Vem törs och vill ändra på ett ekonomiskt synsätt som är
utformat för en industrisektor som idag bara svarar för 15 %
av Sveriges BNP? Ett synsätt som värderar hårda tillgångar i
form av maskiner, lager och byggnader. Ett synsätt som
bortser från att alla mjuka tillgångar i form av utbildad
personal, datasystem, dataprogram etc. är lika viktiga för
verksamhetens överlevnad. Ett synsätt som tillåter att företag
kan fördela "betalningarna" för en maskin under flera år
medan en investering i mjuka tillgångar måste betalas på en
gång, med andra ord belasta resultatet i sin helhet det året
investeringen görs.
Det fordras inte mycket fantasi för att förstå att detta synsätt hindrat många
mjuka investeringar som t.ex. personalutveckling under lågkonjunktur.
Personalutveckling som kunnat rädda många jobb. Det har i stället medfört
personalavveckling, eftersom "kunskapsföretagen" enligt det ekonomiska
synsättet haft fel sort av tillgångar, dvs. de värdelösa mjuka tillgångarna.
Enligt Upplysningscentralen är konkurser inom tjänstesektorn fortfarande
högre än för industrisektorn.
Hur många jobb hade räddats om svenska politiker förstått ovanstående
före lågkonjunkturen? Speciellt i den växande nisch som ska bli Sveriges
räddning - kunskapsföretag/tjänsteföretag.
Det är dags att införa humankapitalet dvs. det mänskliga kapitalet som
tillgång i företagens årsredovisningar. Satsningar på humankapitalet främjar
den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Från liberal utgångspunkt är
människan företagets viktigaste tillgång. Därför måste den ekonomiska
politiken inriktas på en kraftfull satsning på mjuka investeringar - det
mänskliga kapitalet - dvs. arbetsrutiner, organisation och personlig
kompetensutveckling.
Idag tas hårda investeringar t.ex. maskiner och skrivbord upp som
tillgångar i företagens balansräkningar. Människan betraktas som en mjuk
investering utan synligt värde i balansräkningen. Utgiften för inventarier kan
fördelas över flera år, men kostnaden för att anställa och utbilda,
vidareutbilda och kompetensutveckla människor måste man ta direkt.
Företag bör främst värderas utifrån dess potentiella förädlingsförmåga.
Detta innebär att alla tillgångar som påverkar produktiviteten ska vara
värdemässigt synliga i balansräkningen. Målet är att få ett nytt synsätt på
mjuka investeringar och att införa en bokföringsmässig värderingspraxis som
är anpassad till dagens verksamhetsstruktur och som mäter humankapitalets
betydelse. Då får vi en effektiv ekonomistyrning som stimulerar till ökade
satsningar i kompetensutveckling, informationssystem och andra mjuka
investeringar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringar i humant kapital.