Alltfler ärenden som hänförs till kategorin "frågor rörande
förvärv i god tro" handläggs inom det svenska rättsväsendet.
Stulna kapitalvaror av allehanda slag återfinns men kan på
grund av det höga beviskrav som vårt rättsväsen ställer inte
alltid styrka det ursprungliga ägarförhållandet.
En inköpt vara vars ursprung det inte funnits anledning att ifrågasätta, men
som visar sig vara stöldgods, kan med dagens tillämpning av reglerna kring
köp i god tro, inte på ett enkelt sätt återvinnas av den ursprunglige ägaren.
I Västsverige har ett antal entreprenadmaskiner i miljonklassen stulits och
efter en räcka av transaktioner kunnat spåras på marknaden. Det begränsade
antal av sådana maskiner som finns på marknaden har underlättat
identifieringen av de stulna maskinerna.
När ursprunglig ägare gjort anspråk på sin egendom, visar det sig ofta att
senaste "innehavaren" har inköpt maskinen till ett fördelaktigt pris, men i god
tro.
En juridisk process inleds då för att fastställa vem som är ägare till
maskinen. Utgången av processen är inte given även om alla inblandade är
överens om att just den maskin tvisten handlar om är helt identisk med den
som stals från den förste ägaren.
Människor som upplevt vad som ovan beskrivits känner sig kränkta och
utlämnade och utan stöd från lagstiftaren. Förlusten av varan, produktions-
bortfall genom att en vital länk i produktionskedjan stulits, kontakter med
polis och försäkringsbolag är några av de konkreta svårigheter som drabbar
den bestulne. Att dessutom, när maskinen (varan) är återfunnen, behöva
ifrågasättas som den rättmätige ägaren känns naturligtvis som att lagen
skyddar brottslingen i stället för omvänt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna om godtroköp
i syfte att stärka ursprungsägarens ställning i enlighet med vad som anförts i
motionen.