Kvinnobank - kvinnors chans att utveckla och påverka samhället
Det finns ett uppdämt behov hos kvinnorna att samlas för att vara med och påverka utvecklingen i samhället, inspireras, vara stöd åt varandra och sprida kunskap om kvinnlig kompetens. Kvinnor vill dela med sig av sina erfarenheter. Detta behov gäller alla kvinnor, arbetslösa såväl som kvinnliga ledare, invandrarkvinnor, unga och gamla. Behovet av lättillgänglig information, stöd och uppmuntran finns dessutom hos alla. De kvinnliga nätverk som byggts upp på lokal, regional och nationell nivå är verksamma för att just möta dessa kvinnor och även ha utbyte med kvinnor i tredje världen och öst. Vi menar att det är särskilt viktigt att det finns kvinnliga nätverk i glesbygd eller på små orter, på ställen som hotas av utflyttning och arbetslöshet. Där betyder kvinnliga nätverk och idécentrum så mycket mera för framtidstron och drivkraften att göra något åt situationen. Kvinnokraften utgör ett humankapital som inte får gå förlorat.
Kvinnofond
I fjol motionerade Miljöpartiet de gröna om en Kvinnofond på nationell nivå, som kvinnor skulle kunna söka pengar ur, typ stipendier, men någon sådan inrättades inte. Vi vet att dagens regelverk och/eller tillämpning av företagslån eller regionalpolitiska medel tyvärr hindrar kvinnor från att söka eller få pengar till småskaliga projekt som har med kursverksamhet, utställningar, små museer, bo-på-landet- turism m.m. att göra. Det tycks inte höra hemma under kvinnliga företag, inte heller under utbildning eller arbetsmarknad.
Idé, drivkraft och aktivitet
I Västernorrland, där ett idé- och kvinnokraftscentrum, Kvinnouniversitetet, bildades 1993, började man med IDA- seminarier, vilket står för Idé-Drivkraft-Aktivitet, för att i en process inventera vad Västernorrlands kvinnor förväntade sig av Kvinnouniversitetet. Dessa seminarier förlades till alla sju kommunerna. De blev så uppskattade att de efterfrågades utanför länet. Många kvinnor från Sverige, Norden och världen kom och kommer på studiebesök för att få idéer eller/och för att gå på kurser på Kvinnouniversitetet, som har så internationellt erkända hedersledamöter och föreläsare som Eva Sternberg, Barbro Dahlbom-Hall och Berit Ås.
Vid dessa träffar har behovet av en Kvinnobank gång på gång dykt upp. Det skulle underlätta kvinnlig företagsamhet och kvinnligt sparande. I Lofoten i Norge startades redan 1992 en nätverkskredit, kvinnobank, för arbetslösa kvinnor. Den har gjort succé.
Nätverkskredit i Norge
Kortfattat kan Nätverkskredit beskrivas på följande sätt: den är uppbyggd på att fem arbetslösa kvinnor får 200 000 kronor vardera i sin hand från staten. (Efter modell från Grameen Bank i Bangladesh.) Gruppmedlemmarna prioriterar och stöttar varandras projekt fysiskt, psykiskt och socialt. Medlemmarna kan låna 50 000 kronor var, som återbetalas på tre år. Inte mer än 80 % kan lånas ur potten. Gruppen står solidariskt ansvarig för lånet. Varje månad sparar gruppmedlemmarna 150 kronor var för att kunna användas till kurskostnader, inköp av nyttoföremål etc. Gruppen präglas av solidaritet och samarbete. Gruppen löser problemen som uppstår. Man möts var fjortonde dag tills minst ett projekt har kommit igång. Sedan möts de en gång per månad. Nätverkskredit lär genom aktivt deltagande i egen och andras etableringskonst. Nätverkskredit är ett exempel på att mikrokreditverksamhet passar lika bra i i-land som u-land. Denna verksamhet har spridit sig som ringar på vattnet och var i april månad uppe i 25 projekt. Enbart i Lofoten har kvinnorna skapat 15 etableringar.
Innovation i bankvärlden
Miljöpartiet de gröna, som även tar upp frågan om regionala banker i vår näringslivsmotion, menar att en kvinnobank skulle komplettera mångfalden av banker.
I Sverige har vi en vilande företagsbank i Norrbotten (NORA). Just nu pågår också en förstudie och inventering av behovet av en kvinnobank, som Kvinnoforum håller i. Återstår endast att regeringen genom regelverk och anslag möjliggör starten av en kvinnobank eller nätverkskredit - för behovet finns!
Denna bank skulle ha ett helhetsperspektiv och människosyn, som stimulerar kvinnlig företagsamhet - en möjlighet för både kvinna och man, gammal och ung, som vill något annat än att bara förränta sitt kapital, som vill låna en liten summa och slippa "tvingas" låna ut till JAS-plan m.m. Med inriktning på investeringar i humana projekt och i samklang med kretsloppssamhället, skulle nätverkskredit, kvinnobanken, kunna skapa helt nya möjligheter - en innovation inom bankvärlden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnobank och nätverkskredit,
2. att riksdagen hos regeringen begär medel som möjliggör att en kvinnobank eller nätverkskredit kan startas i enlighet med vad som har anförts i motionen.
Stockholm den 24 september 1996
Eva Goës (mp)
Roy Ottosson (mp) Ronny Korsberg (mp) Barbro Johansson (mp) Ewa Larsson (mp) Per Lager (mp)