De små företagen visar redan i dag en inneboende styrka som sysselsättningsskapare. För EU gäller att nettoökningen av nya jobb i små och medelstora företag mer än väl har kompenserat förlusten av jobb i stora företag mellan 1988 och 1995. Företag med färre än 100 anställda har stått för nästan alla nya jobb inom näringslivet med en nettotillväxttakt på 260.000 jobb per år. För Sveriges del har under 1990-talet andelen sysselsatta inom småföretag i den privata sektorn ökat från 48 till 54 procent.
Trots dessa relativt imponerande siffror ligger EU och Sverige som enskild nation långt efter exempelvis USA. Våra siffror är också helt otillräckliga för att ge de ca 600.000 arbetslösa i Sverige en chans till ett jobb.
Småföretagarna är uppenbarligen en resurs som absolut ej är fullt utnyttjad i Sverige. Det beror på många saker bl.a. på den bristfälliga rättssäkerheten för småföretagarna. Här ska tas upp några viktigare punkter.
Ensidigt rättssystem
Det är viktigt att anpassa rättssystemet mer till småföretagandets villkor. I dag är lagreglerna stelbenta och inriktade på storföretag. Det finns många exempel och främst då aktiebolagslagstiftningen som är skriven mest för börsbolag. Det senaste exemplet är lagen om företagsrekonstruktion, där riksdagens majoritet avslog ett förslag till särskild småföretagarmodell. Det krävs en mera flexibel lagstiftning som främjar småföretagandet.
Nu gäller det att öka den rättsvetenskapliga forskningen angående små- företagarnas villkor och insatserna för att reformera lagstiftningen så att den fungerar i ett srnåföretagarperspektiv. Man kan inte bara önska en småföre- tagarexpansion utan att samtidigt skapa rättsliga villkor som fungerar i ett sådant perspektiv.
Orimlig regelmassa
Ett av de stora hindren som identifierats för ökad konkurrenskraft är den omfattande och ökande regelmassan. Visserligen är det långt ifrån alla som direkt berör företagen men den oerhörda regelmassan visar att företagen lever i en osund miljö som hämmar deras verksamhet. En uppskattning av antalet företagsregler ger vid handen att de uppgår till inte mindre än 20.000 sidor. För småföretagen är detta än mer bekymmersamt än för de stora företagen. Detta beror bl a på att de små företagen har en mycket liten administration i företaget. Oftast bara en person. Den omfattande regelmassan gör det lätt att gå fel med dryga böter, skadestånd eller i värsta fall fängelse som påföljd.
Behovet av regelförenklingar och avregleringar understryks nu senast i en tysk studie. Studien visar att den relativa kostnaden för administrativa bördor per anställd är 20 gånger större i ett litet företag jämfört med ett större företag. Administrativa problem som hänför sig till arbets-, miljö- och skattelagstiftningen är enligt studien särskilt komplexa.
Liknande resultat framkommer i The UNICE Regulatory Report. Den svenska delen bygger på svar från 613 svenska företag varav över 90 procent småföretag. En avgörande slutsats som kan dras från denna rapport där företag från 14 europeiska länder deltagit är att regleringar är ett stort hinder för de svenska företagens möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft. De lagstiftningsområden som anses ha de mest negativa effekterna på företagens konkurrenskraft är i nämnd ordning skattelagar, arbetsrättslagar och miljölagar.
Bristande laglydnad
En viktig lag för småföretagare är lagen om offentlig upphandling som ju ålägger stat, landsting och kommuner skyldighet att göra sina upphandlingar på den öppna marknaden. Detta för att uppnå bästa möjliga pris särskilt till skattebetalarnas fromma. Men här finns många syndare mot lagen eftersom både landsting och kommuner tycks närmast strunta i lagen. Många småföretagare får inte ens chansen att konkurrera om avtalet.
Skydd för företag som vill klaga på myndigheters upphandlingsbeslut finns visserligen rent formellt men man måste då ha den lille företagarens utsatta position med i beräkningen. En tvist med en myndighet eller annat offentligt organ kan lätt leda till att företaget får svårt att göra sig gällande i fortsättningen.
Det är självfallet viktigt att kräva laglydnad av alla men särskilt måste kravet riktas mot offentliga organ och deras tjänstemän.
Kommunalt hot
Den kommunala bolagiseringen är ett annat och tilltagande hot och då i flera avseenden. Först och främst demokratiskt hotfullt genom att insynen alltjämt är dålig. Men även moraliskt hotfullt genom att kommunpolitiker som sitter på flera stolar frestas till "övertramp" . Dessutom företagsekonomiskt hotfullt genom illojal konkurrens mot småföretagare. Den radikala lösningen är givetvis att avveckla den kommunala bolagiseringen.
Rättsligt hot
Rättsliga "hot" mot småföretagaren kommer främst från skattehåll och då särskilt på tre punkter som riskerar att underminera hela strukturen i 1994 års rättssäkerhetsreform.
Skatteflyktskommittén föreslår bl.a. godtyckliga överraskningsrevisioner utan domstolsbeslut med möjligheter till planlöst letande hos varje företag om uppgifter avseende andra människor och företag (tredjemansrevision), utan misstanke eller domstolssanktion. Härmed rubbas allvarligt balansen mellan skattemyndigheter och företagare. Land skall med lag byggas och detta måste gälla även skattesystemet. Lagstiftningsmisstag måste rättas till med ny skattelagstiftning och inte med en generalklausul som öppnar för godtyckliga bedömningar och analog tillämpning av bristfälliga skatteregler. Skattetillägg "utdöms" orättvist i många fall. Det slår alldeles för hårt särskilt mot småföretagare och de rättsliga möjligheter som finns att underlåta skattetillägg åsidosätts av skattemyndigheterna på ett fullständigt oacceptabelt sätt.
En annan form av orättvisa ligger inbyggd i förmånsrättsordningen vid konkurs. Småföretagarna som leverantör är placerade i strykklass. De får oftast ingen som helst utdelning sedan främst banken tagit sitt. Detta är ett hot mot småföretagarnas ofta bräckliga ekonomi.
Felaktig myndighetsverksamhet
Alla människor gör väl fel ibland och då får man stå för det. Det är rimligt och lätt att förstå. Men vid felaktig myndighetsverksamhet är det sämre ställt med ansvarstagandet som tydligt framgick av praktexemplet med den rikskände bilhandlaren Halvard Alvgard.
Myndigheternas skadeståndsansvar måste förbättras men arbetet går segt i departementet, vilket jag påpekar i en särskild motion.
Nödvändiga initiativ
Till en början är det oerhört viktigt att minska småföretagens regleringsbörda och att anpassa den nödvändiga regleringen även till småföretagen. Genom att minska effekterna av regleringsbördan så ges företagen större möjligheter att satsa på utveckling av nya produkter och nya marknader.
I det långa loppet kommer en attitydförändring att ha den största effekten på förbättringen av regleringsprocessen. Denna förändring kan främjas genom att man modifierar tillvägagångssättet vid arbetet på ny lagstiftning i Sverige. Det finns många viktiga åtgärder som bör vidtagas för att förbättra lagstiftningsprocessen och här kan endast nämnas några sådana. Nya och juridiskt bindande procedurer för tidig och effektiv konsultation av näringslivet och andra berörda parter bör utvecklas. Som en mekanism för förbättring av kvalitén på framtida regleringar kan antagas checklistor som verkligen följs och redovisas. Man bör utvecklas och införa nya objektiva metoder för bedömning av effekterna, som bygger på traditionella kostnads- och intäktsanalyser. Alla nya lagförslag bör testas på småföretag och inget förslag skall få läggas fram utan att en "lackmustest" gjorts på småföretagareffekterna av förslaget. Samtidigt bör man alltid överväga att använda alternativ till lagstiftning såsom ekonomiska drivfjädrar, effektiv självreglering eller frivilliga överenskommelser med företag. För övrigt är det självklart att man måste utveckla och införa system för utvärdering av beslutade och genomförda regleringar. Det övergripande målet är att regelmassan ska rensas och förenklas.
Sedan är det mycket angeläget att skapa konkurrensneutralitet på marknaden. Här gäller det främst att effektivisera upphandlingslagstiftningen och dess tillämpning samt avveckla bolagsbildningen på kommun- och landstingsområdena. Detta utvecklar jag närmare i en särskild motion.
Vidare är det nödvändigt att småföretagarna inte känner sig helt rättslösa i samhället. Så är nu fallet på skatteområdet och i konkurssammanhang. Därför krävs ny lagstiftning för att undanröja orättvisorna särskilt på dessa områden. Dessutom är det självklart att myndighetsoffer som ofta är småföretagare hålles åtminstone ekonomiskt skadeslösa när de oförskyllt drabbats av myndighetsfel.
Sammanfattningsvis måste man konstatera att rättssäkerheten för småföretagare är oacceptabelt dålig och vill politiker satsa på småföretagare är det hög tid att gå från ord till handling särskilt beträffande rättssäkerheten. Vad som nu måste till är mer eller mindre en kulturrevolution i synen på srnåföretagen och deras ägare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassat rättssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av regelmassan,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektivare upphandlingsregler,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal bolagisering,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rimliga skattetilläggsregler,4
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmånsrätt för leverantörsfordringar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre skadeståndsregler vid felaktig myndighetsverksamhet.
Stockholm den 6 oktober 1996
Bengt Harding Olson (fp)
1 Yrkande 2 hänvisat till NU.
2 Yrkande 3 hänvisat till FiU.
3 Yrkande 4 hänvisat till KU.
4 Yrkande 5 hänvisat till SkU.