
omsorg stävjats genom "återställare", och friskolorna står nu
inför nedläggningshot.
Vi anser att delar av den verksamhet som idag bedrivs inom offentliga
monopol åter bör öppnas för småföretagande, såväl i entreprenadform som i
eget företagande.
En privat tjänstesektor bör utvecklas
De flesta är ense om att den privata tjänstesektorn är en
utvecklingsbransch. Det gäller inte minst tjänster i hemmen.
Det finns flera förslag framlagda vad gäller möjligheten till
öppnandet av en sådan tjänstesektor. Det kan t.ex. gälla
avdragsrätt för utförda tjänster eller befrielse från moms. Vi
beklagar den snedvridna "pigdebatten", som är djupt
kränkande för kvinnor, eftersom det gäller arbete som i alla
tider har utförts av kvinnor. Vi finner det anmärkningsvärt att
regeringen kan satsa på ROT-bidrag för arbete med ett hus
men inte kan tänka sig någon form av offentlig subvention
för arbete inom ett hus. Detta är kränkande för kvinnor. Nu
tycks frågan äntligen bli föremål för en utredning, men det
kommer tyvärr att dröja alltför länge innan idag arbetslösa
kan erbjudas denna form av arbete.
Vi anser att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma
till stånd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stabila spelregler och förenklingar av regelverken för
småföretagare,
2. att riksdagen begär förslag om en genomgripande översyn av arbetsrätten
i enlighet med vad som anförts i motionen,1
3. att riksdagen avslår förslaget om en förlängning av arbetsgivarperioden
till fyra veckor i enlighet med vad som anförts i motionen,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att småföretagens försäkring mot ökade kostnader på grund av
arbetsgivaransvaret bör förbättras,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fåmansföretagens villkor blir föremål för en genomgripande
översyn,3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dubbelbeskattningen bör avskaffas,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enklare momsregler och minskad skattebelastning för
småföretagen,3
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riskkapitalbolag i ökad utsträckning bör riktas till
tjänsteproducerande företag,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att personer med erfarenheter från småföretagande, gärna kvinnor,
bör ingå i riskkapitalbolagen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det offentliga stödet till olika företagsformer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att delar av den verksamhet, som i dag bedrivs inom offentliga
monopol, bör öppnas för egenföretagande och entreprenader,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma
till stånd.3