I regeringens ekonomiska vårproposition (1995/96:150)
fastslogs att det ekonomisk-politiska målet är att skapa
tillväxt och sysselsättning för att därigenom minska
arbetslösheten. Vidare uttalas att politiken ska inriktas på att
skapa goda villkor för företag och företagande. Särskilt
betonas att Sverige måste ha livskraftiga företag som förmår
att hävda sig i både den inhemska och den internationella
konkurrensen. Dessutom anges att näringspolitikens syfte är
att stödja företagens möjligheter att utvecklas på alla
lämpliga sätt.
I höstens budgetproposition (1996/97:1) fastslår regeringen att det krävs en
omfattande förnyelse av näringslivet för att klara sysselsättningsmålet.
Dessutom tillägger regeringen att förnyelsen måste bygga på investeringar i
ny kunskap, på bättre utnyttjande av kompetens och ny teknologi samt på
innovationer.
Mot denna bakgrund hade det varit naturligt att göra särskilda
näringspolitiska satsningar på Patent- och registreringsverket (utgiftsområde
24), men så görs tyvärr inte av regeringen.
Näringspolitisk strategi
Samhällets ansvar för näringslivsområdet är främst att värna
om en öppen marknad och fri konkurrens. Dessutom bör
staten avhålla sig från snedvridande stöd i alla former och
rent allmänt intaga en passiv hållning till att stödja enstaka
företag.
Däremot bör staten spela en aktiv roll för att medverka till att skapa ett gott
företagsklimat i landet. Här måste alla goda krafter samverka för att uppnå
största möjliga framgång. För att uppnå detta mål bör man utnyttja alla till
buds stående resurser och kanaler med minskad arbetslöshet som en viktig
"spin-off-effekt".
PRV:s näringspolitiska roll
Många statliga myndigheter bedriver verksamhet som berör
näringslivet men som underutnyttjas i kampen för ett gott
företagsklimat.
PRV är av ålder en registrerande myndighet med viktiga funktioner
beträffande patent och annat industriellt rättsskydd samt beträffande
aktiebolag och vissa andra företagsformer.
Genom att utdela patent och mönsterskydd sporras till innovations-
verksamhet och företagande, stimuleras investeringar samt underlättas
internationell tekniköverföring. Och genom att hålla en omfattande
patentdokumentation tillgänglig har verket fått en nyckelposition för
spridning av teknisk kunskap. Varumärkesregistreringar har i ökande grad
bidragit till att stärka företagens konkurrenskraft. Verket har också en
omfattande uppdragsverksamhet som omfattar fristående undersökningar
inom patent-, mönster- och varumärkesområdena, försäljning av information
och databastjänster samt utbildning. Verkets dokumentation och personalens
särskilda kompetens på de immaterial- och associationsrättsliga områdena är
utomordentligt viktiga för att tillgodose näringslivets särskilda behov och
önskemål.
Vad särskilt gäller patent bör tilläggas följande. Patentfunktionerna har till
viss del internationaliserats. För framför allt större industriföretag har det
centraliserade europeiska patentsystemet kommit att bli till god nytta. Det
hindrar inte att både geografisk och kulturell närhet till näringslivet behövs
också för de stora företagen. Särskilt viktigt är att teknisk information finns
lätt tillgänglig för olika slags avnämare på det nationella planet. Som PCT-
myndighet har PRV tillgång till en utomordentligt omfattande patent-
dokumentation. Det är en stor uppgift att göra dessa kunskapsbanker kända
och utnyttjade. På senare tid har flera undersökningar, bl a Ingenjörsveten-
skapsakademiens studie "Profit from innovation" och det av PRV initierade
projektet "Patent och pengar", pekat på sambandet mellan ett företags skydd
för sina immateriella tillgångar och dess framgång industriellt/kommersiellt.
Jämförelser med utlandet har resulterat i bedömningar att svenska innovatörer
och företag inte i tillräcklig omfattning använder sig av patentsystemet i vid
bemärkelse.
De japanska och amerikanska företagen har ofta byggt ut sin patent-
verksamhet väl. Företagsledningen är där väl medveten om den strategiska
betydelsen av att patentfrågorna är integrerade med övrig verksamhets-
planering och är förankrade i företagsledningen. Detta synsätt är inte
utvecklat på samma sätt i Sverige. Det är en viktig uppgift att göra de svenska
företagen bättre medvetna om de möjligheter som patentsystemet erbjuder för
att på sikt stärka de svenska företagens konkurrenskraft.
PRV borde här ges en mera central näringspolitisk roll av flera skäl.
Industriellt rättsskydd blir allt viktigare inom näringslivet. Frågan är av
stigande internationell betydelse. Sverige håller på att halka efter i denna
utveckling.
PRV har uppenbarligen en enastående kompetens på området och har nu
också visat intresse för en näringspolitisk satsning. Mot denna bakgrund är
det angeläget att utnyttjandegraden beträffande verkets myndighetsfunktioner
och uppdragstjänster ökar.
Operativa planer
PRV skulle i kraft av sin näringspolitiska roll kunna göra
betydelsefulla insatser på det näringspolitiska området.
PRV har nu under flera år gjort goda insatser för att informera det svenska
näringslivet om betydelsen av en mer genomtänkt patentstrategi. Viktiga
målgrupper har varit såväl större som mindre företag men också
utbildningsinstitutioner, utvecklingsstödjande organ, finansierande institutio-
ner och intressesammanslutningar.
I kraft av den förstärkta näringspolitiska roll som statsmakterna bör tilldela
PRV borde denna viktiga verksamhet emellertid utökas avsevärt.
Det överordnade näringspolitiska syftet måste vara att åstadkomma en
ökning av idéskapande verksamhet i landet och utnyttja PRV maximalt för att
åstadkomma en sådan utveckling.
Därvid gäller det att kunna nå ut till innovatörer, företag, marknads-
analytiker och, inte minst, de delvis svårgenomträngliga nätverk som har till
uppgift att på olika sätt bistå näringslivet. Verket har en central roll att
spela i
dessa stödsystem så att de kan konsolideras till väl fungerande strukturer för
spridning av verkets patentdokumentation, registerinformation och kunnande
i övrigt.
Operativa planer skulle kunna innehålla en lång rad olika satsningar som
exempelvis besök på företag, engagemang i nätverk, deltagande i mässor
samt informationsinsatser i form av utskick, presskontakter och på Internet
men även genom informatörer med specialmaterial.
Kostnaderna för en sådan satsning blir naturligtvis beroende av
ambitionsnivån men betydande insatser skulle kunna göras årligen inom en
kostnadsram av mellan 7 och 10 miljoner kronor per år.
Lönsam satsning
Medel saknas dock för att PRV skall kunna ta på sig en
sådan utökad näringspolitisk uppgift. Det finns inget
utrymme för verket att ta på sig utökade uppgifter utan full
kostnadstäckning.
Finansiering kan och bör ej heller ske genom avgifter. Myndighetens
verksamhet bekostas uteslutande genom avgifter från dem som använder sig
av verkets olika tjänster. Avgiftsmodellen gör det i princip omöjligt att
använda intäktsöverskott för att finansiera åtaganden som inte har naturligt
samband med den verksamhet som genererat avgifterna. En sådan
övervältring av kostnader vore utesluten redan av konstitutionella skäl.
Medelsbehovet för ett utvidgat näringspolitiskt engagemang från PRV:s
sida uppgår till högst 10 miljoner kronor per år. Samtidigt bör påpekas att
denna satsning med all säkerhet blir samhällsekonomiskt lönsam.
Lämplig form för finansieringen bör vara en specialdestinering av aktuella
medel till detta projekt. Allt för att undvika oönskad påverkan på
myndighetens nuvarande avgiftsmodell. Detta innebär att PRV endast skall
betala till inkomsttitel på statsbudgeten (Patentbesvärsrätten) 461 000 kronor.
Budgetteknisk finansiering
Den begärda resursförstärkningen till PRV kan finansieras
genom den besparing som följer av särskild motion om
obeståndsmyndighet inom exekutionsväsendet
(utgiftsområde 4).
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner att Patent- och Registreringsverket endast skall
betala in 461 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten (Patentbesvärsrätten).