med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning
Inledning
Kristdemokraterna tog under förra mandatperioden initiativet
till tillsättandet av Energikommissionen. Vår strävan i det
energipolitiska arbetet har varit och är fortsättningsvis att
åstadkomma breda politiska uppgörelser och långsiktigt
stabila spelregler för aktörerna på energimarknaden.
I partiöverläggningarna om energipolitiken växte det fram en insikt om hur
en balanserad omställning av energisystemet skulle kunna genomföras. En
utgångspunkt var att samla största möjliga parlamentariska majoritet bakom
ett beslut där också näringsliv, fackförbund och de som skall arbeta aktivt
med de förnybara bränslena, skogsägare och lantbrukare, skulle involveras.
Vidare var principen att tillföra el baserat på förnybara bränslen och
elsparande/effektivisering motsvarande en reaktor innan avställningen skulle
påbörjas. Fossila bränslen skulle inte tillföras systemet. Målet var ett
omställ-
ningsarbete syftande till att bygga det ekologiskt uthålliga energisystemet
utan drastiska prisförändringar, risk för elbrist och därmed ytterligare
påfrestningar på välfärd och sysselsättning.
I ett sent skede av partiöverläggningarna bytte regeringen fot och lämnade
de principer som dittills varit bärande. Dessa ersattes med en överens-
kommelse om att en reaktor skall stängas av och ersättas med fossilbränslen.
Uppgörelsen har splittrat nationen i energifrågan med fortsatt osäkerhet om
villkoren på energimarknaden som följd. Av propositionen framgår att
regeringen inte själv vet hur den egna politiken i praktiken skall kunna
genomföras och vilka konsekvenser detta får. Avsaknaden av miljö-
konsekvensanalyser och samhällsekonomiska analyser är total. Besked
saknas också på en rad områden som är avgörande för frågans fortsatta
behandling. Den nya debatten om storskalig vattenkraftsutbyggnad är
ytterligare ett illavarslande tecken på vart regeringens energipolitik kan bära
hän.
Från kristdemokratiskt håll beklagar vi denna händelseutveckling på ett för
Sveriges ekonomi, sysselsättning och företagande så centralt område som
energipolitiken.
Riktlinjer för
energipolitiken
Energipolitikens mål
Långsiktigt skall Sveriges energiförsörjning baseras på
inhemska förnybara energikällor och bränslen. På så sätt
byggs det ekologiskt uthålliga energisy-
stemet.
Industri och hushåll skall tillförsäkras säkra elleveranser till fortsatt
konkurrenskraftiga och rimliga priser.
Utfasningen av såväl fossila bränslen som kärnkraft ur energisystemet är
den stora energipolitiska utmaning som vårt land står inför. Strävan skall vara
att möjliggöra en successiv utfasning av kärnkraftsreaktorer genom att el
sparas bort och el från förnybara energikällor tillkommer. Fossila bränslen
skall också kunna ersättas av förnybara bränslen när det gäller uppvärmning.
Kärnkraften
Vår uppfattning är att den första kärnkraftsreaktorn kan fasas
ut när vi tillfört och/eller sparat bort motsvarande el.
Tillförseln ska baseras på förnybar elproduktion. Olika
lösningar för hur man praktiskt kan stänga av reaktorer finns.
Regeringens förslag på detta område har ännu inte konkretiserats i form av
förslag till lagstiftning, ägardirektiv till statligt ägda reaktorer,
ekonomiska
styrmedel eller en förhandlingslösning. Också statliga Vattenfalls roll i
omställningen av energisystemet är oklar trots de skrivningar som finns i
propositionen.
Från Kristdemokraternas sida kommer vi att ta ställning till konkreta
förslag när väl dessa förslag finns på riksdagens bord. Att fatta beslut om att
stänga en reaktor utan att veta hur det ska gå till i praktiken är en äventyrlig
politik.
Programmet för ett uthålligt
energisystem
Huvuddragen i själva omställningsprogrammet kan
Kristdemokraterna instämma i även om vi har
ändringsförslag i vissa delar. Vårt slutliga ställningstagande
till omställningsprogrammet kommer i samband med att
regeringen har presenterat förslag till finansiering, något som
nu helt saknas. Också på denna punkt är det fel väg att gå att
först fatta beslut om ett omfattande program utan att
riksdagen får möjlighet att samtidigt ta ställning till frågan
om finansiering.
Statens uppgifter
Tillskapandet av en ny energimyndighet som ska ansvara för
omställningen av energisystemet är ett kristdemokratiskt
förslag som vi givetvis tillstyrker. Därmed får staten det
aktiva verktyg som behövs för genomförandet av statens
energipolitik.
Därmed behöver man heller inte förändra Vattenfall AB:s roll och förut-
sättningar. Denna manöver som nu föreslås av regeringen synes vara ett sätt
att dölja kostnaderna för att ersätta Sydkraft för dess reaktorer i Barsebäck.
Övriga synpunkter avseende Vattenfall återkommer senare i motionen.
Vi avvisar också antydningarna om att staten ska ta kontroll över
utlandsförbindelserna via Svenska kraftnät.
Atomansvarighet
Kring förslaget om förändringar av atomansvarighetslagen
råder stor politisk enighet. Att anläggningshavarnas
ersättningsskyldighet ska utökas har varit ett
kristdemokratiskt krav under lång tid.
Ett breddat energi-, miljö- och
klimatsamarbete kring Östersjön
Avsaknaden av strategi för energisamarbetet kring Östersjön
är slående. Mer effektiva insatser efterlyses för en samlad
energipolitik rörande Östersjöområdet. Det handlar såväl om
intensifierade ansträngningar för att göra
kärnkraftsproduktionen i Litauen och Ryssland säkrare som
att arbeta långsiktigt med att skapa förutsättningar för dessa
länder att byta energisystem, bort från såväl kärnkraft som
fossila bränslen.
Klimatpolitiken inom energiområdet
Avsaknaden av ett samlat klimatpolitiskt handlingsprogram
är anmärkningsvärd. De ökade koldioxidutsläppen med
påföljande växthuseffekt är det allt överskuggande stora
miljöhotet mot vårt jordklot. I andra motioner har vi
kristdemokrater krävt handlingsprogram och aktivitet på
detta område. Dessvärre går nu regeringen och de partier som
står bakom energiuppgörelsen motsatt väg genom att planera
för ökade koldioxidutsläpp och därmed medvetet bryta de
internationella åtaganden Sverige gjort vad gäller
koldioxidutsläppen. Om 4,5 TWh kolkraft importeras från
Danmark (motsvarande en Barsebäcksreaktor) ökar
koldioxidutsläppen med 3,7 miljoner ton per år. Det är en
ökning med drygt fem procent av Sveriges totala
koldioxidutsläpp.
I den årliga miljörapporten "Tillståndet i världen 97" beskrivs på ett
utförligt sätt konsekvenserna om vi inte får hejd på fossilförbränningen,
därmed följande koldioxidutsläpp och en fortsatt ökad medeltemperatur på
jordklotet. Man räknar med en fortsatt medeltemperaturförhöjning på 1-3,5
grader de närmaste 100 åren med fortsatta föroreningar av lufthavet. Det
innebär att havsytan kommer att stiga. Oväder som orkaner blir vanligare och
dessutom med ökad styrka. Över hela världen kommer vädret att bli mer
extremt; torka, översvämningar och värmeböljor väntas öka. Uppräkningen
av effekter av dessa klimatförändringar kan göras lång. Några exempel:
Risk för att insekter massförökar sig vilket kan skada såväl naturliga
landskap som jordbruksgrödor.
De marina ekosystemen störs allvarligt och belastningen på
världshavens kommersiella fiskbestånd ökar.
Nederbörden påverkas vilket bidrar till att torkan i Afrika, Europa och
andra områden ökar. Även relativt svag torka kan leda till att växternas
tillväxt försämras, insektsangreppen ökar eller att sjukdomar sprids.
Effekten blir ökade problem med livsmedelsförsörjning till en ökande
världsbefolkning.
I värsta fall kan torkan leda till att det bildas ny öken.
När havsytan stiger översvämmas våtmarkerna vid kusterna vilka redan
i dag är jordens mest hotade naturområden.
I tropiska och subtropiska områden kommer den stigande havsytan att
hota mangroveskogarna som stabiliserar kusterna och utgör livsmiljö
för ett mycket stort antal av både havslevande och landlevande arter.
Hos vissa djurarter spelar temperaturvariationer en fundamental roll för
populationens utveckling. Uppvärmningen kan leda till att vissa
djurarter utrotas.
Om stormarnas förstörelsekraft ökar med 50 procent betyder det slutet
för många öar och tropiska skogar.
Årstiderna förskjuts vilket kan få förödande effekter på arter och
vegetation.
För att förhindra en utveckling i enlighet med detta scenario
måste alla länder, också Sverige, ta ansvar för att hejda
utsläppen av koldioxid och snabbt minska desamma. Att gå i
motsatt riktning, öka koldioxidutsläppen, är definitivt att
skicka fel signaler ut i världen. Vare sig inom energi- eller
transportsektorn kan vi tillåta ökade utsläpp utan tvärtom
måste ett kraftfullt handlingsprogram upprättas som minskar
utsläppen. I tidigare inlämnade motioner har vi
kristdemokrater skisserat ett sådant program. Det handlar om
utfasning av fossilbränslen i såväl energiproduktionen som
transportsektorn, begränsning av metanavgång, åtgärder för
att öka kolbindningen samt återvinning och lagring av
koldioxid. Det är nu helt nödvändigt att ett nationellt
klimatpolitiskt handlingsprogram upprättas, antas och
genomförs.
Energibeskattningen
Också på skatteområdet lyser de konkreta förslagen med sin
frånvaro. Centralt är dock att de energislag som innebär
miljöpåfrestningar på ett tydligare sätt ska bära dessa
kostnader. Att ge fossilgasen skattefördelar som
propositionen föreslår kan inte vara en ur miljö- och
naturresurssynvinkel riktig politik.
Den förnybara energi- och elproduktionen måste få ekonomiska incitament
för att långsiktigt kunna stå för en växande andel av Sveriges energi-
försörjning.
Också i denna del kommer vi kristdemokrater att ta slutlig ställning när
regeringen presenterat sina förslag.
El- och värmeförsörjningen
i Sydsverige
Vid samma tidpunkt som energiuppgörelsen med de tre
partierna var ett faktum kom helt plötsligt ett besked till
Malmö Energi AB om tillstånd att uppföra en naturgaseldad
kombicykelanläggning. Detta efter att man i åtta års tid
förgäves sökt få detta tillstånd. Eftersom man inte fått något
tillstånd på denna långa tid har man istället bl a byggt en ny
biobränslebaserad fjärrvärmecentral. En satsning på en
gaskombianläggning skulle nu i realiteten innebära att man
skulle ersätta biobränslen med fossilgas. Detta är en politik
som är ett direkt hot mot strävan att ställa om energisystemet
till det ekologiskt hållbara.
Det är helt uppenbart att regeringen nu avser att storskaligt satsa på
naturgas - eller riktigare benämnt fossilgas - för att ersätta kärnkraft. Man
förbereder också motsvarande tillstånd för Göteborg Energi AB som det som
nu Malmö fått. Det var dock inte på detta sätt som kärnkraft skulle ersättas,
vare sig enligt linje 1, 2 eller 3. Detta är ett klart brott mot
folkomröstningens
resultat. För vår del yrkar vi avslag på denna satsning och föreslår också att
regeringen ska återta det tillstånd som givits Malmö Energi AB.
Åtgärder för att minska
elanvändningen
Kristdemokraterna motsätter sig i princip inte den föreslagna
satsningen på åtgärder för att minska elanvändningen.
Däremot föredrar vi avdragsmodellen framför
bidragsmodellen för byte till värmeanläggning baserad på ett
vattenburet värmesystem och för installation av anordning
för värmeackumulering. I de fall avdrag ej är möjligt bör
bidragsprincipen tillämpas. Anslagsnivåerna kan fastställas i
samband med att finansiering redovisas.
De beskrivna pilotprojekten för fjärrvärmeutbyggnad är ett bra sätt att få
beslutsunderlag vad gäller fortsatta överväganden avseende fjärrvärme-
utbyggnad.
En metod för att minska elanvändningen som inte berörs i propositionen är
att finna ett system som premierar "nega-watt-arbete", dvs. tillskapa
ekonomiska incitament som stimulerar elbolag och leverantörer att hjälpa
hushåll och industrier att spara el. Ju mer man får konsumenterna att spara,
desto mer premieras de som levererar el. Regeringen bör återkomma med
förslag som kan stimulera en sådan process.
Ytterligare ett område som inte omnämns i propositionen är möjligheten att
installera solpaneler för att på så sätt spara elvärme. Utöver
investeringsstödet
till vattenburet värmesystem kan det i dessa fall krävas ytterligare insatser
för
att få fart på verksamheten. Regeringen bör i denna del återkomma med
förslag.
Åtgärder för att öka
tillförsel av el
Inledningsvis vill vi markera att vi nu inte tar ställning till
anslagsnivåerna i omställningsprogrammet. Vi avvaktar
regeringens förslag till finansiering och tar då ställning i ett
sammanhang.
Bidrag till investeringar i
biobränslebaserad kraftvärme
Principiellt motsätter vi oss inte denna satsning. Dock bör
snarast upprättas en särskild miljökonsekvensanalys av
kraftigt ökat biobränsleuttag från skogen. Uttaget måste
givetvis ske på sådant sätt att den biologiska mångfalden
också fortsättningsvis garanteras.
Bidrag till investeringar i
vindkraftverk
Regeringens förslag att sänka investeringsbidraget till
vindkraft från 35 procent till 15 procent är inte en riktig
signal när vi skall få till stånd en massiv
vindkraftsutbyggnad. Investeringsbidraget bör vara på 25
procent samtidigt som miljöbonusen får den nivå som
riksdagen tidigare beslutat om. Att begränsa stödet till
anläggningar på lägst 200 kW är också en felsignal som inte
är ägnat att stimulera den småskaliga kraftproduktionen.
Denna begränsning avvisas.
För att en ordentlig vindkraftsutbyggnad ska komma till stånd måste
statsmakterna peka med hela handen. Det innebär att regeringen bör
återkomma med förslag till förändringar i lagstiftning och regelverk som
möjliggör en effektiv och snabb utbyggnad av vindkraften i Sverige, detta
givetvis med fortsatta miljöhänsyn.
Bidrag till investeringar i småskalig
vattenkraft
Vi föreslår en höjning av investeringsstödet gällande
vindkraft och i konsekvens med det att investeringsstödet till
småskalig vattenkraft skall vara 25 procent.
Upphandling av ny
elproduktionsteknik
Principiellt är inriktningen i propositionen riktig.
Åtgärder för effektivare
energianvändning
Information, utbildning m.m.
Ett informationsanslag kan vara en riktig åtgärd. För att detta
inte skall användas på ett felaktigt sätt bör det ges tydliga
anvisningar så att de som direkt är involverade i arbetet med
effektivare energianvändning får del av detsamma. Dessa bör
bäst kunna bedöma användningsområde. Det är framförallt
två grupper det handlar om: fastighetsförvaltare och liknande
yrkesgrupper som praktiskt i sin yrkesverksamhet har att
genomföra åtgärder som leder till effektivare
energianvändning samt organisationer som SERO (Sveriges
Energiföreningars Riksorganisation) och motsvarande som
har att informera mer brett om att rikta in samhället mot
ekologiskt uthålliga energisystem.
Teknikupphandling av energieffektiv
teknik, Provning, märkning och
certifiering av energikrävande
utrustning m.m., Kommunal
energirådgivning
Vi instämmer principiellt i propositionens förslag.
Utveckling av teknik för
framtidens energisystem
Energiforskning, Forskning om
energisystemet, Forskningssamarbete
med länderna i Östersjöregionen, En
förstärkning av Energiteknikfonden,
Introduktion av ny energiteknik
För samtliga program delar vi regeringens principiella
uppfattning. Däremot kan anslagsnivån för de olika
programmen diskuteras. En ökad tonvikt på samarbetet kring
Östersjön är önskvärd. Likaså vill vi betona nödvändigheten
av demonstrationsanläggningar för att i full skala pröva
förgasningsteknik för biobränslen.
Vi vill särskilt betona att en fortsatt framgångsvis utveckling av solceller
kan bli av betydelse för energiförsörjningen i Sverige. En kraftig sänkning av
kostnaderna för solceller i kombination med genombrott inom batteritekniken
kan komma att förändra delar av energitillförseln och ge nya möjligheter till
decentraliserad elproduktion.
Också värmepumpstekniken kan utvecklas så att mer av spillvärme kan tas
tillvara. Det är väsentligt att redan etablerade tekniker får möjlighet att via
vidareutveckling få starkare möjligheter att bidra till det ekologiskt uthålliga
energisystemet.
Statens uppgifter i
omställningsarbetet
Ny energimyndighet
Förslaget om en ny samlad energimyndighet kommer från
kristdemokraterna varför vi instämmer i förslaget.
Vattenfall AB
I och med bildandet av en ny samlad energimyndighet med
ansvar för omställningsarbetet kan Vattenfall AB också
fortsättningsvis arbeta efter de riktlinjer som nu gäller.
Företaget kan med dessa förutsättningar och de övriga
spelregler som sätts upp för energiaktörerna på ett aktivt sätt
bidra till omställningen av energisystemet. Staten ska inte på
det sätt som föreslås intervenera i bolagets verksamhet. Detta
är bara till skada för företagets trovärdighet. Vi finner det
inte heller angeläget att staten, som nu föreslås, ska avhända
sig möjligheten att bredda ägandet i Vattenfall.
Energipolitiska insatser på
klimatområdet
Åtgärder i internationellt samarbete
En tydlig utvärdering bör göras av de insatser som gjorts
fram till idag. Vidare måste formerna för hur det
gemensamma genomförandet i praktiken ska gå till
fastställas. Anslagsnivån kan fastställas i samband med att
finansiering redovisas.
Etanolproduktion från skogsråvara
Principiellt är det riktigt att arbeta på övergång till alternativa
förnybara bränslen i transportsystemet. Metoden för
uppbyggnaden av alternativa drivmedelssystem kan dock
diskuteras. En lansering av försöksflottor är en metod.
Anslagsnivån kan fastställas i samband med att finansiering
redovisas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till riktlinjer skall
godkänna vad i motionen anförts om riktlinjer för energipolitiken,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige,
3. att riksdagen avslår regeringens proposition avseende riktlinjer för
Vattenfall AB:s verksamhet,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om Svenska kraftnät och
infrastrukturen för import och export av el,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att minska elanvändningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en miljökonsekvensanalys av effekterna av ökat biobränsleuttag
från skogen,
7. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om
investeringsbidrag för vindkraft,
8. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om
investeringsbidrag för småskalig vattenkraft,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på anslaget för information och utbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av teknik för framtidens energisy-
stem,
11. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om
energipolitiska insatser på klimatområdet,
12. att riksdagen tills vidare avslår regeringens förslag om anslagsnivåer
för de olika omställningsprogrammen i avvaktan på regeringens förslag till
finansiering.