Motion till riksdagen
1996/97:N2
av Nils T Svensson och Karin Olsson (s)

med anledning av prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle


De kooperativa företagen svarar sammanlagt för en stor del
av den svenska ekonomin.
I ett internationellt perspektiv kan konstateras att betydande kooperativ
företagsamhet förekommer inom lantbruket, livsmedelsindustrin, handeln,
kreditväsendet, försäkringsområdet samt övrig producentkooperation m.m. I
Sverige finns en förhållandevis omfattande kooperativ företagsamhet inom
omsorgssektorn (daghem etc.) samt bostadssektorn. Det finns därför all
anledning att bedriva kunskapsutveckling inom detta område.
Forskning om kooperationen var under första halvan av 1900-talet av
begränsad omfattning. Under 1960-talet inleddes dock en utveckling av
kooperativ forskning inom universitetsvärlden. Under senare delen av 1980-
talet fortsatte utvecklingen av kooperationsforskningen. Forskningen
koncentrerades till vissa universitet och högskolor. Forskningen kom också
att uppvisa ett påtagligt men begränsat inflytande på akademisk undervisning.
Ett antal doktors- och licentiatavhandlingar publicerades. Förstärkningen av
kooperationsforskningen under 1980-talet sammanhängde med förbättrade
finansieringsmöjligheter. FRN:s kooperationsforskningskommitté bidrog till
att finansiera sammanlagt 53 större och mindre projekt vid ett stort antal
universitet och högskolor. Under 1990-talet har forskningen om kooperativa
företag fördjupats inom vissa områden medan den avstannat på andra.
Allmänt kan konstateras att forskningen under senare år haft en tonvikt på
företagsekonomi och speciellt organisationsteori. Dock har det även inom
historia och sociologi genomförts längre och mer djupgående
forskningsprojekt. Ett successivt minskande antal graduerade forskare har
kvarstått med ett speciellt intresse av kooperativ företagsamhet. Empiriskt har
forskningens tyngdpunkt under senare år varit inriktad på främst
nykooperation och lantbrukskooperation.
Det föreligger kunskapsbrister rörande omfattningen och betydelsen av
kooperativt företagande. Empiriskt föreligger ett behov av att utveckla
kunskap om de kooperativa företagens verksamheter i olika sektorer.
Behoven kan sammanfattas i:
  en samlad översikt och statistik
  de kooperativa företagens betydelse för mindre företags affärsutveckling
  konsekvenser för sysselsättning
  utvecklingen av demokrati i samhället
  effektivisering av konkurrensen
  internationalisering
  styrinstrument
  riskkapitalförsörjning
  lagkollisioner
  humankapital och ideologi
En sådan väsentlig åtgärd har staten tagit på sig genom ett
initialt finansieringsansvar för ett pilotprogram inom
NUTEK för tekniköverföring till små och medelstora
företag. Programmet som omfattar ca 11 miljoner kronor per
år vänder sig även till kooperativa små och medelstora
företag. Utvärderingen som skedde i maj 1996 visade att
programmet sammanfattningsvis hade lyckats bra.
Regeringen beslutade vidare i februari 1994 och i maj 1995 att avsätta
totalt 170 miljoner kronor av regionalpolitiska medel för att främja vissa
forsknings- och utvecklingsinsatser i regionalpolitiskt prioriterade områden.
Målet med satsningen är att i gemensamma verksamhetskoncept uppgradera
företagens kompetens och teknisk kapacitet och att skapa nya länkar till både
små och stora företag inklusive sådana kooperativa företag samt institut och
högskolor.
Behovet av kooperativ forskning är som tidigare anförts stort och det är av
vikt att de kooperativa företagen uppmärksammas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning om kooperationen.

Stockholm den 4 oktober 1996
Nils T Svensson (s)

Karin Olsson (s)