Ökat enskilt ägande av näringslivet - en plan för minskat offentligt ägande
Sammanfattning
Under mandatperioden 1991-1994 överfördes 20 statliga
företag helt eller delvis i privat ägo. Stora svenska
industriföretag fick privata ägare och konkurrenskraftiga
ägarstrukturer. Över en kvarts miljon människor blev
aktieägare för första gången. Enligt Aktiefrämjandets studier
steg antalet aktieägare i Sverige från 3,2 till 3,8 miljoner
personer under perioden.
Socialdemokraterna har sedan 1994 lyckats med konststycket att
dödförklara privatiseringsprogrammet och samtidigt underkänna sin egen
kritik genom att själva besluta om försäljning av Nordbanken.
Vi föreslår att privatiseringsarbetet återupptas i syfte att skapa fungerande
ägarstrukturer i bolagen, långsiktigt bredda riskkapitalmarknaden, stärka
statskassan samt renodla staten roll. Varje enskilt företag skall bli starkare
och mer konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering. All konkurrensutsatt
verksamhet bör drivas i privat regi. Även viss monopolverksamhet med
indirekt konkurrens eller särskild monopolreglering kan i många fall bedrivas
bättre i privat än i offentlig regi, t.ex. genom upphandlingar.
Med rätt villkor, bl.a. när det gäller riskkapitalbeskattningen, bedömer vi
att det statliga ägandet i företag skall kunna minska med ca 10 miljarder
kronor per år i genomsnitt under den kommande mandatperioden.
Vi föreslår i denna motion att ett antal bolag och verksamheter med statligt
ägande säljs helt eller delvis till privata ägare. Vidare föreslås ändringar i
regelverket för offentlig näringsverksamhet.
Privatiseringsarbetet inom stat, kommun och landsting, som nästan helt
avstannat de senaste åren, måste också återupptas.
Krav på konkurrensutsatt upphandling av verksamheter om någon begär
det liksom regler om att all offentlig näringsverksamhet måste föregås av
överklagningsbara beslut.
Ett enskilt ägande
Monopolen i den offentliga sektorn måste rivas upp. Det
gäller en rad verksamheter i kommuner och landsting.
Kvaliteten i barnomsorgen, skolan, sjukvården och
äldrevården kan höjas. Verksamheten kan effektiviseras
samtidigt som valfriheten ökar.
Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att skapa ramar och regler
för företagens verksamhet och bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar
för långsiktig tillväxt, fler företag, fler arbetstillfällen och god konkurrens.
Staten bör inte styra utvecklingen i enskilda företag eller branscher.
Staten bör inte äga företag. Statligt ägande kan aldrig fullt ut förenas med
en sund och rättvis konkurrens, även om riktlinjerna är att företagen skall
drivas under strikt kommersiella principer. Politiker kan påverkas av
motstridiga intressen i sin dubbla roll som ägare och lagstiftare. Detta kan
försvaga trovärdigheten och hämma riskvilligheten och entreprenörsandan
hos andra aktörer. Likabehandling och rättvisa kan bara uppnås om staten
står neutral, vilket innebär att staten bör avstå från att själv äga och driva
företag. Offentligt ägda företag kan påverkas negativt av sin ägarstruktur. De
kan bli redskap för politiska ambitioner som hämmar deras utveckling.
Företag som inte utvecklas enligt normala företagsekonomiska principer
hamnar i ett sämre läge, vilket innebär att de anställdas trygghet minskar och
att skattebetalarna förlorar pengar.
De utvecklingshinder som finns när det gäller offentligt ägda företag är en
viktig förklaring till stagnationen i sammanblandningsekonomier runt om i
världen. När staten frångått sin ursprungliga roll och ägnar sig åt företagande
och spekulation drabbas samhällsekonomin av problem. Ett spritt ägande och
en ekonomi med sund konkurrens på lika villkor innebär att
marknadsekonomin vitaliseras. Riskkapitalmarknaden kan breddas till nya
ägarkategorier och det privata sparandet, som i Sverige trängts tillbaka till
förmån för den offentliga sektorns sparande, kan växa. Genom att fler sparar
i aktier, ökar tillgången på riskvilligt kapital. Ett omfattande privat sparande
i
aktier är en förutsättning för att nya företag skall bildas eftersom den
viktigaste finansieringskällan för nya företag utgörs av till entreprenören
närstående människor. Det är också bra för vitaliteten i ekonomin om många
människor som ägare engagerar sig i hur företagen utvecklas. Förbättrad
livskraft i företagen leder till att arbetstillfällen säkras, fler arbeten
skapas
och skatteintäkterna ökar. I samband med privatiseringen kan företagen ges
en konkurrenskraftig struktur och kompetenta ägare. De statligt ägda
företagen får genom privatiseringar tillgång till riskkapitalmarknaden via
börsen, vilket kan öppna möjligheterna för ytterligare kapitaltillskott.
Privatiseringar ger statskassan tillskott av kapital som kan användas till
andra, mer angelägna ändamål än ägande i företag.
Tillbakablick
Svenska staten är den enskilt största ägaren av rent
kommersiella företag som producerar varor och tjänster. Det
har aldrig funnits någon hållbar förklaring till varför staten
skall äga företag. Motiven har varierat. I industrialismens
barndom ansågs det viktigt att staten kunde utöva inflytande
över nationella basresurser, som skog, vattenkraft och
gruvor.
Det statliga ägandet inom kommunikationssektorn, t.ex. SJ och Televerket
som bedrivit verksamhet i monopolställning eller under begränsad
konkurrens i skydd av statlig reglering, kan inte motiveras av samma skäl.
Senare ansåg sig staten föranledd att överta och driva företag av
regionalpolitiska skäl eller beredskapsskäl. Staten bedrev också en styrande
näringspolitik som gjorde att man gick in som ägare. Under 1970-talet
övertog staten företag i krisbranscher som bl.a. stål-, varvs- och
textilindustrin, vilket ledde till omfattande kostnader för staten.
Under 1980-talet ökade kraven på tydliga och aktiva ägare. I Sverige är det
också tydligt att staten har kvävt marknaden för privata tjänsteföretag genom
socialisering av tjänstesektorn. Den stora offentliga sektorn har inte givit
plats för valfrihet inom områden som barnomsorg, skola och vård. Detta har
resulterat i en underutvecklad privat tjänstesektor. Privatiseringar har i
första
hand inte varit en ideologisk fråga utan en fråga om ökad effektivitet, stärkta
statsfinanser och tydliga intresserade ägare. Privatiseringarna innebär vinster,
både för staten och för de nya ägarna.
Det brittiska Labourpartiet är ett bra exempel på ett parti som kastat sina
tidigare skygglappar i privatiseringsfrågan för att i stället se till fördelarna
med ett minskat statligt företagsägande. Labourpartiet accepterar i dag även
privat ägande när det gäller vård och utbildning.
En nyligen publicerad brittisk studie över 33 brittiska företag som
privatiserades mellan 1984 och 1991 visar att företagen i genomsnitt fick 3
miljarder kronor om året i statligt stöd mellan 1980 och 1982, men att de
under perioden 1987-1995 i genomsnitt betalade in 50 miljarder kronor per
år till staten exklusive inkomsterna från själva försäljningen. I Danmark har
den socialdemokratiska regeringen medverkat till att privatisera det danska
televerket. Regeringen i Sverige har inte visat samma pragmatism som
uppvisas av deras partikamrater runt om i Europa.
Under den gångna mandatperioden genomfördes följande försäljningar av
hela eller delar av statliga företag:
Företag
Privatiserad andel (procent)
ASSI AB/Domän AB/Ncb AB
49,4
Celsius Industrier AB
75,0
Cementa AB
5,0
(hela statens ägande)
LKAB
1,7
Pharmacia
32,1
(12,9 kvar)
OK Petroleum
24,0
(hela statens ägande)
Semko AB
51,0
(hela statens ägande)
SSPA Maritime Consulting
100,0
SGAB
Tillgångarna sålda
Blekingen AB
57,1
(hela statens ägande)
Rödkallen AB
43,5
(hela statens ägande)
Sorbinvest AB
38,7
(hela statens ägande)
Troponor Invest AB
41,9
(hela statens ägande)
Företagskapital AB
50,0
(hela statens ägande)
SKD företagen AB
75,0
(av tillgångarna sålda)
Svalöf
50,0
(hela statens ägande)
SAKAB
91,0
(9 kvar)
Försäljningen har givit företagen konkurrenskraftiga
ägarstrukturer och ett renodlat kommersiellt tänkande utan
statliga skygglappar och politiska ägarambitioner.
Privatiseringarna har gjort allmänhet, media, investerare,
kunder och leverantörer uppmärksammade på företagen.
Bland effekterna bör framhållas:
SSAB:s problem med de amerikanska tullmyndigheternas
synpunkter på påstådda dolda statssubventioner till
bolaget har i princip försvunnit.
Celsius Industrier har genom börsnoteringen fått helt
andra möjligheter att skapa allianser, samarbetsavtal och
konsortier. Förvärvet av Nobel Tech hade aldrig kunnat
genomföras utan börsintroduktionen och tillgången till
börskapital.
Assi Domän hade aldrig kunnat bildas av helägda ASSI
och Domän jämte börsnoterade Ncb utan en börsnotering
av den nya företagsgruppen. Nu har bolaget finansiell
styrka att kunna agera aktivt och offensivt inom den för
Sverige så viktiga skogsnäringen.
För Pharmacia var försäljningen efterlängtad. Den gav
relativ arbetsro och stabilitet. Det nationella svenska
ägandet avdramatiserades. Detta var viktigt inte minst
med tanke på att bolaget just förvärvat Italiens största
läkemedelsindustri. Det skedde under samma period som
Volvo/Renault-debatten rasade som värst i Sverige.
Kostnaderna för försäljningarna var vid en internationell
jämförelse mycket låga. Totalkostnaden blev ca 500 miljoner
kronor eller 2,1 procent av köpeskillingen. Det är ungefär
hälften av motsvarande kostnader i de flesta
centraleuropeiska länderna.
Motsvarande kursuppgångar första börsdagen i Storbritannien och
Frankrike har uppgått till i genomsnitt mellan 20 och 30 procent. Statens
intressen togs således väl tillvara i det svenska privatiseringsprogrammet.
590 000 personer köpte aktier i Assi Domän vilket motsvarade 6,9 procent
av hela svenska folket. Pharmaciaaktier köptes av 520 000 personer. Detta
gjorde aktierna i dessa bolag till de i relation till befolkningen mest spridda
köpta aktierna i Europa. Celsius och SSAB är väsentligt mindre bolag och
medgav - beroende på antalet aktier - endast 56 000 respektive 68 000 nya
ägare. Det gjorde dem i och för sig till några av de mest spridda aktierna på
Stockholms Fondbörs.
Enligt Aktiefrämjandets studier ökade antalet aktieägare i Sverige under
perioden från 3,2 till 3,8 miljoner personer. Det var dessutom en helt ny typ
av aktieägare som kom in på marknaden. En stor andel var lågavlönade
kvinnor boende i landsorten, många i Norrland. Två tredjedelar var under 29
år. Till skillnad från många andra nya aktieägare - som kommit till under
senare år - har den här gruppen inte gått via ägande av andelar i fonder utan
blivit direktägare av aktier.
Under mandatperiodens gång ökade stödet för privatiseringarna.
Sommaren 1994 var antalet positiva 47 procent jämfört med 29 procent
negativa. 42 procent ansåg att privatiseringarna skötts bra mot endast 23
procent som var av motsatt uppfattning.
Socialdemokraterna och
ägandet
Under förra mandatperioden riktade Socialdemokraterna
hård kritik mot den borgerliga regeringens
privatiseringsprogram. I den socialdemokratiska
propagandan gavs stort utrymme åt flera vanföreställningar
om privatiseringsarbetet. Man påstod exempelvis under
arbetets gång att skattebetalarna förlorade pengar på
privatiseringarna och att aktierna i de statliga företagen bjöds
ut till underpris. Socialdemokraterna gav också utrymme för
vanföreställningen att privatiseringar försämrar tillgången på
riskkapital.
Regeringens rabatterade utförsäljningar har kostat skattebetalarna
flera miljarder. Dessutom har de ofta inneburit att staten trängt sig
före i kön efter kapital på börsen. Den planerade utförsäljningen av
Pharmacia döms t.ex. ut av alla bedömare. Vi motsätter oss sådana
ideologiska privatiseringar.
Socialdemokratisk partimotion 1994
Få bedömare gav Socialdemokraterna rätt. Tillflödet av nytt
riskkapital till Stockholmsbörsen steg kraftigt. 1994 var
riskkapitaltillförseln på aktiemarknaden tio gånger större än i
mitten av 1980-talet. Tvärtemot Socialdemokraternas
påståenden välkomnade flertalet ekonomiska bedömare
privatiseringsprocessen i Sverige.
Privatiseringarna har således tre gynnsamma effekter för svenska
medborgare och skattebetalare. För det första minskar utbudet av
obligationer, vilket i sin tur håller tillbaka ränteuppgången och
därmed avkastningskraven på aktiemarknaden. För det andra
minskar trycket på en överbelastad statsapparat. För det tredje
lämnas därmed fördelningen av riskkapital mellan olika ändamål
till marknaden. Privatiseringen är en långsiktigt riktig politik som
det inte finns några kortsiktiga skäl att avbryta.
Nils Lundgren, chefsekonom Nordbanken, Dagens Industri
940622
Efter maktskiftet hösten 1994 avstannade
privatiseringsarbetet. Samtidigt har Socialdemokraterna
underkänt sin egen privatiseringskritiska oppositionspolitik
genom delprivatiseringen av Nordbanken. Detta är den enda
större privatisering som genomförts de senaste två åren.
Medan privatiseringarna 1991-1994 till mer än hälften gick till den breda
allmänheten och resten delades mellan svenska och utländska institutioner,
föreskrevs vid delförsäljningen av Nordbanken att ca 50 procent skulle gå till
utlandet medan allmänheten och svenska institutioner fick dela lika på
resterande aktier. Socialdemokraterna föredrog uppenbarligen utländska
institutioner framför svenska folket som ägare.
Nordbankens privatisering skall också ses mot bakgrund av den
återinförda dubbelbeskattningen på aktieutdelningar, skärpningen av
reavinstbeskattningen och diskrimineringen av svenska försäkringsbolags
placeringar i svenska företag.
Som en följd av de kraftigt höjda skatterna för riskkapital och ägande,
samt det avbrutna privatiseringsprogrammet, har riskkapitaltillförseln till den
svenska aktiemarknaden nästan halverats 1995 jämfört med 1994.
Det fortsatta
privatiseringsarbetet
Mål
Det finns inget självändamål med statligt företagande, som
binder skattepengar och förhindrar andra angelägna
verksamheter. Enligt vår uppfattning bör därför
utgångspunkten vara:
Att all verksamhet som kan bedrivas bättre eller lika bra i privat som i
offentlig regi bör vara privatägd.
Att konkurrensutsatt verksamhet bör drivas i privat regi. All verksamhet
som lika effektivt eller bättre kan drivas i full konkurrens skall utföras
under konkurrens.
Att även viss monopolverksamhet med indirekt konkurrens eller särskild
monopolreglering i många fall kan bedrivas bättre i privat än i offentlig
regi, t.ex. genom att driften av en monopolbetonad verksamhet läggs ut
på entreprenad.
Det är samtidigt viktigt att de försäljningar som görs bidrar
till att långsiktigt bredda riskkapitalmarknaden. De åtgärder
som vidtogs under den gångna mandatperioden har
tiodubblat tillflödet av riskkapital till börsen jämfört med
1980-talet, vilket framgår av nedanstående figur:
Figur 1. Riskkapitaltillförsel på aktiemarknaden i Sverige.
(Källa: Carnegie och Stockholms Fondbörs)
Preliminära siffror för 1996 visar att riskkapitaltillförseln
sannolikt blir ännu lägre i år än under 1995.
Det förbättrade tillflödet av riskkapital under den förra mandatperioden
åstadkoms främst genom tre olika huvudtyper av åtgärder:
Likvärdig beskattning av riskkapitalet i företagen jämfört med vad som
gäller i våra viktigaste konkurrentländer.
Liberaliseringar avseende utländskt ägande i svenska företag genom
borttagandet av de s.k. bundna aktierna och restriktionerna för utländska
investeringar i Sverige.
Breddningen av riskkapitalmarknaden till helt nya ägarkategorier genom
de breda spridningarna av aktier vid privatiseringen av främst Assi
Domän och Pharmacia men även Celsius Industrier och SSAB.
Den socialdemokratiska regeringen har infört en
diskriminerande beskattning av riskkapital i företag samtidigt
som privatiseringarna av statliga företag lagts på is. Detta
innebär ett direkt hot mot tillgången på det riskkapital som är
nödvändigt för näringslivets expansion de närmaste åren.
Denna politik diskriminerar dessutom svenskt riskkapital
jämfört med utländskt. Trenden mot placeringar av svenskt
sparkapital i utländska fonder, försäkringar eller
investmentbolag med utländsk beskattning hotar det svenska
ägandet i Sverigebaserade företag. Detta är djupt olyckligt.
En riskkapitalmarknad som i alltför hög utsträckning
domineras av institutionella aktörer riskerar att bli nervöst
ryckig och bitvis svårförutsägbar.
Målsättningen med privatiseringar och konkurrensutsättningar bör vara att
agera långsiktigt och systematiskt under längre tid i enlighet med
ovanstående principer men samtidigt under iakttagande av ett antal
restriktioner.
Restriktioner
Försäljningen av de statliga företagen måste ske på ett
ansvarsfullt sätt. Varje enskilt företag skall bli starkare och
konkurrenskraftigare efter slutförd privatisering. Det innebär
att starka hänsyn måste tas till företagens intressen bl.a. vid
valet av tidpunkt för försäljning, ägarstrukturen och
metoderna för genomförande.
Det finns vidare anledning att söka stärka riskkapitalmarknadens funktion
vid försäljningarna genom att bredda aktiesparandet till en allt bredare
allmänhet och därmed öka den långsiktiga kapaciteten för tillförsel av
inhemskt riskkapital. Det kan även innebära hänsynstagande till övriga
aktörers anspråk på riskkapital och det allmänna marknadsläget.
Grundprincipen är naturligtvis att skattebetalarnas intressen skall tas
tillvara vid prissättningen av aktierna, som vid vilken annan börsintroduktion
som helst. Det innebär att marknaden måste kunna bedöma företaget efter
förtjänst d.v.s. nödvändiga och ofullbordade omstruktureringar och projekt
bör i görligaste mån vara nära slutförandet och därmed överblickbara.
Möjligheterna de närmaste åren
Vi bedömer att riskkapitalmarknaden idag är förhållandevis
stark - om de rätta förutsättningarna ges. För att uppnå
långsiktigt godtagbara avkastningsmöjligheter i syfte att
stärka riskkapitalmarknaden måste Sverige ha skatteregler
som är likvärdiga med dem som gäller i andra jämförbara
länder. Den diskriminerande beskattningen av svenskt
riskkapital - som nyligen införts - leder till ett ökat utländskt
ägande och kontroll av svenskt näringsliv. Åtskilliga tecken
tyder dessutom på att delar av det ökande utländska ägandet
finansieras av svenskt sparande i utlandet. Det svenska
riskkapitalet trängs ut till utlandet på grund av
dubbelbeskattning av aktieutdelningar. På så sätt medverkar
den nuvarande beskattningen till att öka utlandsägandet av
näringslivet utan att långsiktigt öka skatteintäkterna. Vi
föreslår att de s.k. återställarna avseende beskattningen av
riskkapital omgående upphävs. Med dessa förutsättningar
bedömer vi det fullt möjligt att kunna minska det statliga
ägandet i företag med i storleksordningen 10 miljarder
kronor per år i genomsnitt under de kommande åren.
Riv monopolen inom offentlig sektor
I Sverige är bara en fjärdedel av ekonomin utsatt för
internationell konkurrens. Resten utgörs till stor del av den
offentliga sektor som är helt skyddad från såväl utländsk som
inhemsk konkurrens. En lång rad verksamheter, framförallt i
kommuner och landsting, drivs i dag i monopolform. Hit hör
skolan, sjukvården, åldringsvården och barnomsorgen.
Vi har i andra motioner lagt förslag om hur den offentliga sektorns
verksamheter skall effektiviseras genom avregleringar och konkurrens-
utsättning. Genom friskolesystemet skapas konkurrens och privata alternativ
inom utbildningen. Införandet av fler stiftelsehögskolor ökar mångfalden och
konkurrensen i den högre utbildningen. Införande av vårdnadsbidrag och
barnomsorgspeng kan öka kvaliteten och sänka kostnaderna för
barnomsorgen samtidigt som en helt ny marknad öppnas för tusentals nya
småföretagare, ofta kvinnor. En allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring, fritt
val av egen läkare och fri etableringsrätt för läkare och sjukgymnaster leder
till att vårdmonopolen faller och konkurrensen öppnas.
Det finns uppenbara brister när det gäller konkurrensvillkoren mellan
offentliga och privata bolag. Särskilt uppmärksammade är de allt fler
kommunala bolag som bedriver verksamhet inom områden där privata
företag sedan länge varit verksamma.
Lagen om offentlig upphandling är otillräcklig med hänsyn tagen till en
tilltagande konkurrens på ojämlika villkor från offentligt ägda bolag och
förvaltningar. Konkurrensverkets erfarenheter från de ärenden som anmälts
till verket är alarmerande. I flera fall är det omöjligt att överklaga driften
av
näringsverksamhet i offentlig regi då verksamheten inte grundar sig på
formella beslut, utan har startats genom informella beslut med hjälp av
resurser som står den offentliga sektorn till förfogande.
Det bör i lagen om offentlig upphandling införas en regel som gör
offentlig näringsverksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av stat,
kommun eller landsting. Det är vidare angeläget att lagen om offentlig
upphandling kompletteras så att det införs lagkrav på att all verksamhet där
förutsättningar för konkurrens finns skall upphandlas även i förvaltningsform
- om någon så begär. Privata entreprenörer skall ha rätt att utmana offentlig
näringsverksamhet.
Landsting och kommun
Vad avser möjligheterna till privatiseringar i kommun och
landsting gäller i princip samma förutsättningar som för
statliga företag och verksamheter. Målet är att all offentlig
konsumtion av tjänster och varor skall produceras på det
mest ändamålsenliga sättet till lägsta möjliga kostnad.
Konkurrensutsatt offentlig verksamhet bör som en följd av
detta avyttras.
I kommun och landsting bedrivs ofta betydande konkurrensutsatt
verksamhet i förvaltningsform. Detta leder till betydande redovisnings-
problem, som ofta kan leda till fel prissättning och därmed osund
konkurrens. Konkurrens är ett viktigt sätt att skapa effektivitet. Ett annat är
det normala ekonomiska signalsystemet. Det som är gratis har som bekant
oändlig efterfrågan. Minst lika viktigt som konkurrensen är därför sambandet
mellan tjänstens art, pris och kvalitet. Rätt prismotivation - med väl
definierad grundstandard för alla - är ett viktigt led i effektiviseringsarbetet
för att uppnå konkurrenskraft för utförda tjänster i förhållande till kostnaden.
Det är naturligt att all verksamhet som är utsatt, eller som kan utsättas för
konkurrens, stegvis avgränsas till egna kostnadsställen med eget budget- och
förvaltningsansvar. Detta räcker erfarenhetsmässigt inte. Det är viktigt att
verksamheten bolagiseras för att ge likvärdiga konkurrensförutsättningar som
motsvarande privat verksamhet. Därefter bör det konkurrensutsatta bolaget
slutligen säljas, exempelvis till de anställda.
Dessa stora omvandlingsprocesser måste skötas mot stor varsamhet. Det är
viktigt att privatiseringsprocessen leder till fördelar för alla. Konkurrensen
skall bli mer rättvis, kommunen eller landstinget skall ha ett bra pris för
verksamheter som avyttras och de sålda företagen skall stärkas genom
privatiseringen.
Det skall samtidigt understrykas att offentliga monopol inte skall ersättas
med privata. Genom upphandlingsförfarandet skapas möjligheter att
åstadkomma konkurrenstryck även inom monopolbetonade verksamheter.
Upphandling måste ovillkorligen ske på lika villkor. Avbrutna
anbudsupphandlingar och otillbörliga upphandlingsvillkor skall ej få
förekomma, ej heller dolda kommunala subventioner. Tillsynsmyndigheterna
bör ställa sådana krav på upphandlingarna att konkurrensen inte snedvrids
med hjälp av skattesubventioner.
Potentialen och behovet
Återstoden av mandatperiodens möjliga privatiseringar kan
delas in i tre olika grupper:
Breda aktiespridningar över börsen
Direktförsäljningar
Bolag eller verksamheter under någon form av strukturering där
ägarbreddning eller försäljning snart kan bli aktuell.
I den följande redogörelsen visar vi vilka privatiseringar som
bör genomföras i framtiden samt hur en försäljning av de
olika uppräknade bolagen och verksamheterna bör gå till.
Inom Kommunikationsdepartementet
Telia AB
Motiv: Företagsgruppen ligger idag tekniskt långt framme. Genom den
tidiga avregleringen och konkurrensutsättningen av telemarknaden i Sverige
finns en klar affärsmöjlighet på exportmarknaderna.
Genom att få tillgång till riskkapitalmarknaden ges gruppen möjligheter att
expandera. Därigenom skapas förutsättningar för att bli ett av de stora
telebolagen i Europa. Alternativet är istället att defensivt försvara sina
marknader i främst Sverige.
Metod: Före privatiseringen prövas frågan om hur Telias kopparnät, det
s.k. accessnätet skall hanteras.
Genom en kombinerad nyemission och försäljning av en del av statens
aktier till en bred allmänhet samt till svenska och utländska institutioner ges
bolaget erforderligt nytt kapital samtidigt som ägarandelen på marknaden blir
tillräckligt stor för att vara trovärdig. Endast genom att vända sig till den
breda allmänheten kan tillräcklig förankring och kapitalförsörjning erhållas.
Efter en lämplig tid bör en första delprivatisering följas av ytterligare
försäljningar av statens aktier.
Mål: Telia bör långsiktigt vara ett bland flera stora svenska exportföretag
inom främst kunskapsbranschen. Genom detta stärks den kritiska massan av
högteknologiska svenskbaserade företag inom tele/IT/elektronik/medie-
branscherna.
Aktien har samtidigt förutsättningar att bli en svensk folkaktie.
SAS Sverige AB
Motiv: Företaget, som förut hade namnet Sila, utgör det svenska
moderbolaget i SAS. Vi ser inga bärande skäl för att staten skall äga hälften
av aktierna i bolaget. Tvärtom uppfyller bolaget kriterierna för att fungera
bättre i privat regi.
Metod: Vid en försäljning av aktierna i SAS Sverige bör staten eftersträva
att SAS i första hand blir ett börsnoterat nordiskt företag med en bred
nordisk ägarkrets. Det finns inte längre några förutsättningar att tro att
bolaget orkar bära extra kostnader i samband med trelandsägandet och
uppdelningen av olika funktioner mellan länderna. Strikt kommersiella
beslut ger bolaget störst förutsättningar att kunna konkurrera framgångsrikt.
De nationella och de till hälften statsägda moderbolagen har därmed spelat ut
sin roll. Efter diskussioner med systerbolagen i Danmark och Norge bör
därför statens samtliga aktier säljas på ett sätt som gagnar såväl företag som
skattebetalare.
Eventuellt behöver frågan om garanterad trafik för vissa orter hanteras på
särskilt sätt för att ägarfrågan skall få en lösning som alla inblandade parter
kan acceptera. Detta är dock inget större hinder för en försäljning av bolaget.
Mål: SAS skall bli ett konkurrenskraftigt privat bolag med bas i Norden
och med ett konkurrenskraftigt flygnät i synnerhet till och från Norden.
Statens Järnvägar
Motiv: Genom den stundande avregleringen av järnvägen konkurrens-
utsätts SJ i betydande utsträckning. Om nya konkurrerande järnvägsföretag
uppstår i någon större omfattning återstår att se. Behovet av fortsatta
avregleringar i Europa är stort liksom behovet av standardisering av
järnvägsmaterial, krav på elmotorer m.m.
Metod: Den hittills outvecklade konkurrensen inom järnvägsområdet bör
inte hindra en försäljning av vissa kringverksamheter som den pågående
försäljningen av Swebus m.fl. verksamheter för att öka koncentrationen till
kärnverksamheten. Även ägarsamarbeten, delägande i kärnverksamheterna
och internationaliseringar bör prövas för att stärka företagsgruppens
internationella konkurrenskraft. SJ bör bolagiseras. Staten bör ställa samma
krav på SJ som på ett börsnoterat bolag när det gäller avkastning,
redovisning, rapportering m.m. SJ skall förberedas på en framtida
internationalisering av verksamheten som kräver en ökad konkurrenskraft för
att kunna möta ett ökat konkurrenstryck.
Mål: Ett starkare, mer renodlat och konkurrenskraftigare SJ, som dessutom
känner det fulla konkurrenstrycket.
Posten AB
Motiv: Det faktum att Posten AB innehar det svenska rekordet i
anmälningar till Konkurrensverket för misstänkta brott mot konkurrens-
lagstiftningen utgör skäl i sig för en översyn av organisation och
ägarförhållanden. Viktigare är att alla verksamheter bedrivs i olika grad av
fungerande konkurrens. Flera av Postens verksamheter är väsentligt
avvikande från kärnverksamheten. Det är t.ex. tveksamt om staten skall ägna
sig åt företagande i IT-branschen genom Postnet. Även om postdistri-
butionen i många avseenden är ett mer eller mindre fungerande monopol
med olika grader av konkurrens, statliga krav och internationella förpliktelser
finns betydande fördelar för nya ägarlösningar. De ger konkurrens på lika
villkor samt ett effektivare konkurrenstryck under pågående avreglering och
internationalisering.
Metod: Posten är i stora stycken ett tjänsteföretag där betydande värden
finns i personalen. Starka skäl talar för att olika typer av ägarbreddningar
riktas till den breda allmänheten av kunder och anställda vid
börsintroduktionerna.
Det finns mycket som talar för att Postgirot liksom Posten Bank och
Kassa skulle få en renare konkurrenssituation och en större rörelsefrihet
vid en börsintroduktion kombinerad med en nyemission. Åtgärden kan
mycket väl kombineras med vissa grader av ägarsamband och
kommersiella avtal om samutnyttjande av t.ex. postkontoren.
Posten Lättgods utgörs till stor del av Poståkerierna. Den verksamheten
bedrivs ofta i full konkurrens med övriga transportsäljare. Det finns skäl
att upphandla den tjänsten i konkurrens för att pressa kostnader och
förbättra service. Av detta följer behovet av en privatisering av Posten
Lättgods. Åkerier ägs med fördel av de anställda eller andra kompetenta
ägare på denna marknad.
Vad gäller Posten Affärsutveckling kan många argument tala för att hitta
partners till t.ex. Postnet, Posten Finans och Posten Fastigheter eller
köpare. Lösningarna måste ge större utvecklingskraft eller andra
substansiella fördelar för att förverkligas.
Posten Brev och Posten Utrikes får ses som kärnverksamheten, som utgör
det nuvarande statliga serviceansvaret. I denna del bör den fortsatta
konkurrensutvecklingen och internationaliseringen avvaktas. Denna
verksamhet kan och bör ha både samarbeten och möjligen ägarsamband
med tidigare nämnda verksamhetsfält. Det kommersiella intresset bör
vara avgörande.
Mål: Målet skall vara ett effektivt postbolag av hög internationell klass
inom kärnområdet. Internationaliseringsgraden bör därför öka. Avpolitiser-
ingen av styrelserna bör genomföras.
Arlanda flygplats och Landvetter flygplats
Motiv: Det kommer att behövas betydande medel för nya investeringar
både på Arlanda och Landvetter. Detta bör inte belasta statsbudgeten vare sig
med lån eller lånegarantier. Vidare blir flygplatserna alltmer internationellt
konkurrensutsatta varför en tydligare och distinktare kommersiell prägel bör
eftersträvas. Regelverken inom området bör samtidigt utredas för att ta
tillvara de mindre flygplatsernas roll i trafiksystemet.
Metod: En riktad nyemission i samband med en börsintroduktion kan
övervägas. Även någon form av ägarsamband med andra för Arlanda och
Landvetter viktiga flygplatser måste övervägas.
Mål: Arlanda skall bli en stark och konkurrenskraftig flygplats i
Nordeuropa. Landvetter skall bli en konkurrenskraftig skandinavisk
flygplats. Den inhemska konkurrensen mellan flygplatserna skall bli sundare.
Inom Luftfartsverket
Motiv: Luftfartsverket bedriver idag en omfattande affärsmässig
verksamhet som inte är att betrakta som behövlig ur myndighetssynpunkt. Vi
anser därför att Luftfartsverkets holdingbolag SWEDAVIA AB, LFV Airport
Center AB samt LFV Handling AB bör privatiseras.
Metod: Bolagen bör säljas gemensamt eller var för sig.
Mål: Luftfartsverkets myndighetsroll skall renodlas och bolagen skall bli
mer självständiga.
AB Svensk Bilprovning
Motiv: I samband med omläggningen av mät- och provsystemen i Europa
försvann behovet av riksprovplatser. De ersattes med Swedac som
kontrollmyndighet för godkända och ackrediterade mät- och provplatser.
Därmed försvann också motiven för statligt ägda mät- och provplatser såsom
Svensk Bilprovning. Istället kan vilken kontrollplats som helst bli godkänd -
förutsatt att man kan klara Swedacs kvalitetskrav.
Metod: Svensk bilprovning måste analyseras förutsättningslöst för att
uppnå ett gott resultat. Staten bör helt lämna ägandet. Om börsen är rätt
säljplats kan diskuteras, liksom olika former av "ICA-modeller",
personalägande etc.
Mål: Målet är dels att uppnå kostnadseffektiva kontroller, som väl håller
Swedacs kvalitetskrav, dels att frigöra kapital till statskassan.
Inom Finansdepartementet
Nordbanken AB
Motiv: Banken är idag en halvstatlig bank där staten, efter den pågående
inlösen av aktier för fem miljarder kronor, äger 58 procent. Vi ser inga
bärande skäl för att staten skall äga merparten av aktierna i bolaget. Bolaget
uppfyller kriterierna för att fungera bättre i privat regi. Bankens dominans
som servicepartner till offentlig sektor visar på en skev konkurrens som bör
kunna elimineras vid en privatisering.
Metod: En stor branschkunnig ägare kan vara en bra ägare. Allmänheten
har ett stort intresse att äga aktier i bolaget, vilket aktieutförsäljningarna
har
visat. Vid en framtida ägarspridning bör t.ex. konvertibler komma i fråga.
Sådana lösningar kan öka möjligheterna för anställda och allmänheten att
delta i privatiseringen.
Mål: Försäljningen av resterande aktier i banken skärper på ett hälsosamt
sätt konkurrensen i banksektorn. Samtidigt ökar det kommersiella trycket på
banken på ett bra sätt. En försäljning inbringar dessutom betydande belopp
till statskassan, ca 17 mdr, som en återbäring på de kostnader som
bankkrisen åsamkat skattebetalarna. Det är ett väsentligt bättre sätt för
skattebetalarna att få ersättning för kostnader i samband med bankkrisen än
olika typer av bankavgifter.
Staten bör dock av hänsyn till aktiemarknaden vänta ytterligare 1-2 år
innan nästa steg i försäljningen av Nordbanken genomförs.
Stadshypotek
Motiv: Stadshypotek AB finns sedan 1994 noterat på Stockholms
fondbörs. Bolaget, som verkar inom bostadsfinansieringsmarknaden, ägs
delvis av staten. Vinsten 1995 uppgick till 3 miljarder kronor. Sedan 1995
utvecklar bolaget en bankverksamhet. Staten bör helt avveckla sitt ägande i
Stadshypotek AB mot bakgrund av att staten inte bör medverka i
uppbyggnaden av fler banker. Det finns heller ingen anledning för staten att
äga ett företag som bedriver verksamhet inom bostadsfinansieringssektorn,
där en utvecklad konkurrens råder mellan flera aktörer.
Metod: Statens aktier i Stadshypotek AB bör auktioneras ut, men även
andra metoder för försäljning är tänkbara, t.ex. att sälja aktierna till en
lämplig aktör inom bank- eller bostadsfinansieringsområdet.
Mål: Bank och kreditsektorn skall i framtiden inte ha inslag av statligt
ägda bolag som kan snedvrida konkurrensen genom att erhålla bättre villkor
för sin upplåning på grund av den statliga inblandningen. Stadshypotek skall
bli ett helt privat företag som konkurrerar på denna marknad.
SBAB
Motiv: Avregleringen av bostads- och bostadsfinansieringsmarknaden är
en mycket viktig strukturell åtgärd. SBAB, Statens bostadsfinansierings-
aktiebolag, är landets tredje största bostadsinstitut och ägs till 100 procent
av
staten. Bolaget agerar i full konkurrens med andra bostadsinstitut. SBAB är
det enda bostadslåneinstitutet där staten garanterar kapitalet. Så länge inte
staten kräver bolaget på en garantikostnad innebär detta en dold subvention
och en konkurrenssnedvridning.
Det finns inga motiv för att staten skall ägna sig åt denna verksamhet.
SBAB:s nyemission på 1 750 miljoner kronor samt det faktum att en stor del
av bolagets högriskengagemang på totalt 22 800 miljoner kronor lyfts över
till Venantius AB, gjorde att bolaget 1995, efter två år av negativa resultat,
kunde visa en vinst på 516 miljoner kronor. Vi anser att bolaget idag är väl
lämpat för en försäljning. Detta stärks ytterligare när enighet föreligger om
försäljningen av Stadshypotek. SBAB bör inte bli ett nytt statligt ägt
Stadshypotek.
Metod: Bolagets privata låntagare, institutioner och allmänheten är
tänkbara framtida ägare.
Mål: Genom en försäljning av bolaget tas ytterligare ett steg mot en
sundare konkurrens på lika villkor inom bostadsfinansieringen. Samtidigt
minskar skattebetalarnas risktagande och staten fokuserar sina åtaganden till
att bli mer inriktade på kärnverksamheterna.
Securum AB och Retriva AB
Motiv: Securum AB och Retriva AB bildades för att återvinna
Nordbankens problemkrediter samt för att förvalta och avveckla Gota Banks
tillgångar i syfte att minimera skattebetalarnas kostnader för bankkrisen. I
längden finns ingen anledning för staten att fortsätta sitt engagemang i
bolagen eftersom uppbyggnad av nya statliga företagsimperier med statligt
kapital bör undvikas.
Metod: Den senaste tiden har tillgångar i de båda bolagen avyttrats i ett
relativt högt tempo. Avyttringen av tillgångarna bör fortsätta genom
försäljningar av olika enheter till existerande företag i och utanför Sverige.
Mål: Målet är att alla tillgångar skall säljas så snart som möjligt och till ett
acceptabelt pris. Två så stora statliga aktörer stör marknadsförutsättningarna
för konkurrens på lika villkor.
Vasakronan AB
Motiv: Vasakronan har som mål att med skattebetalarnas pengar utvecklas
till ett av landets ledande fastighetsföretag. Detta hotar att ytterligare
snedvrida en bransch som redan idag via AP-fonder, subventioner och
politiska beslut fungerar dåligt. En försäljning av Vasakronan är därför en
del i en lång process för att skapa en sund konkurrens på lika villkor i
branschen.
Metod: Bolaget synes vara väl lämpat för en börsintroduktion till
allmänheten och institutioner. Staten bör i sådant fall behålla en intressepost
mot bakgrund av statens särställning som stor kund hos bolaget.
Mål: Målet är att bolaget skall privatiseras och bidra till en sundare
struktur och en bättre konkurrens inom fastighetsbranschen. Staten bör
kvarstå som delägare med tanke på Vasakronans innehav av speciella
fastigheter för den statliga verksamheten, t.ex. fastigheter som brukas av
rättsväsendet. Genom privatiseringen minskar staten sitt engagemang i
kontorsfastighetsbranschen vilket innebär att ytterligare ett litet steg tas mot
en renodling av statens roll.
Vin & Sprit AB
Motiv: Vin & Sprit är ett välrenommerat bolag med dominerande ställning
i Sverige och stor export. Bolaget har sitt ursprung i ett större antal små
privata vingrossister som blev uppköpta. Vin & Sprit är uppdelat i tre
affärsområden.
Bolaget har drivits som ett statligt bolag på grund av alkoholpolitiska skäl.
Dessa skäl är idag inte relevanta på den avreglerade alkoholmarknaden, där
endast detaljistledet - Systembolaget - är skyddat av monopollagstiftning.
Metod: En styckevis privatisering av affärsområdena ger troligtvis staten
det bästa ekonomiska utbytet samt minskar dagens konkurrenssnedvridna
situation. The Absolut Company kan börsintroduceras i Sverige eller säljas
till något av de stora internationella bolagen. V & S Norden bör
börsintroduceras eller säljas till de anställda.
Mål: Bolagets affärsområden bör privatiseras och bidra till en sundare och
mindre snedvriden konkurrens på respektive marknadsområde. V & S Norden
har via skattebetalarnas pengar byggt upp en mycket dominerande ställning
på den fria grossistmarknaden för alkoholhaltiga drycker. Denna
snedvridning bör minska via en privatisering. Försäljningen av The Absolut
Company och Sjövik bör genomföras så att de ger maximal intäkt till
statskassan.
AB Tipstjänst och Svenska penninglotteriet
Motiv: Vi motsätter oss den föreslagna sammanslagningen av de två
bolagen. Tipstjänst bör i stället överföras till olika föreningar, vilket kan
stärka föreningslivets ställning i samhället och öka oberoendet av staten.
Metod: Tipstjänst skall säljas till föreningslivet till fördelaktiga villkor.
Mål: Tipstjänst skall bli ett stort, vinstgivande och välrenommerat
spelbolag som utgör ett stöd för föreningslivet.
Industrikredit AB
Motiv: Bolagets verksamhet, kreditgivning på företagsekonomiska
grunder, bedrivs på en konkurrensutsatt marknad med flera aktörer. Staten
bör därför avveckla sitt hälftenägande.
Metod: Industrikredit AB bör säljas till ett lämpligt välrenommerat bank-,
försäkrings- eller finansföretag.
Mål: Företagets resurser och kunnande skall tas tillvara och kredit-
marknaden skall bli fri från statlig ägarinblandning som kan snedvrida
konkurrensen.
Inom Näringsdepartementet
Vattenfall AB
Motiv: Vattenfall AB behöver nytt riskkapital för offensiva satsningar runt
Östersjön och i Sverige. I denna kapitalintensiva bransch med förhållandevis
små kapitalströmmar erfodras en hög andel ägarkapital för att kunna agera
långsiktigt och effektivt. Bolaget besitter ett unikt svenskt kunnande, och bör
kunna ge betydande exportintäkter. För det erfordras tillgång till riskkapital-
marknaden.
Värdet i Vattenfall AB bygger till stor del på fasta tillgångar i form av
vattenkraftverk samt andra kraftverk och fasta anläggningar. Även efter en
ägarbreddning som också innefattar utländska ägare kvarstår dessa
anläggningar i Sverige, bl.a. som tänkbara skatteobjekt för staten.
Metod: Kraftproduktionen och distributionsverksamheten bör skiljas åt. En
minoritetspost i Vattenfalls kraftproduktion bör säljas under mandatperioden
i samband med en nyemission. Företagets distributionsverksamhet kan
börsintroduceras, men staten bör till vidare behålla en intresseandel på
exempelvis 30 procent.
Mål: De olika delarna av Vattenfall skall bli kommersiella energiföretag
som på likvärdiga villkor med andra företag offensivt deltar i den alltmer
internationellt intregrerade energimarknaden. Vid en avyttring av aktier i
bolagen kommer statskassan att tillföras väsentliga belopp.
Genom projektet Baltic Ring, där företaget är drivande, har
distributionsbolaget en möjlighet att skapa sig en stark position i vår del av
Europa.
LKAB
Motiv: Gruvföretaget har efter övertagandet av trafikeringsrätten på
malmbanan fått förutsättningar för investeringen i ett nytt pelletsverk 1995,
satsningen på en ny huvudnivå i Kirunagruvan som skall vara driftklar 1997
och byggandet av en ny malmhamn i Luleå. Satsningarna skapar ett behov av
att sprida riskerna för verksamheten.
En privatisering skulle skapa en bättre marknadskontakt för bolaget, vilket
kan ge säkrare leveranser samt säkrare och jämnare produktion.
Metod: För att trygga företagets fortbestånd bör delägare sökas bland de
stora kunderna till företaget eller andra köpare som påtagligt kan stärka
företaget. Företaget kan också börsnoteras för att ge stora ägare en möjlighet
att vid behov sälja sin post.
Mål: Företaget bör bli ett starkt europeiskt gruvföretag och investeringarna
skall fortsätta.
Assi Domän
Motiv: Staten bör minska ägandet i Assi Domän. De stora privata
skogsindustrikoncernerna, som är en del av stommen i svensk industri,
konkurrerar med varandra på en global marknad. På sikt finns inget motiv för
staten att tillhandahålla riskkapital för en av dessa skogsindustrikoncerner.
Metod: Den försäljning av aktier som påbörjades under den borgerliga
regeringen bör fortsätta när tidpunkten visar sig vara lämplig med hänsyn till
såväl företagets som statens intresse. Försäljningen skall ske på ett sätt som
stärker företaget och med inriktningen att sprida ägandet till de anställda och
allmänheten.
Mål: Assi Domän bör stärkas som en stor svensk skogsindustrikoncern
som är världsledande inom sina specialområden. Förutsättningar bör skapas
för en ökad integration framåt i bolagets industriverksamhet samt för en
integration med andra europeiska skogsföretag.
Pharmacia-Upjohn Inc.
Motiv: Genom samgåendet med amerikanska Upjohn är Pharmacia ett i
allra högsta grad internationellt företag. För att säkra bolagets möjligheter
och anseende som ett privatägt läkemedelsföretag bör det statliga ägandet
avvecklas.
Metod: Aktierna bör erbjudas en långsiktig svensk ägare av institutionell
karaktär.
Mål: Pharmacia Upjohn bör genom försäljningen stärkas som ett
konkurrenskraftigt internationaliserat läkemedelsföretag med svensk bas.
Celsius
Motiv: I Celsius försvarsindustriverksamhet bör den statliga ägarandelen
minska till de tio procent av aktierna som utgör röstmajoritet under särskilda
extrema omständigheter. Företaget är konkurrensutsatt. Det saknas motiv för
att staten skall äga en större andel än vad som är absolut nödvändigt. Ett
privat ägande kan dessutom öka bolagets konkurrenskraft på världsmarkna-
den genom att bolaget blir mer självständigt.
Metod: Aktierna bör auktioneras ut till svenska småsparare och placerare.
Mål: Celsius skall så långt det är möjligt bli ett fristående och lönsamt
försvarsmaterielföretag.
Sveriges Forsknings- och provningsinstitut
Motiv: Bolaget ägs i dag helt av staten, men ägandet bör omprövas
förutsättningslöst i syfte att trygga företagets fortlevnad, tekniska kompetens
och styrka under de radikalt förändrade omvärldsförutsättningarna.
I dag kan provning göras i vilket land som helst inom EU för att få en
produkt godkänd på den europeiska marknaden. Detta innebär att
kompetensen snabbt kan gå förlorad hos de företag som inte hävdar sig i
konkurrensen. För en liten fristående aktör blir förutsättningarna osäkra.
Metod: Företaget bör erbjudas till dess större kunder eller till en lämplig
samarbetspartner.
Mål: Fortlevnaden och expansionsmöjligheterna för Sveriges Forsknings-
och provningsinstitut bör tryggas genom försäljningen.
Svensk Anläggningsprovning
Motiv: Företaget konkurrerar i dag på en internationell marknad för
provningstjänster, där små anläggningar riskerar att bli utslagna om de inte
har bra affärspartners. Problemen och förutsättningarna för Svensk
Anläggningsprovning är likartade de som gäller för Sveriges Forsknings- och
provningsinstitut.
Metod: Företaget bör erbjudas till dess större kunder eller till en lämplig
samarbetspartner. Staten bör om möjligt avveckla sitt ägande.
Mål: Företagets fortlevnad skall säkras.
Inom Kulturdepartementet
Sveriges Radio och Sveriges Television
Motiv: Public service-uppdraget förutsätter en koncentration av resurser
för att kunna uppfyllas. En fortsatt verksamhet med dagens två TV-kanaler
och fyra radiokanaler kommer att splittra resurserna alltför mycket för att
Sveriges Radio och Sveriges Television skall kunna tillföra publiken ett
programutbud med tillräckligt stark kvalitet, djup och kulturellt skapande för
att detta skall ha en tydlig profil och identitet.
Konkurrensen behöver dessutom stärkas bland de kommersiella TV-
kanalerna genom att ytterligare en marksänd kommersiell TV-kanal
tillkommer.
Mot bakgrund av detta bör företagen koncentrera resurserna till en TV-
kanal och två nationella radiokanaler.
Metod: En TV-kanal samt två nationella radiokanaler privatiseras under
mandatperioden. Aktierna bör erbjudas en bred allmänhet.
Mål: Sveriges Radio och Sveriges Television bör bli två mindre men mer
ändamålsenliga public service-företag.
Teracom Svensk Rundradio AB
Motiv: Företaget äger och driver Sveriges marknät för TV och radio.
Numera har företaget flera privata kunder genom TV 4:s koncession, de
privata radiokanalerna och satellittjänster. För att markera bolagets
självständighet bör det i dag helstatliga bolaget privatiseras.
Metod: Bolagets sändarverksamhet konkurrensutsätts och bolaget säljs.
Mål: Teracom skall bli ett konkurrenskraftigt och teknikmässigt ledande
företag inom sitt område. Det skall kunna erbjuda olika kunder ett brett
spektrum av tjänster.
Inom Socialdepartementet
Apoteksbolaget
Motiv: Det svenska detaljhandelsmonopolet med läkemedel är unikt. Ett
bristande konkurrenstryck har givit ekonomiska förluster genom monopolets
dolda prislapp.
Apoteksbolaget kunde under lång tid tillgodose bolagets intresse före
konsumenternas genom möjligheten att själv fastställa apotekens
försäljningspriser. Det stora egna kapitalet och också den snabba tillväxten i
Apoteksbolagets pensionsstiftelse visar att överföringar har skett i
miljardklassen, och då har inte kostnader för ineffektivitet beaktats.
Apoteksbolaget har dessutom haft stora möjligheter att påverka
läkemedelspolitiken och därmed kunnat bevaka sitt monopol.
Metod: Apoteksbolaget bör säljas efter det att detaljhandelsmonopolet för
läkemedel har avskaffats. Staten bör efter avregleringen vidta åtgärder för att
stimulera konkurrensen genom att underlätta nyetableringar på detaljhandels-
marknaden. Även en effektiv postorderdistribution, som uppfyller alla
moderna krav på läkemedelsdistribution bör tillåtas.
En försäljning av Apoteksbolaget behöver inte nödvändigtvis ske på en
gång. Även lösningar som innebär att enskilda apotek knoppas av, samt
franchiselösningar bör övervägas vid försäljningen av Apoteksbolaget.
Apoteksbolaget tillverkar ex tempore-läkemedel i Apoteksbolagets
Produktion och Laboratorier (APL). Det är en lönsam tillverkning och den
enda producenten inom denna nisch. För att inte inskränka konkurrensen bör
APL säljas ut snarast. En försäljning skulle sannolikt kunna leda till större
dynamik i verksamheten genom att drivkrafterna till samarbete med övriga
nordiska länder stärks.
Mål: Konsumenterna bör, när detaljhandelsmonopolet hävts och
Apoteksbolaget privatiserats, erbjudas läkemedel till lägre pris på en mer
kundanpassad marknad.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensutsättning och försäljning av kommunala och
landstingskommunala företag och verksamheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagen om offentlig upphandling,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler för överklagningsbara beslut i samband med offentlig
näringsverksamhet,1
4. att riksdagen hos regeringen begär en plan för försäljning av statlig
verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 23 september 1996
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m)
Sonja Rembo (m)
Anders Björck (m)
Knut Billing (m)
Birger Hagård (m)
Gun Hellsvik (m)
Gullan Lindblad (m)
Bo Lundgren (m)
Inger René (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Per Unckel (m)
Per Westerberg (m)