Mellan 10 000 och 15 000 företag går i konkurs varje år i Sverige. Siffran är lägre än under början på 1990-talet men ligger fortfarande högt över vad som var normalt i början och mitten på 1980-talet. En grupp som drabbas hårt av det stora antalet konkurser är leverantörerna. Det är ofta mindre företag med låg soliditet och följaktligen små möjligheter att klara kreditförluster. Någon utdelning till dessa kan sällan påräknas.
Leverantörerna drabbas dessutom hårt av det svaga sakrättsliga skyddet för äganderättsförbehåll, d.v.s. möjligheten att under vissa förutsättningar kräva tillbaka levererade varor om betalning uteblir. Enligt nuvarande regler gäller inte förbehållet om köparen har tillåtelse att förfoga över de levererade varorna efter köpet. Något faktiskt förfogande krävs alltså inte. Vid en jäm- förelse med andra länder framstår skyddet i Sverige som svagt.
Ett starkare skydd skulle innebära att leverantören får s.k. separationsrätt i en konkurs och därigenom möjlighet att ta tillbaka sina varor. Med ett sådant system skulle mycket vinnas. För det första drabbas inte leverantören av den kreditförlust som konkursen annars innebär. För det andra kan den kapital- förlust som en försäljning i konkurs innebär undvikas. Det följer av att leve- rantören får tillbaka sina varor och på nytt kan bjuda ut dem till marknads- mässigt pris, i stället för att konkursförvaltaren säljer dem till pris som i många fall ligger långt under marknadsvärdet. Slutligen kan planerade kon- kurser, s.k. bekvämlighetskonkurser, stoppas då gäldenären hindras från att fylla på sitt varulager strax innan konkurs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om separationsrätt i konkurs.
Stockholm den 7 oktober 1996
Kjell Ericsson (c)
Sten Svensson (m) Bengt Harding Olson (fp) Michael Stjernström (kd) Marianne Andersson (c) Inga Berggren (m) Kenth Skårvik (fp)