Motionen delad mellan flera utskott
Att som bank bevilja kredit kräver ansvar och omsorg. Det är viktigt att den blivande gäldenärens betalningsförmåga kontrolleras noggrant, inte enbart för bankens egen del utan för alla inblandade parter.
Detta förhållande bör gälla för beviljade krediter till privatpersoner såväl som till handelsbolag och enkla bolag. Vad gäller företag är det särskilt viktigt att undersöka bolagsmännen, vilka dessa är och om de fortfarande ansvarar för bolagets skulder. Banken ska därför beställa ett registreringsbevis för bolaget från Länsstyrelsens handelsregister där inträde och utträde av bolagsmän registreras.
I dagens samhälle sker förändringar snabbt. Nya företag bildas, bolagsmän slutar, andra träder in. Det är ytterst angeläget att det register som ska beskriva en rådande verklighet är korrekt. Konsekvenserna kan annars bli förödande. Nyligen dömdes en person av en oenig högsta domstol (NJA 1995 sid 654) att ansvara för betalning av ett lån som upptogs då han inte längre var bolagsman. Personen i fråga hade utträtt ur bolaget och anmält detta samma dag till handelsregistret. Drygt två månader senare var fortfarande inte registret uppdaterat. Bolagets vilja, att i detta fall inte längre binda mannen till företagets förpliktelser, sattes därmed helt åt sidan. Banken kunde göra den avgångne bolagsmannen ansvarig för en kredit trots att banken vid kreditens beviljande inte kände till vem som var bolagsman överhuvudtaget.
Den centrala tanken är att handelsregistret ska borga för att transaktioner i näringslivet sker säkert och smidigt. Genom registrering kungörs fakta för tredjeman. Det måste dock ytterst vara bolagsmännens vilja som styr dessa register. Detta framstår som särskilt viktigt vid bankers kreditgivning. En ansvarsfull kreditgivning förutsätter att bankerna utför en god kontroll och att riktiga uppgifter lämnas av berörda myndigheter.
Banklagstiftningskommittén kommer senare i höst att beröra frågan om vårdslös kreditgivning och riskhantering. I dansk rätt finns sedan länge en straffbestämmelse om vårdslös kreditgivning. De viktigaste straffbestäm- melserna är samlade i den danska straffeloven. I dess 280 § finns en bestämmelse om ansvar för mandatsvig, vilket liknar den svenska bestämmelsen om trolöshet mot huvudman. I 54 § i den danska lagen om banker och sparkassor finns en regel som kriminaliserar oförsvarlig kreditgivning och riskhantering. Denna regel har funnits sedan dess ikraftträdande den 1 januari 1975. Det har varit svårt att utverka fällande domar för brott mot denna lag vilket bl.a. beror på att det är svårt att visa att gärningsmannen på ett straffbart sätt har åsidosatt vad han har att iaktta. Bara i något enstaka fall har någon fällts till ansvar enligt bestämmelsen och då endast för en liten del av de krediter som åtalet gällt. Banklagstiftningskommittén bör beakta den danska lagstiftningen och de problem som uppkommit vid tillämpning av lagen. Det är angeläget att en kommande svensk lag på området kan tillämpas i praktiken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att större krav skall ställas på bankerna vid kreditgivning,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna om god tro vid bolagsmans utträde ur handelsbolag ändras så att god tro endast kan åberopas av part som haft faktisk kännedom om det förhållande för vilket den goda tron åberopas till stöd.
Stockholm den 30 september 1996
Rolf Åbjörnsson (kd)
Gotab, Stockholm 1997
1Yrkande 1 hänvisat till FiU.