Alltfler ärenden som hänförs till kategorin "frågor rörande förvärv i god tro" handläggs inom det svenska rättsväsendet. Stulna kapitalvaror av allehanda slag återfinns men kan på grund av det höga beviskrav som vårt rättsväsen ställer inte alltid styrka det ursprungliga ägarförhållandet.
En inköpt vara vars ursprung det inte funnits anledning att ifrågasätta, men som visar sig vara stöldgods, kan med dagens tillämpning av reglerna kring köp i god tro, inte på ett enkelt sätt återvinnas av den ursprunglige ägaren.
I Västsverige har ett antal entreprenadmaskiner i miljonklassen stulits och efter en räcka av transaktioner kunnat spåras på marknaden. Det begränsade antal av sådana maskiner som finns på marknaden har underlättat identifieringen av de stulna maskinerna.
När ursprunglig ägare gjort anspråk på sin egendom, visar det sig ofta att senaste "innehavaren" har inköpt maskinen till ett fördelaktigt pris, men i god tro.
En juridisk process inleds då för att fastställa vem som är ägare till maskinen. Utgången av processen är inte given även om alla inblandade är överens om att just den maskin tvisten handlar om är helt identisk med den som stals från den förste ägaren.
Människor som upplevt vad som ovan beskrivits känner sig kränkta och utlämnade och utan stöd från lagstiftaren. Förlusten av varan, produktions- bortfall genom att en vital länk i produktionskedjan stulits, kontakter med polis och försäkringsbolag är några av de konkreta svårigheter som drabbar den bestulne. Att dessutom, när maskinen (varan) är återfunnen, behöva ifrågasättas som den rättmätige ägaren känns naturligtvis som att lagen skyddar brottslingen i stället för omvänt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna om godtroköp i syfte att stärka ursprungsägarens ställning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 26 september 1996
Lars Björkman (m) Elizabeth Nyström (m)