Kvinnobank - kvinnors
chans att utveckla och
påverka samhället
Det finns ett uppdämt behov hos kvinnorna att samlas för att
vara med och påverka utvecklingen i samhället, inspireras,
vara stöd åt varandra och sprida kunskap om kvinnlig
kompetens. Kvinnor vill dela med sig av sina erfarenheter.
Detta behov gäller alla kvinnor, arbetslösa såväl som
kvinnliga ledare, invandrarkvinnor, unga och gamla. Behovet
av lättillgänglig information, stöd och uppmuntran finns
dessutom hos alla. De kvinnliga nätverk som byggts upp på
lokal, regional och nationell nivå är verksamma för att just
möta dessa kvinnor och även ha utbyte med kvinnor i tredje
världen och öst. Vi menar att det är särskilt viktigt att det
finns kvinnliga nätverk i glesbygd eller på små orter, på
ställen som hotas av utflyttning och arbetslöshet. Där betyder
kvinnliga nätverk och idécentrum så mycket mera för
framtidstron och drivkraften att göra något åt situationen.
Kvinnokraften utgör ett humankapital som inte får gå
förlorat.
Kvinnofond
I fjol motionerade Miljöpartiet de gröna om en Kvinnofond
på nationell nivå, som kvinnor skulle kunna söka pengar ur,
typ stipendier, men någon sådan inrättades inte. Vi vet att
dagens regelverk och/eller tillämpning av företagslån eller
regionalpolitiska medel tyvärr hindrar kvinnor från att söka
eller få pengar till småskaliga projekt som har med
kursverksamhet, utställningar, små museer, bo-på-landet-
turism m.m. att göra. Det tycks inte höra hemma under
kvinnliga företag, inte heller under utbildning eller
arbetsmarknad.
Idé, drivkraft och aktivitet
I Västernorrland, där ett idé- och kvinnokraftscentrum,
Kvinnouniversitetet, bildades 1993, började man med IDA-
seminarier, vilket står för Idé-Drivkraft-Aktivitet, för att i en
process inventera vad Västernorrlands kvinnor förväntade sig
av Kvinnouniversitetet. Dessa seminarier förlades till alla sju
kommunerna. De blev så uppskattade att de efterfrågades
utanför länet. Många kvinnor från Sverige, Norden och
världen kom och kommer på studiebesök för att få idéer
eller/och för att gå på kurser på Kvinnouniversitetet, som har
så internationellt erkända hedersledamöter och föreläsare
som Eva Sternberg, Barbro Dahlbom-Hall och Berit Ås.
Vid dessa träffar har behovet av en Kvinnobank gång på gång dykt upp.
Det skulle underlätta kvinnlig företagsamhet och kvinnligt sparande. I
Lofoten i Norge startades redan 1992 en nätverkskredit, kvinnobank, för
arbetslösa kvinnor. Den har gjort succé.
Nätverkskredit i Norge
Kortfattat kan Nätverkskredit beskrivas på följande sätt: den
är uppbyggd på att fem arbetslösa kvinnor får 200 000 kronor
vardera i sin hand från staten. (Efter modell från Grameen
Bank i Bangladesh.) Gruppmedlemmarna prioriterar och
stöttar varandras projekt fysiskt, psykiskt och socialt.
Medlemmarna kan låna 50 000 kronor var, som återbetalas
på tre år. Inte mer än 80 % kan lånas ur potten. Gruppen står
solidariskt ansvarig för lånet. Varje månad sparar
gruppmedlemmarna 150 kronor var för att kunna användas
till kurskostnader, inköp av nyttoföremål etc. Gruppen
präglas av solidaritet och samarbete. Gruppen löser
problemen som uppstår. Man möts var fjortonde dag tills
minst ett projekt har kommit igång. Sedan möts de en gång
per månad. Nätverkskredit lär genom aktivt deltagande i
egen och andras etableringskonst. Nätverkskredit är ett
exempel på att mikrokreditverksamhet passar lika bra i i-land
som u-land. Denna verksamhet har spridit sig som ringar på
vattnet och var i april månad uppe i 25 projekt. Enbart i
Lofoten har kvinnorna skapat 15 etableringar.
Innovation i bankvärlden
Miljöpartiet de gröna, som även tar upp frågan om regionala
banker i vår näringslivsmotion, menar att en kvinnobank
skulle komplettera mångfalden av banker.
I Sverige har vi en vilande företagsbank i Norrbotten (NORA). Just nu
pågår också en förstudie och inventering av behovet av en kvinnobank, som
Kvinnoforum håller i. Återstår endast att regeringen genom regelverk och
anslag möjliggör starten av en kvinnobank eller nätverkskredit - för behovet
finns!
Denna bank skulle ha ett helhetsperspektiv och människosyn, som
stimulerar kvinnlig företagsamhet - en möjlighet för både kvinna och man,
gammal och ung, som vill något annat än att bara förränta sitt kapital, som
vill låna en liten summa och slippa "tvingas" låna ut till JAS-plan m.m. Med
inriktning på investeringar i humana projekt och i samklang med
kretsloppssamhället, skulle nätverkskredit, kvinnobanken, kunna skapa helt
nya möjligheter - en innovation inom bankvärlden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnobank och nätverkskredit,
2. att riksdagen hos regeringen begär medel som möjliggör att en
kvinnobank eller nätverkskredit kan startas i enlighet med vad som har
anförts i motionen.
Stockholm den 24 september 1996
Eva Goës (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Barbro Johansson (mp)
Ewa Larsson (mp)
Per Lager (mp)