Maten är en produkt av den miljö den tas fram ifrån. Därför
måste såväl jord som djur hanteras med omsorg. Det gäller
allt från foder, tillsatsmedel, avelsarbete och uppfödning till
hantering av djur rent allmänt samt vid transporter och slakt.
Vatten som är vårt viktigaste livsmedel är en sårbar resurs. Eftersom
endast sex procent av jordens vatten är sötvatten, är hushållning med vatten
både en miljöfråga och en hälso- och överlevnadsfråga. Vattenbrist i olika
former gör det nödvändigt att vårda och utnyttja vattenresurserna effektivt.
Svensk miljöpolitik måste garantera god tillgång på friskt vatten till alla
invånare. Risken för föroreningar i sjöar och vattendrag som används för
dricksvattenförsörjningen måste elimineras och en hushållningsplan för
vattenförsörjning upprättas.
Sverige har världens strängaste djurskyddslag. Inga djur får
hormonbehandlas för snabbare tillväxt, och inblandning av antibiotika och
kadavermjöl i djurfoder är förbjudet. Djuren ska ha tillräckligt stor plats och
alla kor ska beta ute på sommaren. Transporter samt djurhantering på
slakterierna får inte orsaka onödigt lidande för djuren. Denna lagstiftning
kan bli föremål för omprövning i samband med att Sveriges övergångsregler
som ny medlem i EU omförhandlas. Vi kräver att vår nuvarande lagstiftning
bibehålls.
Sverige bör också lagstifta om obligatorisk ursprungsmärkning på alla
livsmedel samt verka för att ursprungsmärkning även införs i EU. Former för
märkning med produktionsmetod bör utredas.
Framtidens mat ska vara hälsosam, av hög kvalitet, fri från
hormonbehandling, obestrålad, icke genmanipulerad, fri från föroreningar
och rester av bekämpningsmedel, ursprungsmärkt samt närproducerad så
långt som möjligt.
Functional food
Ny kunskap och nya forskningsrön har gjort det möjligt att
identifiera nya och nygamla livsmedel, s.k. functional food.
Det är ett normalt livsmedel som man på vetenskapligt
dokumenterad grund kan hävda befrämjar hälsan. Dessa
livsmedel kan vara gamla välkända produkter eller nya som
man med modern forskning kan visa har en hälsofrämjande
verkan. Sambandet kost och hälsa är sedan länge känt. Vi
anser det viktigt att det finns klara regler för vad som
verkligen ska saluföras som functional food. Detta för att ge
konsumenterna möjlighet att välja bort sådant som saluförs
på ett felaktigt sätt. Vi föreslår därför att ett regelverk
upprättas för functional food.
Finansiella tjänster
Användningen av kontokort har ökat markant de senaste
åren. Det har varit alltför lätt att, utan ekonomisk kontroll
från kreditgivarnas sida, erhålla kontokort med kredit. Detta
har lett till att många hamnat i skuldfällor. En
skuldsaneringslag har införts för de värst drabbade men den
hjälper inte alla. Bank- och finansbolag bör ta ett större
ansvar vid utlåning men även för gångna misstag från deras
sida. De kommunala skuldsaneringsbyråerna bör därför
finansieras av fordringsägarna. Detta har bl a skett genom ett
försök hos Konsument Göteborg med lyckat resultat. Även
detaljhandeln och bensinbolagen har tagit upp konkurrensen
om kontokorten. Det krävs bättre information om finansiella
tjänster och villkor, om konsumenterna ska kunna få nytta av
det ökade utbudet. De konsumentskyddande lagarna måste
utvidgas till att gälla även kontokorten.
IT-samhället
Den nya informationstekniken påverkar hela
samhällsstrukturen och ger nya förutsättningar på en rad
områden. De fysiska avstånden får inte längre samma
betydelse vilket är positivt. Möjligheterna till distansstudier
och distansarbete har ökat radikalt vilket är till gagn för
framför allt kvinnor. Dock är det ett krav att
kommunikationsnätet blir rikstäckande, att alla får del av
AXE-systemet, en bättre täckning för mobiltelefoner samt att
enhetstaxa införs för hela landet för anslutning till ISDN-
nätet (Integrated Service Digital Network). En förutsättning
för ett fungerande IT-samhälle är att alla ges möjlighet till
delaktighet. Det förutsätter kunskap och för att möta det
utökade utbildningsbehovet bör folkbildningsförbunden
engageras. Vi anser att en utredning bör göras om hur vi kan
använda oss av den tekniken för att sprida
produktinformation som vi som konsumenter bör känna till.
Ett sätt kan vara tillgång till databaser med sådan
information i större varuhus och köpcentra, enligt
överenskommelser med handeln.
Textilier
Kläder och andra textilier är vanliga förbrukningsvaror.
Många textilier kan vara verkliga miljöbovar. Konventionellt
odlad bomull besprutas cirka 40 gånger under en
odlingssäsong ibland med miljöfarliga och mycket giftiga
medel som DDT och fenoxisyror. Ytterligare miljöstörningar
orsakas av konstbevattning och kemikalieanvändning vid
färgning och krympning samt energikrävande
produktionsmetoder och transporter. Vi kräver att textilier
miljömärks, innehåller en tydlig märkning av
produktionsland samt energideklareras.
Reklam
Reklamen ökar och tenderar att bli allt aggressivare. Den
påverkar köpbeteende samt anses vara en av de faktorer som
bidrar till att forma människors livssyn, grundläggande
värderingar, attityder och kulturella föreställningar. Det är
också konsumenterna som vid inköp av varor och tjänster till
slut får betala reklamkostnaderna. Vi föreslår att en del av
reklamskatten öronmärks för konsumentvägledning, för
granskning av reklamen samt för att öka
konsumentkunskapen. Hemförsäljningen har blivit alltmer
påträngande och utstuderad. Lagstiftningen inom detta
område bör ändras från en ångervecka till en ångermånad.
Konsument
Det nya Europa behöver kunniga och medvetna
konsumenter. Genom den ökade frihandeln växer också
intresset för konsumentpolitiken i såväl Sverige som EU.
EU-kommissionen har ett särskilt generaldirektorat som
handlägger konsumentfrågor. För Europas konsumenter är
det av största vikt att EU driver förverkligandet av Agenda
21. Ett tjugofemte generaldirektorat, Agenda 21- Europa,
har inrättats, vars uppgift blir att förverkliga miljöarbetet i
EU. Det är av största vikt att det arbetet följs noga.
De finansiella tjänsterna i EU ska konkurrera på lika villkor och
finansinstituten ska kunna erbjuda tjänster över gränserna. Det är viktigt att
konsumenterna är skyddade så att inga fel uppstår på grund av dålig eller
felaktig information och handläggning. Betalningssystem med betalkort
måste särskilt belysas. Det måste finnas ett lagligt skydd för konsumenterna
inom detta område.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättande av en hushållningsplan för vattenförsörjningen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållande av nuvarande stränga djurskyddslag då reglerna
omförhandlas i EU,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagstiftning om ursprungsmärkning samt märkning med
produktionsmetod,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett regelverk för functional food,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvidgning av de konsumentskyddande lagarna att även gälla
kontokorten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett rikstäckande AXE-system, en bättre täckning för
mobiltelefoner samt enhetstaxa för anslutning till ISDN-nätet,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att se hur den nya
tekniken kan användas för att sprida produktinformation till konsumenterna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av textilier,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om öronmärkning av en del av reklamskatten för
konsumentvägledning, för granskning av reklamen samt för en ökad
konsumentkunskap,4
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ändring av hemförsäljningslagstiftningen från en ångervecka
till en ångermånad,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det tjugofemte generaldirektoratet i EU för Agenda 21-arbete,2
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att belysa ett betalningssystem med betalkort inom EU
för att få ett lagligt skydd för konsumenterna inom detta område.
Stockholm den 3 oktober 1996
Ingbritt Irhammar (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
Marianne Andersson (c)
Margareta Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Karin Israelsson (c)
Ingrid Skeppstedt (c)
Karin Starrin (c)
Görel Thurdin (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Marie Wilén (c)