Vem törs och vill ändra på ett ekonomiskt synsätt som är utformat för en industrisektor som idag bara svarar för 15 % av Sveriges BNP? Ett synsätt som värderar hårda tillgångar i form av maskiner, lager och byggnader. Ett synsätt som bortser från att alla mjuka tillgångar i form av utbildad personal, datasystem, dataprogram etc. är lika viktiga för verksamhetens överlevnad. Ett synsätt som tillåter att företag kan fördela "betalningarna" för en maskin under flera år medan en investering i mjuka tillgångar måste betalas på en gång, med andra ord belasta resultatet i sin helhet det året investeringen görs.
Det fordras inte mycket fantasi för att förstå att detta synsätt hindrat många mjuka investeringar som t.ex. personalutveckling under lågkonjunktur. Personalutveckling som kunnat rädda många jobb. Det har i stället medfört personalavveckling, eftersom "kunskapsföretagen" enligt det ekonomiska synsättet haft fel sort av tillgångar, dvs. de värdelösa mjuka tillgångarna. Enligt Upplysningscentralen är konkurser inom tjänstesektorn fortfarande högre än för industrisektorn.
Hur många jobb hade räddats om svenska politiker förstått ovanstående före lågkonjunkturen? Speciellt i den växande nisch som ska bli Sveriges räddning - kunskapsföretag/tjänsteföretag.
Det är dags att införa humankapitalet dvs. det mänskliga kapitalet som tillgång i företagens årsredovisningar. Satsningar på humankapitalet främjar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Från liberal utgångspunkt är människan företagets viktigaste tillgång. Därför måste den ekonomiska politiken inriktas på en kraftfull satsning på mjuka investeringar - det mänskliga kapitalet - dvs. arbetsrutiner, organisation och personlig kompetensutveckling.
Idag tas hårda investeringar t.ex. maskiner och skrivbord upp som tillgångar i företagens balansräkningar. Människan betraktas som en mjuk investering utan synligt värde i balansräkningen. Utgiften för inventarier kan fördelas över flera år, men kostnaden för att anställa och utbilda, vidareutbilda och kompetensutveckla människor måste man ta direkt.
Företag bör främst värderas utifrån dess potentiella förädlingsförmåga. Detta innebär att alla tillgångar som påverkar produktiviteten ska vara värdemässigt synliga i balansräkningen. Målet är att få ett nytt synsätt på mjuka investeringar och att införa en bokföringsmässig värderingspraxis som är anpassad till dagens verksamhetsstruktur och som mäter humankapitalets betydelse. Då får vi en effektiv ekonomistyrning som stimulerar till ökade satsningar i kompetensutveckling, informationssystem och andra mjuka investeringar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar i humant kapital.
Stockholm den 29 september 1996
Margitta Edgren (fp)