Att som bank bevilja kredit kräver ansvar och omsorg. Det är
viktigt att den blivande gäldenärens betalningsförmåga
kontrolleras noggrant, inte enbart för bankens egen del utan
för alla inblandade parter.
Detta förhållande bör gälla för beviljade krediter till privatpersoner såväl
som till handelsbolag och enkla bolag. Vad gäller företag är det särskilt
viktigt att undersöka bolagsmännen, vilka dessa är och om de fortfarande
ansvarar för bolagets skulder. Banken ska därför beställa ett
registreringsbevis för bolaget från Länsstyrelsens handelsregister där inträde
och utträde av bolagsmän registreras.
I dagens samhälle sker förändringar snabbt. Nya företag bildas, bolagsmän
slutar, andra träder in. Det är ytterst angeläget att det register som ska
beskriva en rådande verklighet är korrekt. Konsekvenserna kan annars bli
förödande. Nyligen dömdes en person av en oenig högsta domstol (NJA
1995 sid 654) att ansvara för betalning av ett lån som upptogs då han inte
längre var bolagsman. Personen i fråga hade utträtt ur bolaget och anmält
detta samma dag till handelsregistret. Drygt två månader senare var
fortfarande inte registret uppdaterat. Bolagets vilja, att i detta fall inte
längre
binda mannen till företagets förpliktelser, sattes därmed helt åt sidan. Banken
kunde göra den avgångne bolagsmannen ansvarig för en kredit trots att
banken vid kreditens beviljande inte kände till vem som var bolagsman
överhuvudtaget.
Den centrala tanken är att handelsregistret ska borga för att transaktioner i
näringslivet sker säkert och smidigt. Genom registrering kungörs fakta för
tredjeman. Det måste dock ytterst vara bolagsmännens vilja som styr dessa
register. Detta framstår som särskilt viktigt vid bankers kreditgivning. En
ansvarsfull kreditgivning förutsätter att bankerna utför en god kontroll och
att riktiga uppgifter lämnas av berörda myndigheter.
Banklagstiftningskommittén kommer senare i höst att beröra frågan om
vårdslös kreditgivning och riskhantering. I dansk rätt finns sedan länge en
straffbestämmelse om vårdslös kreditgivning. De viktigaste straffbestäm-
melserna är samlade i den danska straffeloven. I dess 280 § finns en
bestämmelse om ansvar för mandatsvig, vilket liknar den svenska
bestämmelsen om trolöshet mot huvudman. I 54 § i den danska lagen om
banker och sparkassor finns en regel som kriminaliserar oförsvarlig
kreditgivning och riskhantering. Denna regel har funnits sedan dess
ikraftträdande den 1 januari 1975. Det har varit svårt att utverka fällande
domar för brott mot denna lag vilket bl.a. beror på att det är svårt att visa
att
gärningsmannen på ett straffbart sätt har åsidosatt vad han har att iaktta. Bara
i något enstaka fall har någon fällts till ansvar enligt bestämmelsen och då
endast för en liten del av de krediter som åtalet gällt.
Banklagstiftningskommittén bör beakta den danska lagstiftningen och de
problem som uppkommit vid tillämpning av lagen. Det är angeläget att en
kommande svensk lag på området kan tillämpas i praktiken.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att större krav skall ställas på bankerna vid kreditgivning,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna om god tro vid bolagsmans utträde ur handelsbolag
ändras så att god tro endast kan åberopas av part som haft faktisk kännedom
om det förhållande för vilket den goda tron åberopas till stöd.