Huvudstrategin för den ekonomiska politiken måste vara att
satsa på direkt tillväxtfrämjande åtgärder i förening med en
långsiktig budgetsanering. Särskilt måste inriktning ske mot
näringspolitik och företagande. Men för att lyckas krävs det
även en kraftfull satsning på det mänskliga kapitalet dvs.
mjuka investeringar såsom personlig kompetens,
arbetsrutiner och organisation.
En uppvärdering av kunskapskapitalet motiveras också av att
Sverige, liksom övriga västeuropeiska länder, befinner sig mitt i ett
paradigmskifte med övergång från ett "hårt" industriellt samhälle till
ett "mjukt" kunskapssamhälle.
Värdering av "mjuka"
tillgångar
Det brukar heta att människan är företagets viktigaste
tillgång. Liberalismen har alltid satt individen i centrum och
detta bygger på en tro på människan. Detta budskap är giltigt
för alla områden med utbildningspolitiken som ett
typexempel. Från en liberal utgångspunkt är det naturligt att
betrakta varje anställd som en "tillgång" ingående i
företagens kunskapskapital.
Kunskapsföretagens
värdering
Men för att uttrycket inte skall stanna vid en läpparnas
bekännelse måste det ske en ändring av praxis för värdering
av företag, framför allt synen på investeringar i personal. I
dag sker ett slöseri med de anställdas kompetens. Hårda
investeringar - t.ex. maskiner och skrivbord - anses ha ett
bestående värde medan mjuka investeringar däremot anses
sakna varaktigt värde. De anställdas kompetens ses mer som
"förbrukningsmaterial". Hårda men inte mjuka investeringar
tas upp som tillgångar i företagens balansräkningar.
Människan har inget synligt värde i redovisningen.
Vårdandet av kunskapskapitalet görs mer på intuition, av god
vilja, som löneförmån eller rent krasst för att snabbt få ut mer
produktion.
Måttstocken som ett företag i första hand bör värderas och styras
utifrån är dess potentiella förädlingsförmåga. Detta innebär att alla
tillgångar som påverkar produktiviteten kommande år ska vara
värdemässigt synliga i företagens räkenskaper, dvs. visa såväl hårda
som mjuka värden. Genom att hantera människan utifrån samma
ekonomiska premisser som man hanterar dyrbar hård investering
stimuleras företagen att göra mjuka investeringar och alltså satsa på
kompetens.
Målet är att få ett nytt synsätt på kunskapssamhällets investeringar
och att införa en värderingspraxis som dels är anpassad till dagens
verksamhetsstruktur, dels kan mäta "det mjukas" rätta del i förädlingen
och dels ger stimulans till ökade satsningar i kompetensutveckling,
informationssystem och andra mjuka investeringar.
Riksdagens beslut
Riksdagen har genom lagutskottet kraftfullt och dessutom
enhälligt betonat behovet av att finna en modell för att
värdesätta humankapitalet i företagens redovisning samt
överlämnade till redovisningskommittén att utarbeta ett
förslag som efter vederbörlig behandling kan bli en nationell
ståndpunkt vid företagsredovisning.
Här bör tilläggas att nuvarande redovisningslagstiftning är otill-
räcklig vad beträffar beaktande av humankapitalet i företagens
räkenskaper. Det låter sig sägas att nuvarande regelsystem inte utgör
något hinder mot att i någon form redovisa humankapitalet. Men om
den svenska ståndpunkten är att humankapitalet utgör en värdefull post
i företagens ekonomiska redovisning bör detta framgå av lagtexten och
inte bara i lagens motivtext.
Redovisningskommitténs
förslag
Detta är ett angeläget men inte helt enkelt uppdrag. Det är
naturligtvis svårare att ta hänsyn till icke materiella värden,
men i praktiken kan det vara lika lätt eller svårt att garantera
riktigheten i ett mjukt balanserat värde som i ett hårt sådant.
Men nu finns lyckligtvis väldokumenterade och beprövade
metoder som hjälp vid värdering av investeringar i mjuka
värden och vid bedömningen av hur dessa ekonomiskt
förbrukas.
Nu avvaktas Redovisningskommitténs förslag med stort intresse
från alla berörda parter. Förhoppningsvis kan förslaget efter veder-
börlig behandling i gängse ordning leda till en modernare redovis-
ningslagstiftning.
Ett framtida steg får väl bli ett svenskt initiativ i det internationella
redovisningsrådet med målet att uppnå global rättslig harmoni i synen
på kunskapskapitalet som en värdefull post i företagens ekonomiska
redovisning.
Skydd för "mjuka"
investeringar
Den snabbast växande företagssektorn i Sverige är
kunskapsbaserade tjänsteföretag med konsultbranschen i
tätposition. Trenden ökar i takt och styrka bland annat genom
den snabba utvecklingen av informationsteknologin. Och här
är det viktigaste produktionsmedlet medarbetarnas
kompetens.
Förändringstakten i tjänsteföretagen är hög och för att hänga med i
den tuffa konkurrensen måste företagen och deras medarbetare
ständigt utveckla sig och lära nytt. Men i dag anser många företagare
att investeringar i kompetenshöjning av anställda är en alltför osäker
investering. Den anställde kan plötsligt sluta och ta investeringen med
sig, kanske till och med börja i ett konkurrerande företag eller starta
eget och plagiera tidigare arbetsgivares koncept, påpekas från
företagarhåll.
Kunskapsbaserade tjänsteföretag är "spetsföretag" och som sådana
mycket viktiga för svenskt näringsliv och för svensk ekonomi. Det är
tjänste- och kunskapsföretagen som skall generera många nya jobb.
Om dessa företag ska bli morgondagens tillväxtföretag, krävs att de
dels vågar investera i kompetenshöjning av medarbetarna, dels kan
skydda denna investering. Nu anses skyddet för kunskapskapitalet för
dåligt. I en sådan situation riskerar en gammal tids lagstiftning att
hämma tillväxten i den nya tidens företag.
Svårskyddad investering
Kunskapsföretagen skiljer sig från andra företag genom att
deras huvudsakliga tillgångar består i kunskapskapitalet, som
alltså innefattar den personliga kompetensen och kapaciteten
hos den enskilde medarbetaren, men också varierande
informationssystem hos företaget, exempelvis databaser,
kundregister, manualer med mera.
Speciellt i bokslutstider kan man notera att dessa mjuka tillgångar är
svåra att värdera. Ett särskilt problem är emellertid att dessa tillgångar
är svåra att skydda. Om en medarbetare slutar och övergår i
konkurrerande verksamhet kan han använda sig av kunskaper från den
förre arbetsgivaren utan att behöva ersätta honom för detta. Företaget
riskerar därmed att dräneras på sin i stort sett kanske enda tillgång -
alltså hela kunskapskapitalet - vilket givetvis är en expansions-
hämmande faktor.
Skyddsregler behövs
De kunskapsbaserade tjänsteföretagen efterfrågar ändrade
och nya regler för att skydda sin största tillgång, alltså
kunskapskapitalet.
Nuvarande immaterialrättsliga lagstiftning - främst upphovsrätten,
patentlagen, varumärkesrätten och firmarätten - ger kunskaps-
kapitalets olika beståndsdelar visst skydd. Men på företagarsidan anses
skyddet ha otillräcklig omfattning, särskilt om verksamheten har
internationell karaktär.
På marknadsrättsområdet anses det också finnas stora brister. Ett
konsultföretag som marknadsför managementutbildning för
företagsledare kan erhålla visst skydd genom att utnyttja tre skilda
rättssystem. Så kan ske genom varumärkesregistrering av ett namn på
det egna utbildningsprogrammet, genom upphovsrätten om program-
innehållet utförligt dokumenteras och genom mönsterregistrering av
eventuella spel eller liknande i programmet. Därigenom kan ett
skyddsnät vävas ihop som i bästa fall åtminstone försvårar flagranta
efterbildningar och uppenbart otillbörlig marknadsföring. Men skyddet
upplevs som helt otillräckligt av företrädare för kunskapsföretag.
Även arbetsrättslagstiftningen anses föråldrad särskilt beträffande
kunskapsföretag. En anställd nyckelperson i ett sådant företag kan ofta
ha en starkare ställning än arbetsgivaren. Det finns ett stort behov av
att kunna teckna individuella avtal med främst konkurrensklausuler.
Arbetsrättslagstiftningen är emellertid tvingande och tillåter avvikelser
endast via kollektivavtal. I denna del måste reglerna göras dispositiva
för att möjliggöra individuella avtal mellan parterna. Därigenom
uppnås en ökad flexibilitet som markant ökar kunskapsföretagens
möjligheter att skydda investeringar i kunskapskapitalet.
Rättsligt nytänkande
Det erfordras tydligen ett nytänkande inom samtliga rättsliga
områden för att de kunskapsbaserade tjänsteföretagen ska få
möjligheter att skydda kunskapskapitalet. Endast därigenom
stimuleras framgångsrika tjänsteföretag att växa genom
mjuka investeringar.
Även om dessa områden åtgärdas så anser man på företagarsidan att
kunskapsföretagen åtnjuter ett svagare skydd för sina affärsidéer än
andra företag, särskilt om de har internationell potential. Detta får
finansiella konsekvenser som hämmar expansionsviljan. Dessutom
måste kunskapsbaserade tjänsteföretag arbeta med högre soliditet än
andra för att kunna utverka bankkrediter. Därför behöver även
företags- och ägarbeskattningen ändras generellt så att expansions- och
exportbenägenheten kan öka.
Frågorna är mycket viktiga, kanske livsavgörande, för berörda
kunskapsföretag. Dessa är "spetsföretag" och som sådana mycket
viktiga för svenskt näringsliv och för svensk ekonomi. Ogynnsamma
betingelser kan driva dem utomlands. Det får därför ses som mycket
angeläget att regeringen tar initiativ till en utredning som, med nu
sedvanlig svensk utredningssnabbhet, tar ett samlat grepp på detta
problemkomplex och föreslår nödvändiga förbättringar. Både
immaterialrättslig, marknadsrättslig och arbetsrättslig lagstiftning
anses vara i behov av förbättringar för att ge svenska tjänste- och
kunskapsföretag möjligheter att utvecklas i Sverige.
Sammanfattande förslag
Kunskapskapitalet har en central funktion i den brytningstid
då industrisamhället övergår i ett kunskapssamhälle.
De båda ovan berörda rättsliga punkterna om kunskapskapital, alltså
dels förbättrad lagstiftning beträffande redovisning av kunskaps-
kapital, dels förbättrat skydd för investeringar i kunskapskapital har
oavvisligt ett samband. Ett förbättrat skydd skulle ju i hög grad
stimulera till ökade investeringar. En sådan utveckling skulle
uppenbarligen vara av stor strategisk betydelse för svenskt näringsliv
och därmed för svensk ekonomi.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lagstiftning beträffande
kunskapskapitalredovisning i företagens räkenskaper,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättsligt skydd för kunskapskapitalinvesteringar.