Sammanfattning
Under mandatperioden 1991-1994 överfördes 20 statliga företag helt eller delvis i privat ägo. Stora svenska industriföretag fick privata ägare och konkurrenskraftiga ägarstrukturer. Över en kvarts miljon människor blev aktieägare för första gången. Enligt Aktiefrämjandets studier steg antalet aktieägare i Sverige från 3,2 till 3,8 miljoner personer under perioden.
Socialdemokraterna har sedan 1994 lyckats med konststycket att dödförklara privatiseringsprogrammet och samtidigt underkänna sin egen kritik genom att själva besluta om försäljning av Nordbanken.
Vi föreslår att privatiseringsarbetet återupptas i syfte att skapa fungerande ägarstrukturer i bolagen, långsiktigt bredda riskkapitalmarknaden, stärka statskassan samt renodla staten roll. Varje enskilt företag skall bli starkare och mer konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering. All konkurrensutsatt verksamhet bör drivas i privat regi. Även viss monopolverksamhet med indirekt konkurrens eller särskild monopolreglering kan i många fall bedrivas bättre i privat än i offentlig regi, t.ex. genom upphandlingar.
Med rätt villkor, bl.a. när det gäller riskkapitalbeskattningen, bedömer vi att det statliga ägandet i företag skall kunna minska med ca 10 miljarder kronor per år i genomsnitt under den kommande mandatperioden.
Vi föreslår i denna motion att ett antal bolag och verksamheter med statligt ägande säljs helt eller delvis till privata ägare. Vidare föreslås ändringar i regelverket för offentlig näringsverksamhet.
Privatiseringsarbetet inom stat, kommun och landsting, som nästan helt avstannat de senaste åren, måste också återupptas.
Krav på konkurrensutsatt upphandling av verksamheter om någon begär det liksom regler om att all offentlig näringsverksamhet måste föregås av överklagningsbara beslut.
Ett enskilt ägande
Monopolen i den offentliga sektorn måste rivas upp. Det gäller en rad verksamheter i kommuner och landsting. Kvaliteten i barnomsorgen, skolan, sjukvården och äldrevården kan höjas. Verksamheten kan effektiviseras samtidigt som valfriheten ökar.
Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att skapa ramar och regler för företagens verksamhet och bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för långsiktig tillväxt, fler företag, fler arbetstillfällen och god konkurrens. Staten bör inte styra utvecklingen i enskilda företag eller branscher.
Staten bör inte äga företag. Statligt ägande kan aldrig fullt ut förenas med en sund och rättvis konkurrens, även om riktlinjerna är att företagen skall drivas under strikt kommersiella principer. Politiker kan påverkas av motstridiga intressen i sin dubbla roll som ägare och lagstiftare. Detta kan försvaga trovärdigheten och hämma riskvilligheten och entreprenörsandan hos andra aktörer. Likabehandling och rättvisa kan bara uppnås om staten står neutral, vilket innebär att staten bör avstå från att själv äga och driva företag. Offentligt ägda företag kan påverkas negativt av sin ägarstruktur. De kan bli redskap för politiska ambitioner som hämmar deras utveckling. Företag som inte utvecklas enligt normala företagsekonomiska principer hamnar i ett sämre läge, vilket innebär att de anställdas trygghet minskar och att skattebetalarna förlorar pengar.
De utvecklingshinder som finns när det gäller offentligt ägda företag är en viktig förklaring till stagnationen i sammanblandningsekonomier runt om i världen. När staten frångått sin ursprungliga roll och ägnar sig åt företagande och spekulation drabbas samhällsekonomin av problem. Ett spritt ägande och en ekonomi med sund konkurrens på lika villkor innebär att marknadsekonomin vitaliseras. Riskkapitalmarknaden kan breddas till nya ägarkategorier och det privata sparandet, som i Sverige trängts tillbaka till förmån för den offentliga sektorns sparande, kan växa. Genom att fler sparar i aktier, ökar tillgången på riskvilligt kapital. Ett omfattande privat sparande i aktier är en förutsättning för att nya företag skall bildas eftersom den viktigaste finansieringskällan för nya företag utgörs av till entreprenören närstående människor. Det är också bra för vitaliteten i ekonomin om många människor som ägare engagerar sig i hur företagen utvecklas. Förbättrad livskraft i företagen leder till att arbetstillfällen säkras, fler arbeten skapas och skatteintäkterna ökar. I samband med privatiseringen kan företagen ges en konkurrenskraftig struktur och kompetenta ägare. De statligt ägda företagen får genom privatiseringar tillgång till riskkapitalmarknaden via börsen, vilket kan öppna möjligheterna för ytterligare kapitaltillskott. Privatiseringar ger statskassan tillskott av kapital som kan användas till andra, mer angelägna ändamål än ägande i företag.
Tillbakablick
Svenska staten är den enskilt största ägaren av rent kommersiella företag som producerar varor och tjänster. Det har aldrig funnits någon hållbar förklaring till varför staten skall äga företag. Motiven har varierat. I industrialismens barndom ansågs det viktigt att staten kunde utöva inflytande över nationella basresurser, som skog, vattenkraft och gruvor.
Det statliga ägandet inom kommunikationssektorn, t.ex. SJ och Televerket som bedrivit verksamhet i monopolställning eller under begränsad konkurrens i skydd av statlig reglering, kan inte motiveras av samma skäl. Senare ansåg sig staten föranledd att överta och driva företag av regionalpolitiska skäl eller beredskapsskäl. Staten bedrev också en styrande näringspolitik som gjorde att man gick in som ägare. Under 1970-talet övertog staten företag i krisbranscher som bl.a. stål-, varvs- och textilindustrin, vilket ledde till omfattande kostnader för staten.
Under 1980-talet ökade kraven på tydliga och aktiva ägare. I Sverige är det också tydligt att staten har kvävt marknaden för privata tjänsteföretag genom socialisering av tjänstesektorn. Den stora offentliga sektorn har inte givit plats för valfrihet inom områden som barnomsorg, skola och vård. Detta har resulterat i en underutvecklad privat tjänstesektor. Privatiseringar har i första hand inte varit en ideologisk fråga utan en fråga om ökad effektivitet, stärkta statsfinanser och tydliga intresserade ägare. Privatiseringarna innebär vinster, både för staten och för de nya ägarna.
Det brittiska Labourpartiet är ett bra exempel på ett parti som kastat sina tidigare skygglappar i privatiseringsfrågan för att i stället se till fördelarna med ett minskat statligt företagsägande. Labourpartiet accepterar i dag även privat ägande när det gäller vård och utbildning.
En nyligen publicerad brittisk studie över 33 brittiska företag som privatiserades mellan 1984 och 1991 visar att företagen i genomsnitt fick 3 miljarder kronor om året i statligt stöd mellan 1980 och 1982, men att de under perioden 1987-1995 i genomsnitt betalade in 50 miljarder kronor per år till staten exklusive inkomsterna från själva försäljningen. I Danmark har den socialdemokratiska regeringen medverkat till att privatisera det danska televerket. Regeringen i Sverige har inte visat samma pragmatism som uppvisas av deras partikamrater runt om i Europa.
Under den gångna mandatperioden genomfördes följande försäljningar av hela eller delar av statliga företag: Företag Privatiserad andel (procent)
ASSI AB/Domän AB/Ncb AB 49,4
Celsius Industrier AB 75,0
Cementa AB 5,0 (hela statens ägande)
LKAB 1,7
Pharmacia 32,1 (12,9 kvar)
OK Petroleum 24,0 (hela statens ägande)
Semko AB 51,0 (hela statens ägande)
SSPA Maritime Consulting 100,0
SGAB Tillgångarna sålda
Blekingen AB 57,1 (hela statens ägande)
Rödkallen AB 43,5 (hela statens ägande)
Sorbinvest AB 38,7 (hela statens ägande)
Troponor Invest AB 41,9 (hela statens ägande)
Företagskapital AB 50,0 (hela statens ägande)
SKD företagen AB 75,0 (av tillgångarna sålda)
Svalöf 50,0 (hela statens ägande)
SAKAB 91,0 (9 kvar)
Försäljningen har givit företagen konkurrenskraftiga ägarstrukturer och ett renodlat kommersiellt tänkande utan statliga skygglappar och politiska ägarambitioner. Privatiseringarna har gjort allmänhet, media, investerare, kunder och leverantörer uppmärksammade på företagen. Bland effekterna bör framhållas:
SSAB:s problem med de amerikanska tullmyndigheternas synpunkter på påstådda dolda statssubventioner till bolaget har i princip försvunnit.
Celsius Industrier har genom börsnoteringen fått helt andra möjligheter att skapa allianser, samarbetsavtal och konsortier. Förvärvet av Nobel Tech hade aldrig kunnat genomföras utan börsintroduktionen och tillgången till börskapital.
Assi Domän hade aldrig kunnat bildas av helägda ASSI och Domän jämte börsnoterade Ncb utan en börsnotering av den nya företagsgruppen. Nu har bolaget finansiell styrka att kunna agera aktivt och offensivt inom den för Sverige så viktiga skogsnäringen.
För Pharmacia var försäljningen efterlängtad. Den gav relativ arbetsro och stabilitet. Det nationella svenska ägandet avdramatiserades. Detta var viktigt inte minst med tanke på att bolaget just förvärvat Italiens största läkemedelsindustri. Det skedde under samma period som Volvo/Renault-debatten rasade som värst i Sverige.
Kostnaderna för försäljningarna var vid en internationell jämförelse mycket låga. Totalkostnaden blev ca 500 miljoner kronor eller 2,1 procent av köpeskillingen. Det är ungefär hälften av motsvarande kostnader i de flesta centraleuropeiska länderna.
Motsvarande kursuppgångar första börsdagen i Storbritannien och Frankrike har uppgått till i genomsnitt mellan 20 och 30 procent. Statens intressen togs således väl tillvara i det svenska privatiseringsprogrammet.
590 000 personer köpte aktier i Assi Domän vilket motsvarade 6,9 procent av hela svenska folket. Pharmaciaaktier köptes av 520 000 personer. Detta gjorde aktierna i dessa bolag till de i relation till befolkningen mest spridda köpta aktierna i Europa. Celsius och SSAB är väsentligt mindre bolag och medgav - beroende på antalet aktier - endast 56 000 respektive 68 000 nya ägare. Det gjorde dem i och för sig till några av de mest spridda aktierna på Stockholms Fondbörs.
Enligt Aktiefrämjandets studier ökade antalet aktieägare i Sverige under perioden från 3,2 till 3,8 miljoner personer. Det var dessutom en helt ny typ av aktieägare som kom in på marknaden. En stor andel var lågavlönade kvinnor boende i landsorten, många i Norrland. Två tredjedelar var under 29 år. Till skillnad från många andra nya aktieägare - som kommit till under senare år - har den här gruppen inte gått via ägande av andelar i fonder utan blivit direktägare av aktier.
Under mandatperiodens gång ökade stödet för privatiseringarna. Sommaren 1994 var antalet positiva 47 procent jämfört med 29 procent negativa. 42 procent ansåg att privatiseringarna skötts bra mot endast 23 procent som var av motsatt uppfattning.
Socialdemokraterna och ägandet
Under förra mandatperioden riktade Socialdemokraterna hård kritik mot den borgerliga regeringens privatiseringsprogram. I den socialdemokratiska propagandan gavs stort utrymme åt flera vanföreställningar om privatiseringsarbetet. Man påstod exempelvis under arbetets gång att skattebetalarna förlorade pengar på privatiseringarna och att aktierna i de statliga företagen bjöds ut till underpris. Socialdemokraterna gav också utrymme för vanföreställningen att privatiseringar försämrar tillgången på riskkapital.
Regeringens rabatterade utförsäljningar har kostat skattebetalarna flera miljarder. Dessutom har de ofta inneburit att staten trängt sig före i kön efter kapital på börsen. Den planerade utförsäljningen av Pharmacia döms t.ex. ut av alla bedömare. Vi motsätter oss sådana ideologiska privatiseringar.
Socialdemokratisk partimotion 1994
Få bedömare gav Socialdemokraterna rätt. Tillflödet av nytt riskkapital till Stockholmsbörsen steg kraftigt. 1994 var riskkapitaltillförseln på aktiemarknaden tio gånger större än i mitten av 1980-talet. Tvärtemot Socialdemokraternas påståenden välkomnade flertalet ekonomiska bedömare privatiseringsprocessen i Sverige.
Privatiseringarna har således tre gynnsamma effekter för svenska medborgare och skattebetalare. För det första minskar utbudet av obligationer, vilket i sin tur håller tillbaka ränteuppgången och därmed avkastningskraven på aktiemarknaden. För det andra minskar trycket på en överbelastad statsapparat. För det tredje lämnas därmed fördelningen av riskkapital mellan olika ändamål till marknaden. Privatiseringen är en långsiktigt riktig politik som det inte finns några kortsiktiga skäl att avbryta.
Nils Lundgren, chefsekonom Nordbanken, Dagens Industri 940622
Efter maktskiftet hösten 1994 avstannade privatiseringsarbetet. Samtidigt har Socialdemokraterna underkänt sin egen privatiseringskritiska oppositionspolitik genom delprivatiseringen av Nordbanken. Detta är den enda större privatisering som genomförts de senaste två åren.
Medan privatiseringarna 1991-1994 till mer än hälften gick till den breda allmänheten och resten delades mellan svenska och utländska institutioner, föreskrevs vid delförsäljningen av Nordbanken att ca 50 procent skulle gå till utlandet medan allmänheten och svenska institutioner fick dela lika på resterande aktier. Socialdemokraterna föredrog uppenbarligen utländska institutioner framför svenska folket som ägare.
Nordbankens privatisering skall också ses mot bakgrund av den återinförda dubbelbeskattningen på aktieutdelningar, skärpningen av reavinstbeskattningen och diskrimineringen av svenska försäkringsbolags placeringar i svenska företag.
Som en följd av de kraftigt höjda skatterna för riskkapital och ägande, samt det avbrutna privatiseringsprogrammet, har riskkapitaltillförseln till den svenska aktiemarknaden nästan halverats 1995 jämfört med 1994.
Det fortsatta privatiseringsarbetet
Mål
Det finns inget självändamål med statligt företagande, som binder skattepengar och förhindrar andra angelägna verksamheter. Enligt vår uppfattning bör därför utgångspunkten vara:
Att all verksamhet som kan bedrivas bättre eller lika bra i privat som i offentlig regi bör vara privatägd.
Att konkurrensutsatt verksamhet bör drivas i privat regi. All verksamhet som lika effektivt eller bättre kan drivas i full konkurrens skall utföras under konkurrens.
Att även viss monopolverksamhet med indirekt konkurrens eller särskild monopolreglering i många fall kan bedrivas bättre i privat än i offentlig regi, t.ex. genom att driften av en monopolbetonad verksamhet läggs ut på entreprenad.
Det är samtidigt viktigt att de försäljningar som görs bidrar till att långsiktigt bredda riskkapitalmarknaden. De åtgärder som vidtogs under den gångna mandatperioden har tiodubblat tillflödet av riskkapital till börsen jämfört med 1980-talet, vilket framgår av nedanstående figur:
Figur 1. Riskkapitaltillförsel på aktiemarknaden i Sverige. (Källa: Carnegie och Stockholms Fondbörs)
Preliminära siffror för 1996 visar att riskkapitaltillförseln sannolikt blir ännu lägre i år än under 1995.
Det förbättrade tillflödet av riskkapital under den förra mandatperioden åstadkoms främst genom tre olika huvudtyper av åtgärder:
Likvärdig beskattning av riskkapitalet i företagen jämfört med vad som gäller i våra viktigaste konkurrentländer.
Liberaliseringar avseende utländskt ägande i svenska företag genom borttagandet av de s.k. bundna aktierna och restriktionerna för utländska investeringar i Sverige.
Breddningen av riskkapitalmarknaden till helt nya ägarkategorier genom de breda spridningarna av aktier vid privatiseringen av främst Assi Domän och Pharmacia men även Celsius Industrier och SSAB.
Den socialdemokratiska regeringen har infört en diskriminerande beskattning av riskkapital i företag samtidigt som privatiseringarna av statliga företag lagts på is. Detta innebär ett direkt hot mot tillgången på det riskkapital som är nödvändigt för näringslivets expansion de närmaste åren. Denna politik diskriminerar dessutom svenskt riskkapital jämfört med utländskt. Trenden mot placeringar av svenskt sparkapital i utländska fonder, försäkringar eller investmentbolag med utländsk beskattning hotar det svenska ägandet i Sverigebaserade företag. Detta är djupt olyckligt. En riskkapitalmarknad som i alltför hög utsträckning domineras av institutionella aktörer riskerar att bli nervöst ryckig och bitvis svårförutsägbar.
Målsättningen med privatiseringar och konkurrensutsättningar bör vara att agera långsiktigt och systematiskt under längre tid i enlighet med ovanstående principer men samtidigt under iakttagande av ett antal restriktioner.
Restriktioner
Försäljningen av de statliga företagen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Varje enskilt företag skall bli starkare och konkurrenskraftigare efter slutförd privatisering. Det innebär att starka hänsyn måste tas till företagens intressen bl.a. vid valet av tidpunkt för försäljning, ägarstrukturen och metoderna för genomförande.
Det finns vidare anledning att söka stärka riskkapitalmarknadens funktion vid försäljningarna genom att bredda aktiesparandet till en allt bredare allmänhet och därmed öka den långsiktiga kapaciteten för tillförsel av inhemskt riskkapital. Det kan även innebära hänsynstagande till övriga aktörers anspråk på riskkapital och det allmänna marknadsläget.
Grundprincipen är naturligtvis att skattebetalarnas intressen skall tas tillvara vid prissättningen av aktierna, som vid vilken annan börsintroduktion som helst. Det innebär att marknaden måste kunna bedöma företaget efter förtjänst d.v.s. nödvändiga och ofullbordade omstruktureringar och projekt bör i görligaste mån vara nära slutförandet och därmed överblickbara.
Möjligheterna de närmaste åren
Vi bedömer att riskkapitalmarknaden idag är förhållandevis stark - om de rätta förutsättningarna ges. För att uppnå långsiktigt godtagbara avkastningsmöjligheter i syfte att stärka riskkapitalmarknaden måste Sverige ha skatteregler som är likvärdiga med dem som gäller i andra jämförbara länder. Den diskriminerande beskattningen av svenskt riskkapital - som nyligen införts - leder till ett ökat utländskt ägande och kontroll av svenskt näringsliv. Åtskilliga tecken tyder dessutom på att delar av det ökande utländska ägandet finansieras av svenskt sparande i utlandet. Det svenska riskkapitalet trängs ut till utlandet på grund av dubbelbeskattning av aktieutdelningar. På så sätt medverkar den nuvarande beskattningen till att öka utlandsägandet av näringslivet utan att långsiktigt öka skatteintäkterna. Vi föreslår att de s.k. återställarna avseende beskattningen av riskkapital omgående upphävs. Med dessa förutsättningar bedömer vi det fullt möjligt att kunna minska det statliga ägandet i företag med i storleksordningen 10 miljarder kronor per år i genomsnitt under de kommande åren.
Riv monopolen inom offentlig sektor
I Sverige är bara en fjärdedel av ekonomin utsatt för internationell konkurrens. Resten utgörs till stor del av den offentliga sektor som är helt skyddad från såväl utländsk som inhemsk konkurrens. En lång rad verksamheter, framförallt i kommuner och landsting, drivs i dag i monopolform. Hit hör skolan, sjukvården, åldringsvården och barnomsorgen.
Vi har i andra motioner lagt förslag om hur den offentliga sektorns verksamheter skall effektiviseras genom avregleringar och konkurrens- utsättning. Genom friskolesystemet skapas konkurrens och privata alternativ inom utbildningen. Införandet av fler stiftelsehögskolor ökar mångfalden och konkurrensen i den högre utbildningen. Införande av vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng kan öka kvaliteten och sänka kostnaderna för barnomsorgen samtidigt som en helt ny marknad öppnas för tusentals nya småföretagare, ofta kvinnor. En allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring, fritt val av egen läkare och fri etableringsrätt för läkare och sjukgymnaster leder till att vårdmonopolen faller och konkurrensen öppnas.
Det finns uppenbara brister när det gäller konkurrensvillkoren mellan offentliga och privata bolag. Särskilt uppmärksammade är de allt fler kommunala bolag som bedriver verksamhet inom områden där privata företag sedan länge varit verksamma.
Lagen om offentlig upphandling är otillräcklig med hänsyn tagen till en tilltagande konkurrens på ojämlika villkor från offentligt ägda bolag och förvaltningar. Konkurrensverkets erfarenheter från de ärenden som anmälts till verket är alarmerande. I flera fall är det omöjligt att överklaga driften av näringsverksamhet i offentlig regi då verksamheten inte grundar sig på formella beslut, utan har startats genom informella beslut med hjälp av resurser som står den offentliga sektorn till förfogande.
Det bör i lagen om offentlig upphandling införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av stat, kommun eller landsting. Det är vidare angeläget att lagen om offentlig upphandling kompletteras så att det införs lagkrav på att all verksamhet där förutsättningar för konkurrens finns skall upphandlas även i förvaltningsform - om någon så begär. Privata entreprenörer skall ha rätt att utmana offentlig näringsverksamhet.
Landsting och kommun
Vad avser möjligheterna till privatiseringar i kommun och landsting gäller i princip samma förutsättningar som för statliga företag och verksamheter. Målet är att all offentlig konsumtion av tjänster och varor skall produceras på det mest ändamålsenliga sättet till lägsta möjliga kostnad. Konkurrensutsatt offentlig verksamhet bör som en följd av detta avyttras.
I kommun och landsting bedrivs ofta betydande konkurrensutsatt verksamhet i förvaltningsform. Detta leder till betydande redovisnings- problem, som ofta kan leda till fel prissättning och därmed osund konkurrens. Konkurrens är ett viktigt sätt att skapa effektivitet. Ett annat är det normala ekonomiska signalsystemet. Det som är gratis har som bekant oändlig efterfrågan. Minst lika viktigt som konkurrensen är därför sambandet mellan tjänstens art, pris och kvalitet. Rätt prismotivation - med väl definierad grundstandard för alla - är ett viktigt led i effektiviseringsarbetet för att uppnå konkurrenskraft för utförda tjänster i förhållande till kostnaden.
Det är naturligt att all verksamhet som är utsatt, eller som kan utsättas för konkurrens, stegvis avgränsas till egna kostnadsställen med eget budget- och förvaltningsansvar. Detta räcker erfarenhetsmässigt inte. Det är viktigt att verksamheten bolagiseras för att ge likvärdiga konkurrensförutsättningar som motsvarande privat verksamhet. Därefter bör det konkurrensutsatta bolaget slutligen säljas, exempelvis till de anställda.
Dessa stora omvandlingsprocesser måste skötas mot stor varsamhet. Det är viktigt att privatiseringsprocessen leder till fördelar för alla. Konkurrensen skall bli mer rättvis, kommunen eller landstinget skall ha ett bra pris för verksamheter som avyttras och de sålda företagen skall stärkas genom privatiseringen.
Det skall samtidigt understrykas att offentliga monopol inte skall ersättas med privata. Genom upphandlingsförfarandet skapas möjligheter att åstadkomma konkurrenstryck även inom monopolbetonade verksamheter. Upphandling måste ovillkorligen ske på lika villkor. Avbrutna anbudsupphandlingar och otillbörliga upphandlingsvillkor skall ej få förekomma, ej heller dolda kommunala subventioner. Tillsynsmyndigheterna bör ställa sådana krav på upphandlingarna att konkurrensen inte snedvrids med hjälp av skattesubventioner.
Potentialen och behovet
Återstoden av mandatperiodens möjliga privatiseringar kan delas in i tre olika grupper:
Breda aktiespridningar över börsen
Direktförsäljningar
Bolag eller verksamheter under någon form av strukturering där ägarbreddning eller försäljning snart kan bli aktuell.
I den följande redogörelsen visar vi vilka privatiseringar som bör genomföras i framtiden samt hur en försäljning av de olika uppräknade bolagen och verksamheterna bör gå till.
Inom Kommunikationsdepartementet
Telia AB
Motiv: Företagsgruppen ligger idag tekniskt långt framme. Genom den tidiga avregleringen och konkurrensutsättningen av telemarknaden i Sverige finns en klar affärsmöjlighet på exportmarknaderna.
Genom att få tillgång till riskkapitalmarknaden ges gruppen möjligheter att expandera. Därigenom skapas förutsättningar för att bli ett av de stora telebolagen i Europa. Alternativet är istället att defensivt försvara sina marknader i främst Sverige.
Metod: Före privatiseringen prövas frågan om hur Telias kopparnät, det s.k. accessnätet skall hanteras.
Genom en kombinerad nyemission och försäljning av en del av statens aktier till en bred allmänhet samt till svenska och utländska institutioner ges bolaget erforderligt nytt kapital samtidigt som ägarandelen på marknaden blir tillräckligt stor för att vara trovärdig. Endast genom att vända sig till den breda allmänheten kan tillräcklig förankring och kapitalförsörjning erhållas. Efter en lämplig tid bör en första delprivatisering följas av ytterligare försäljningar av statens aktier.
Mål: Telia bör långsiktigt vara ett bland flera stora svenska exportföretag inom främst kunskapsbranschen. Genom detta stärks den kritiska massan av högteknologiska svenskbaserade företag inom tele/IT/elektronik/medie- branscherna.
Aktien har samtidigt förutsättningar att bli en svensk folkaktie.
SAS Sverige AB
Motiv: Företaget, som förut hade namnet Sila, utgör det svenska moderbolaget i SAS. Vi ser inga bärande skäl för att staten skall äga hälften av aktierna i bolaget. Tvärtom uppfyller bolaget kriterierna för att fungera bättre i privat regi.
Metod: Vid en försäljning av aktierna i SAS Sverige bör staten eftersträva att SAS i första hand blir ett börsnoterat nordiskt företag med en bred nordisk ägarkrets. Det finns inte längre några förutsättningar att tro att bolaget orkar bära extra kostnader i samband med trelandsägandet och uppdelningen av olika funktioner mellan länderna. Strikt kommersiella beslut ger bolaget störst förutsättningar att kunna konkurrera framgångsrikt. De nationella och de till hälften statsägda moderbolagen har därmed spelat ut sin roll. Efter diskussioner med systerbolagen i Danmark och Norge bör därför statens samtliga aktier säljas på ett sätt som gagnar såväl företag som skattebetalare.
Eventuellt behöver frågan om garanterad trafik för vissa orter hanteras på särskilt sätt för att ägarfrågan skall få en lösning som alla inblandade parter kan acceptera. Detta är dock inget större hinder för en försäljning av bolaget.
Mål: SAS skall bli ett konkurrenskraftigt privat bolag med bas i Norden och med ett konkurrenskraftigt flygnät i synnerhet till och från Norden.
Statens Järnvägar
Motiv: Genom den stundande avregleringen av järnvägen konkurrens- utsätts SJ i betydande utsträckning. Om nya konkurrerande järnvägsföretag uppstår i någon större omfattning återstår att se. Behovet av fortsatta avregleringar i Europa är stort liksom behovet av standardisering av järnvägsmaterial, krav på elmotorer m.m.
Metod: Den hittills outvecklade konkurrensen inom järnvägsområdet bör inte hindra en försäljning av vissa kringverksamheter som den pågående försäljningen av Swebus m.fl. verksamheter för att öka koncentrationen till kärnverksamheten. Även ägarsamarbeten, delägande i kärnverksamheterna och internationaliseringar bör prövas för att stärka företagsgruppens internationella konkurrenskraft. SJ bör bolagiseras. Staten bör ställa samma krav på SJ som på ett börsnoterat bolag när det gäller avkastning, redovisning, rapportering m.m. SJ skall förberedas på en framtida internationalisering av verksamheten som kräver en ökad konkurrenskraft för att kunna möta ett ökat konkurrenstryck.
Mål: Ett starkare, mer renodlat och konkurrenskraftigare SJ, som dessutom känner det fulla konkurrenstrycket.
Posten AB
Motiv: Det faktum att Posten AB innehar det svenska rekordet i anmälningar till Konkurrensverket för misstänkta brott mot konkurrens- lagstiftningen utgör skäl i sig för en översyn av organisation och ägarförhållanden. Viktigare är att alla verksamheter bedrivs i olika grad av fungerande konkurrens. Flera av Postens verksamheter är väsentligt avvikande från kärnverksamheten. Det är t.ex. tveksamt om staten skall ägna sig åt företagande i IT-branschen genom Postnet. Även om postdistri- butionen i många avseenden är ett mer eller mindre fungerande monopol med olika grader av konkurrens, statliga krav och internationella förpliktelser finns betydande fördelar för nya ägarlösningar. De ger konkurrens på lika villkor samt ett effektivare konkurrenstryck under pågående avreglering och internationalisering.
Metod: Posten är i stora stycken ett tjänsteföretag där betydande värden finns i personalen. Starka skäl talar för att olika typer av ägarbreddningar riktas till den breda allmänheten av kunder och anställda vid börsintroduktionerna.
Det finns mycket som talar för att Postgirot liksom Posten Bank och Kassa skulle få en renare konkurrenssituation och en större rörelsefrihet vid en börsintroduktion kombinerad med en nyemission. Åtgärden kan mycket väl kombineras med vissa grader av ägarsamband och kommersiella avtal om samutnyttjande av t.ex. postkontoren.
Posten Lättgods utgörs till stor del av Poståkerierna. Den verksamheten bedrivs ofta i full konkurrens med övriga transportsäljare. Det finns skäl att upphandla den tjänsten i konkurrens för att pressa kostnader och förbättra service. Av detta följer behovet av en privatisering av Posten Lättgods. Åkerier ägs med fördel av de anställda eller andra kompetenta ägare på denna marknad.
Vad gäller Posten Affärsutveckling kan många argument tala för att hitta partners till t.ex. Postnet, Posten Finans och Posten Fastigheter eller köpare. Lösningarna måste ge större utvecklingskraft eller andra substansiella fördelar för att förverkligas.
Posten Brev och Posten Utrikes får ses som kärnverksamheten, som utgör det nuvarande statliga serviceansvaret. I denna del bör den fortsatta konkurrensutvecklingen och internationaliseringen avvaktas. Denna verksamhet kan och bör ha både samarbeten och möjligen ägarsamband med tidigare nämnda verksamhetsfält. Det kommersiella intresset bör vara avgörande.
Mål: Målet skall vara ett effektivt postbolag av hög internationell klass inom kärnområdet. Internationaliseringsgraden bör därför öka. Avpolitiser- ingen av styrelserna bör genomföras.
Arlanda flygplats och Landvetter flygplats
Motiv: Det kommer att behövas betydande medel för nya investeringar både på Arlanda och Landvetter. Detta bör inte belasta statsbudgeten vare sig med lån eller lånegarantier. Vidare blir flygplatserna alltmer internationellt konkurrensutsatta varför en tydligare och distinktare kommersiell prägel bör eftersträvas. Regelverken inom området bör samtidigt utredas för att ta tillvara de mindre flygplatsernas roll i trafiksystemet.
Metod: En riktad nyemission i samband med en börsintroduktion kan övervägas. Även någon form av ägarsamband med andra för Arlanda och Landvetter viktiga flygplatser måste övervägas.
Mål: Arlanda skall bli en stark och konkurrenskraftig flygplats i Nordeuropa. Landvetter skall bli en konkurrenskraftig skandinavisk flygplats. Den inhemska konkurrensen mellan flygplatserna skall bli sundare.
Inom Luftfartsverket
Motiv: Luftfartsverket bedriver idag en omfattande affärsmässig verksamhet som inte är att betrakta som behövlig ur myndighetssynpunkt. Vi anser därför att Luftfartsverkets holdingbolag SWEDAVIA AB, LFV Airport Center AB samt LFV Handling AB bör privatiseras.
Metod: Bolagen bör säljas gemensamt eller var för sig.
Mål: Luftfartsverkets myndighetsroll skall renodlas och bolagen skall bli mer självständiga.
AB Svensk Bilprovning
Motiv: I samband med omläggningen av mät- och provsystemen i Europa försvann behovet av riksprovplatser. De ersattes med Swedac som kontrollmyndighet för godkända och ackrediterade mät- och provplatser. Därmed försvann också motiven för statligt ägda mät- och provplatser såsom Svensk Bilprovning. Istället kan vilken kontrollplats som helst bli godkänd - förutsatt att man kan klara Swedacs kvalitetskrav.
Metod: Svensk bilprovning måste analyseras förutsättningslöst för att uppnå ett gott resultat. Staten bör helt lämna ägandet. Om börsen är rätt säljplats kan diskuteras, liksom olika former av "ICA-modeller", personalägande etc.
Mål: Målet är dels att uppnå kostnadseffektiva kontroller, som väl håller Swedacs kvalitetskrav, dels att frigöra kapital till statskassan.
Inom Finansdepartementet
Nordbanken AB
Motiv: Banken är idag en halvstatlig bank där staten, efter den pågående inlösen av aktier för fem miljarder kronor, äger 58 procent. Vi ser inga bärande skäl för att staten skall äga merparten av aktierna i bolaget. Bolaget uppfyller kriterierna för att fungera bättre i privat regi. Bankens dominans som servicepartner till offentlig sektor visar på en skev konkurrens som bör kunna elimineras vid en privatisering.
Metod: En stor branschkunnig ägare kan vara en bra ägare. Allmänheten har ett stort intresse att äga aktier i bolaget, vilket aktieutförsäljningarna har visat. Vid en framtida ägarspridning bör t.ex. konvertibler komma i fråga. Sådana lösningar kan öka möjligheterna för anställda och allmänheten att delta i privatiseringen.
Mål: Försäljningen av resterande aktier i banken skärper på ett hälsosamt sätt konkurrensen i banksektorn. Samtidigt ökar det kommersiella trycket på banken på ett bra sätt. En försäljning inbringar dessutom betydande belopp till statskassan, ca 17 mdr, som en återbäring på de kostnader som bankkrisen åsamkat skattebetalarna. Det är ett väsentligt bättre sätt för skattebetalarna att få ersättning för kostnader i samband med bankkrisen än olika typer av bankavgifter.
Staten bör dock av hänsyn till aktiemarknaden vänta ytterligare 1-2 år innan nästa steg i försäljningen av Nordbanken genomförs.
Stadshypotek
Motiv: Stadshypotek AB finns sedan 1994 noterat på Stockholms fondbörs. Bolaget, som verkar inom bostadsfinansieringsmarknaden, ägs delvis av staten. Vinsten 1995 uppgick till 3 miljarder kronor. Sedan 1995 utvecklar bolaget en bankverksamhet. Staten bör helt avveckla sitt ägande i Stadshypotek AB mot bakgrund av att staten inte bör medverka i uppbyggnaden av fler banker. Det finns heller ingen anledning för staten att äga ett företag som bedriver verksamhet inom bostadsfinansieringssektorn, där en utvecklad konkurrens råder mellan flera aktörer.
Metod: Statens aktier i Stadshypotek AB bör auktioneras ut, men även andra metoder för försäljning är tänkbara, t.ex. att sälja aktierna till en lämplig aktör inom bank- eller bostadsfinansieringsområdet.
Mål: Bank och kreditsektorn skall i framtiden inte ha inslag av statligt ägda bolag som kan snedvrida konkurrensen genom att erhålla bättre villkor för sin upplåning på grund av den statliga inblandningen. Stadshypotek skall bli ett helt privat företag som konkurrerar på denna marknad.
SBAB
Motiv: Avregleringen av bostads- och bostadsfinansieringsmarknaden är en mycket viktig strukturell åtgärd. SBAB, Statens bostadsfinansierings- aktiebolag, är landets tredje största bostadsinstitut och ägs till 100 procent av staten. Bolaget agerar i full konkurrens med andra bostadsinstitut. SBAB är det enda bostadslåneinstitutet där staten garanterar kapitalet. Så länge inte staten kräver bolaget på en garantikostnad innebär detta en dold subvention och en konkurrenssnedvridning.
Det finns inga motiv för att staten skall ägna sig åt denna verksamhet. SBAB:s nyemission på 1 750 miljoner kronor samt det faktum att en stor del av bolagets högriskengagemang på totalt 22 800 miljoner kronor lyfts över till Venantius AB, gjorde att bolaget 1995, efter två år av negativa resultat, kunde visa en vinst på 516 miljoner kronor. Vi anser att bolaget idag är väl lämpat för en försäljning. Detta stärks ytterligare när enighet föreligger om försäljningen av Stadshypotek. SBAB bör inte bli ett nytt statligt ägt Stadshypotek.
Metod: Bolagets privata låntagare, institutioner och allmänheten är tänkbara framtida ägare.
Mål: Genom en försäljning av bolaget tas ytterligare ett steg mot en sundare konkurrens på lika villkor inom bostadsfinansieringen. Samtidigt minskar skattebetalarnas risktagande och staten fokuserar sina åtaganden till att bli mer inriktade på kärnverksamheterna.
Securum AB och Retriva AB
Motiv: Securum AB och Retriva AB bildades för att återvinna Nordbankens problemkrediter samt för att förvalta och avveckla Gota Banks tillgångar i syfte att minimera skattebetalarnas kostnader för bankkrisen. I längden finns ingen anledning för staten att fortsätta sitt engagemang i bolagen eftersom uppbyggnad av nya statliga företagsimperier med statligt kapital bör undvikas.
Metod: Den senaste tiden har tillgångar i de båda bolagen avyttrats i ett relativt högt tempo. Avyttringen av tillgångarna bör fortsätta genom försäljningar av olika enheter till existerande företag i och utanför Sverige.
Mål: Målet är att alla tillgångar skall säljas så snart som möjligt och till ett acceptabelt pris. Två så stora statliga aktörer stör marknadsförutsättningarna för konkurrens på lika villkor.
Vasakronan AB
Motiv: Vasakronan har som mål att med skattebetalarnas pengar utvecklas till ett av landets ledande fastighetsföretag. Detta hotar att ytterligare snedvrida en bransch som redan idag via AP-fonder, subventioner och politiska beslut fungerar dåligt. En försäljning av Vasakronan är därför en del i en lång process för att skapa en sund konkurrens på lika villkor i branschen.
Metod: Bolaget synes vara väl lämpat för en börsintroduktion till allmänheten och institutioner. Staten bör i sådant fall behålla en intressepost mot bakgrund av statens särställning som stor kund hos bolaget.
Mål: Målet är att bolaget skall privatiseras och bidra till en sundare struktur och en bättre konkurrens inom fastighetsbranschen. Staten bör kvarstå som delägare med tanke på Vasakronans innehav av speciella fastigheter för den statliga verksamheten, t.ex. fastigheter som brukas av rättsväsendet. Genom privatiseringen minskar staten sitt engagemang i kontorsfastighetsbranschen vilket innebär att ytterligare ett litet steg tas mot en renodling av statens roll.
Vin & Sprit AB
Motiv: Vin & Sprit är ett välrenommerat bolag med dominerande ställning i Sverige och stor export. Bolaget har sitt ursprung i ett större antal små privata vingrossister som blev uppköpta. Vin & Sprit är uppdelat i tre affärsområden.
Bolaget har drivits som ett statligt bolag på grund av alkoholpolitiska skäl. Dessa skäl är idag inte relevanta på den avreglerade alkoholmarknaden, där endast detaljistledet - Systembolaget - är skyddat av monopollagstiftning.
Metod: En styckevis privatisering av affärsområdena ger troligtvis staten det bästa ekonomiska utbytet samt minskar dagens konkurrenssnedvridna situation. The Absolut Company kan börsintroduceras i Sverige eller säljas till något av de stora internationella bolagen. V & S Norden bör börsintroduceras eller säljas till de anställda.
Mål: Bolagets affärsområden bör privatiseras och bidra till en sundare och mindre snedvriden konkurrens på respektive marknadsområde. V & S Norden har via skattebetalarnas pengar byggt upp en mycket dominerande ställning på den fria grossistmarknaden för alkoholhaltiga drycker. Denna snedvridning bör minska via en privatisering. Försäljningen av The Absolut Company och Sjövik bör genomföras så att de ger maximal intäkt till statskassan.
AB Tipstjänst och Svenska penninglotteriet
Motiv: Vi motsätter oss den föreslagna sammanslagningen av de två bolagen. Tipstjänst bör i stället överföras till olika föreningar, vilket kan stärka föreningslivets ställning i samhället och öka oberoendet av staten.
Metod: Tipstjänst skall säljas till föreningslivet till fördelaktiga villkor.
Mål: Tipstjänst skall bli ett stort, vinstgivande och välrenommerat spelbolag som utgör ett stöd för föreningslivet.
Industrikredit AB
Motiv: Bolagets verksamhet, kreditgivning på företagsekonomiska grunder, bedrivs på en konkurrensutsatt marknad med flera aktörer. Staten bör därför avveckla sitt hälftenägande.
Metod: Industrikredit AB bör säljas till ett lämpligt välrenommerat bank-, försäkrings- eller finansföretag.
Mål: Företagets resurser och kunnande skall tas tillvara och kredit- marknaden skall bli fri från statlig ägarinblandning som kan snedvrida konkurrensen.
Inom Näringsdepartementet
Vattenfall AB
Motiv: Vattenfall AB behöver nytt riskkapital för offensiva satsningar runt Östersjön och i Sverige. I denna kapitalintensiva bransch med förhållandevis små kapitalströmmar erfodras en hög andel ägarkapital för att kunna agera långsiktigt och effektivt. Bolaget besitter ett unikt svenskt kunnande, och bör kunna ge betydande exportintäkter. För det erfordras tillgång till riskkapital- marknaden.
Värdet i Vattenfall AB bygger till stor del på fasta tillgångar i form av vattenkraftverk samt andra kraftverk och fasta anläggningar. Även efter en ägarbreddning som också innefattar utländska ägare kvarstår dessa anläggningar i Sverige, bl.a. som tänkbara skatteobjekt för staten.
Metod: Kraftproduktionen och distributionsverksamheten bör skiljas åt. En minoritetspost i Vattenfalls kraftproduktion bör säljas under mandatperioden i samband med en nyemission. Företagets distributionsverksamhet kan börsintroduceras, men staten bör till vidare behålla en intresseandel på exempelvis 30 procent.
Mål: De olika delarna av Vattenfall skall bli kommersiella energiföretag som på likvärdiga villkor med andra företag offensivt deltar i den alltmer internationellt intregrerade energimarknaden. Vid en avyttring av aktier i bolagen kommer statskassan att tillföras väsentliga belopp.
Genom projektet Baltic Ring, där företaget är drivande, har distributionsbolaget en möjlighet att skapa sig en stark position i vår del av Europa.
LKAB
Motiv: Gruvföretaget har efter övertagandet av trafikeringsrätten på malmbanan fått förutsättningar för investeringen i ett nytt pelletsverk 1995, satsningen på en ny huvudnivå i Kirunagruvan som skall vara driftklar 1997 och byggandet av en ny malmhamn i Luleå. Satsningarna skapar ett behov av att sprida riskerna för verksamheten.
En privatisering skulle skapa en bättre marknadskontakt för bolaget, vilket kan ge säkrare leveranser samt säkrare och jämnare produktion.
Metod: För att trygga företagets fortbestånd bör delägare sökas bland de stora kunderna till företaget eller andra köpare som påtagligt kan stärka företaget. Företaget kan också börsnoteras för att ge stora ägare en möjlighet att vid behov sälja sin post.
Mål: Företaget bör bli ett starkt europeiskt gruvföretag och investeringarna skall fortsätta.
Assi Domän
Motiv: Staten bör minska ägandet i Assi Domän. De stora privata skogsindustrikoncernerna, som är en del av stommen i svensk industri, konkurrerar med varandra på en global marknad. På sikt finns inget motiv för staten att tillhandahålla riskkapital för en av dessa skogsindustrikoncerner.
Metod: Den försäljning av aktier som påbörjades under den borgerliga regeringen bör fortsätta när tidpunkten visar sig vara lämplig med hänsyn till såväl företagets som statens intresse. Försäljningen skall ske på ett sätt som stärker företaget och med inriktningen att sprida ägandet till de anställda och allmänheten.
Mål: Assi Domän bör stärkas som en stor svensk skogsindustrikoncern som är världsledande inom sina specialområden. Förutsättningar bör skapas för en ökad integration framåt i bolagets industriverksamhet samt för en integration med andra europeiska skogsföretag.
Pharmacia-Upjohn Inc.
Motiv: Genom samgåendet med amerikanska Upjohn är Pharmacia ett i allra högsta grad internationellt företag. För att säkra bolagets möjligheter och anseende som ett privatägt läkemedelsföretag bör det statliga ägandet avvecklas.
Metod: Aktierna bör erbjudas en långsiktig svensk ägare av institutionell karaktär.
Mål: Pharmacia Upjohn bör genom försäljningen stärkas som ett konkurrenskraftigt internationaliserat läkemedelsföretag med svensk bas.
Celsius
Motiv: I Celsius försvarsindustriverksamhet bör den statliga ägarandelen minska till de tio procent av aktierna som utgör röstmajoritet under särskilda extrema omständigheter. Företaget är konkurrensutsatt. Det saknas motiv för att staten skall äga en större andel än vad som är absolut nödvändigt. Ett privat ägande kan dessutom öka bolagets konkurrenskraft på världsmarkna- den genom att bolaget blir mer självständigt.
Metod: Aktierna bör auktioneras ut till svenska småsparare och placerare.
Mål: Celsius skall så långt det är möjligt bli ett fristående och lönsamt försvarsmaterielföretag.
Sveriges Forsknings- och provningsinstitut
Motiv: Bolaget ägs i dag helt av staten, men ägandet bör omprövas förutsättningslöst i syfte att trygga företagets fortlevnad, tekniska kompetens och styrka under de radikalt förändrade omvärldsförutsättningarna.
I dag kan provning göras i vilket land som helst inom EU för att få en produkt godkänd på den europeiska marknaden. Detta innebär att kompetensen snabbt kan gå förlorad hos de företag som inte hävdar sig i konkurrensen. För en liten fristående aktör blir förutsättningarna osäkra.
Metod: Företaget bör erbjudas till dess större kunder eller till en lämplig samarbetspartner.
Mål: Fortlevnaden och expansionsmöjligheterna för Sveriges Forsknings- och provningsinstitut bör tryggas genom försäljningen.
Svensk Anläggningsprovning
Motiv: Företaget konkurrerar i dag på en internationell marknad för provningstjänster, där små anläggningar riskerar att bli utslagna om de inte har bra affärspartners. Problemen och förutsättningarna för Svensk Anläggningsprovning är likartade de som gäller för Sveriges Forsknings- och provningsinstitut.
Metod: Företaget bör erbjudas till dess större kunder eller till en lämplig samarbetspartner. Staten bör om möjligt avveckla sitt ägande.
Mål: Företagets fortlevnad skall säkras.
Inom Kulturdepartementet
Sveriges Radio och Sveriges Television
Motiv: Public service-uppdraget förutsätter en koncentration av resurser för att kunna uppfyllas. En fortsatt verksamhet med dagens två TV-kanaler och fyra radiokanaler kommer att splittra resurserna alltför mycket för att Sveriges Radio och Sveriges Television skall kunna tillföra publiken ett programutbud med tillräckligt stark kvalitet, djup och kulturellt skapande för att detta skall ha en tydlig profil och identitet.
Konkurrensen behöver dessutom stärkas bland de kommersiella TV- kanalerna genom att ytterligare en marksänd kommersiell TV-kanal tillkommer.
Mot bakgrund av detta bör företagen koncentrera resurserna till en TV- kanal och två nationella radiokanaler.
Metod: En TV-kanal samt två nationella radiokanaler privatiseras under mandatperioden. Aktierna bör erbjudas en bred allmänhet.
Mål: Sveriges Radio och Sveriges Television bör bli två mindre men mer ändamålsenliga public service-företag.
Teracom Svensk Rundradio AB
Motiv: Företaget äger och driver Sveriges marknät för TV och radio. Numera har företaget flera privata kunder genom TV 4:s koncession, de privata radiokanalerna och satellittjänster. För att markera bolagets självständighet bör det i dag helstatliga bolaget privatiseras.
Metod: Bolagets sändarverksamhet konkurrensutsätts och bolaget säljs.
Mål: Teracom skall bli ett konkurrenskraftigt och teknikmässigt ledande företag inom sitt område. Det skall kunna erbjuda olika kunder ett brett spektrum av tjänster.
Inom Socialdepartementet
Apoteksbolaget
Motiv: Det svenska detaljhandelsmonopolet med läkemedel är unikt. Ett bristande konkurrenstryck har givit ekonomiska förluster genom monopolets dolda prislapp.
Apoteksbolaget kunde under lång tid tillgodose bolagets intresse före konsumenternas genom möjligheten att själv fastställa apotekens försäljningspriser. Det stora egna kapitalet och också den snabba tillväxten i Apoteksbolagets pensionsstiftelse visar att överföringar har skett i miljardklassen, och då har inte kostnader för ineffektivitet beaktats. Apoteksbolaget har dessutom haft stora möjligheter att påverka läkemedelspolitiken och därmed kunnat bevaka sitt monopol.
Metod: Apoteksbolaget bör säljas efter det att detaljhandelsmonopolet för läkemedel har avskaffats. Staten bör efter avregleringen vidta åtgärder för att stimulera konkurrensen genom att underlätta nyetableringar på detaljhandels- marknaden. Även en effektiv postorderdistribution, som uppfyller alla moderna krav på läkemedelsdistribution bör tillåtas.
En försäljning av Apoteksbolaget behöver inte nödvändigtvis ske på en gång. Även lösningar som innebär att enskilda apotek knoppas av, samt franchiselösningar bör övervägas vid försäljningen av Apoteksbolaget.
Apoteksbolaget tillverkar ex tempore-läkemedel i Apoteksbolagets Produktion och Laboratorier (APL). Det är en lönsam tillverkning och den enda producenten inom denna nisch. För att inte inskränka konkurrensen bör APL säljas ut snarast. En försäljning skulle sannolikt kunna leda till större dynamik i verksamheten genom att drivkrafterna till samarbete med övriga nordiska länder stärks.
Mål: Konsumenterna bör, när detaljhandelsmonopolet hävts och Apoteksbolaget privatiserats, erbjudas läkemedel till lägre pris på en mer kundanpassad marknad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning och försäljning av kommunala och landstingskommunala företag och verksamheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagen om offentlig upphandling,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för överklagningsbara beslut i samband med offentlig näringsverksamhet,1
4. att riksdagen hos regeringen begär en plan för försäljning av statlig verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 23 september 1996
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m) Sonja Rembo (m) Anders Björck (m) Knut Billing (m) Birger Hagård (m) Gun Hellsvik (m) Gullan Lindblad (m) Bo Lundgren (m) Inger René (m) Karl-Gösta Svenson (m) Per Unckel (m) Per Westerberg (m)
1Yrkandena 2 och 3 hänvisade till FiU.