En makes död är för de allra flesta en svår tid, fylld av sorg och saknad. Tillvaron blir inte densamma och tryggheten återfinns oftast i det som byggts upp tillsammans: familjen, hemmet och den sparade slanten att ha på äldre dagar. Att i denna situation plötsligt konfronteras med en okänd arvinge kan vara uppslitande.
Enligt svensk lag ärver ett barn sin döde förälder direkt om inte barnet är änkans bröstarvinge. Ett undantag finns. Änkan kan sitta kvar i orubbat bo om tillgångarna endast uppgår till fyra basbelopp. Detta är det enda skydd hon har. Om änkan misstänker att faderskapet är felaktigt har hon små möjligheter att väcka talan.
I de fall modern var gift vid barnets födelse ska mannen i äktenskapet anses vara far till barnet. Detta kallas för faderskapspresumtion. I 3 kap. 1 § andra stycket FB finns bestämmelser om under vilka förutsättningar arvsberättigad efter mannen kan väcka talan om att mannen inte är far till barnet om faderskapet fastställts genom presumtion. En viktig förutsättning är att mannen inte varaktigt sammanbott med barnet och inte heller efter barnets födelse bekräftat att barnet är hans. Om dessa villkor är uppfyllda får bland annat den avlidnes maka och var och en som jämte eller näst efter barnet är berättigad till arv efter mannen väcka talan om att mannen inte är far till barnet.
Är faderskapet fastslaget genom dom gäller andra regler. Enligt 1 kap. 3 § FB ska faderskapet fastställas genom dom om det är utrett att mannen haft samlag med barnets mor under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom. Av lagen framgår inte vem som kan begära resning av dom om faderskap men det är högst troligt att änkan inte har någon talerätt.
Osäkerhet i den här frågan kan alltså uppstå i följande fall: När mannen inom ett äktenskap fått ett barn som han antingen bekräftat vara hans efter dess födelse eller varaktigt bott tillsammans med samt det fallet att faderskapet fastställts genom dom. En änka har i dessa situationer små möjligheter att ifrågasätta ett faderskap och få det prövat. Hon har ingen talerätt.
Det är otillfredsställande att reglerna på detta område inte fullt ut följt samhällsutvecklingen. Antalet separationer har ökat under hela 1980-talet, cirka 40 000 barn under 18 år berörs varje år av föräldrarnas separation. Familjer splittras och nya bildas. Både änkan och den avlidnes barn skulle vinna på att reglerna på det området ses över. Många konflikter och mycket onödig oro kan härigenom undvikas. Denna fråga bör därför utredas så att alla parters trygghet och rättssäkerhet kan tillgodoses.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utreda arvsfrågorna så att alla parters trygghet och rättssäkerhet kan tillgodoses.
Stockholm den 2 oktober 1996
Rolf Åbjörnsson (kd)