med anledning av skr. 1996/97:83 Sverige och den inre marknaden
I regeringens skrivelse redovisas och bedöms arbetet med
EU:s inre marknad samt de mål Sverige har på detta område.
Allmänt
Enligt Miljöpartiet de grönas mening har införandet av den
inre marknaden visserligen medfört vissa positiva effekter bl
a i form av komparativa fördelar och ökad variation på
varuutbudet, effekter som i princip redan kom med EES-
avtalet. Dessa positiva effekter uppvägs dock av de negativa
som den inre marknaden fört med sig.
Den syn på den inre marknadens effekter som regeringen har är
anmärkningsvärt positiv och okritisk, inte minst vad gäller transporter och
EU:s handelspolitik. I skrivelsen nämns ibland i förbigående att vissa
åtgärder har negativa aspekter, men en djupare analys saknas helt.
Skapandet av den inre marknaden bygger dessvärre på idéer om
koncentration och stordrift, med regeringens ord: "stordriftsfördelar ...
främjar såväl ekonomisk som social utveckling". Detta bygger på ett förlegat
tänkande där kvantitet går före kvalitet, med likriktning av produkterna som
ledstjärna. Väl så uppenbart blir detta när man betänker EU:s handelsregler
för jordgubbar. För EU:s klassificering är det jordgubbens storlek som är av
betydelse, inte dess smak.
Miljöhänsyn och
miljögarantin
Sveriges deltagande i den inre marknaden har medfört ökad
byråkrati med snåriga och ogenomträngliga regler. Den inre
marknaden utgör också ett hot mot de regler som EU:s olika
medlemsländer anser vara berättigade av miljö- och
hälsoskäl. En harmonisering och likriktning av reglerna sätts
i första rummet även när detta sker på bekostnad av
miljöhänsyn och folkhälsa. Som exempel kan nämnas de
svenska strängare kraven på avgaser som fått stryka på foten
samt Systembolagets hotade ställning. Hotade är även de
tidsbegränsade övergångsregler på kemikalieområdet som
Sverige fick vid medlemskapsförhandlingarna. Ett annat
aktuellt exempel är det danska förbudet mot
aluminiumburkar som i dagarna på nytt hotas av EU.
Enligt den s k miljögarantin ska miljöhänsyn kunna åberopas. Regeringen
hänvisar också till denna i sin skrivelse. Den artikel, 100 a.4 i EU:s fördrag,
som reglerar detta är dock ingen garanti i ordets rätta bemärkelse. Artikeln är
i dag kringgärdad av allt för många förbehåll för att det ska röra sig om
någon sådan. Det förslag till ändring som regeringen lagt i den pågående
regeringskonferensen är visserligen steg i rätt riktning, men inte tillräckligt.
Det verkar inte heller finnas någon egentlig vilja från regeringens sida att det
ska bli någon verklig garanti. Handel och den inre marknaden är för
regeringen viktigare än miljön. Följande anförs nämligen i skrivelsen:
"Avsikten är att nationella särkrav inte skall innebära onödiga inskränkningar
i den inre marknadens funktion." De krav på säkerhetsbestämmelser som
idag finns inom EU är inte heller tillräckliga. Den s k CE-märkningen
innebär att företag, enligt ett självcertifieringssystem, själva märker sina
varor. Det har vid ett flertal tillfällen visat sig att denna märkning inte är
tillräcklig, särskilt allvarligt är detta eftersom leksaker för yngre barn visat
sig vara farliga.
Transporter
Regeringen säger sig vilja arbeta för större miljöhänsyn, men
även om de varor som produceras tillverkas i enlighet med
högt ställda normer på miljö- och hälsoskydd, kvarstår det
faktum att den inre marknaden innebär en dramatisk ökning
av transporterna med den negativa miljöpåverkan som detta
medför. Lastbilstransporterna i EU-länderna har fördubblats
på 10 år medan de transporter som görs med tåg minskar.
Det görs i dag visserligen ansatser för att ställa om till mer miljövänliga
transportsystem och att i högre grad internalisera externa kostnader. Detta är
dock inte tillräckligt, en minskning av transporterna bör vara en ledstjärna
om man ska uppnå vad som är möjligt inom ramen för en uthållig utveckling,
något som regeringen tidigare uttalat ambitioner om att skapa. Ej heller den
inre marknadens strävan efter en ensidigt materiell tillväxt är förenlig med
detta. Vad gäller transporter så måste även den oacceptabla handeln med djur
över hela EU omnämnas. Denna hantering understöds av EU med dess
bidrag till slakterier i söder.
Övrigt
När det gäller frågan om Schengenavtalet anför regeringen i
sin skrivelse en positiv syn som inte delas av Miljöpartiet.
Miljöpartiet anser att Sverige inte bör skriva under
Schengenavtalet. Schengen har dock Miljöpartiet behandlat i
motion i annat sammanhang.
De beslut som tas inom ramen för den inre marknaden fattas idag i princip
med kvalificerad majoritet. Detta beslutsförfarande leder måhända till ett mer
effektivt beslutsfattande, men faktum är att beslutens legitimitet i allra
högsta
grad blir lidande.
Samtidigt som den inre marknaden ska skapa fri rörlighet inom EU, byggs
murar upp mot omvärlden och import från resten av världen försvåras, inte
minst genom alla de strafftullar som införs för import från tredje land.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöhänsyn och miljögarantin,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om transporter.
Stockholm den 3 april 1997
Eva Goës (mp)
Barbro Johansson (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ronny Korsberg (mp)