Förändra inte villkoren för Chalmers och Högskolan i Jönköping
När Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping den 1 juli 1994 överfördes till stiftelseform inleddes en intensiv verksamhet för att med bibehållen samhällsroll anpassa högskolornas arbetsformer till de nya förutsättningarna. Stiftelseformen har givit en frihet i vissa avseenden medan naturligtvis stiftelsehögskolorna fortfarande är i hög grad beroende av och finansierade av staten. Den nya situationen kan i korthet beskrivas på följande sätt med Chalmers tekniska högskola som exempel. Motsvarande gäller för Högskolan i Jönköping:
Vad Chalmers skall göra regleras i kontrakt med regeringen i vad avser utbildning och med forskningsstödjande organ i vad avser forskning och utveckling.
Hur verksamheten skall organiseras, bemannas och genomföras bestämmer Chalmers själv över.
Vitalisering av Chalmers
Organisationsförändringarna är nu genomförda. Detta genomförande har krävt mycket arbete men samtidigt inneburit en mycket påtaglig vitalisering av högskolan. Nya idéer kring verksamhetens bedrivande har kommit fram och förverkligats. Stiftelsen och det verksamhetsdrivande bolaget Chalmers tekniska högskola AB, som stiftelsen äger, har fått synnerligen kompetenta och engagerade styrelser. Det sätt som stiftelseförordnandet föreskriver beträffande styrelsens tillsättning ger synnerligen goda förutsättningar för att styrelsen alltid skall präglas av oberoende och frihet att utan intressekonflikter men med hög grad av professionalitet verka för Chalmers bästa. Regeringen har genom en ledamot full insyn i styrelsearbetet.
Chalmers nya organisation fungerar nu väl. Högskolan har hög kvalitet i sin verksamhet och god attraktionskraft på studerande och anställda.
Det är också intressant att de förändringar Chalmers och Högskolan i Jönköping nu genomfört följts med stort och positivt intresse av övriga universitet och högskolor i Sverige. Ett uttryck härför är det brev som den Svenska akademiska rektorskonferensen i juni i år riktade till regeringen. Dess lydelse är:
Svenska Akademiska Rektorskonferensen (SAR) ser med oro på att diskussionen som nu förs om stiftelser även inbegriper de högskolor, Chalmers Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping, som från och med 1 juli 1994 omvandlades till fristående högskolor i stiftelseform. SAR kan konstatera att de båda högskolorna har utnyttjat den frihet som stiftelseformen ger till att organisera sin verksamhet så att en väsentlig vitalisering åstadkommits inom såväl deras utbildning som forskning. Några negativa effekter av den förändrade associationsformen har inte påtalats. SAR anser att det är positivt att svenska universitet och högskolor präglas av mångfald även när det gäller organisationsformer. I RUT 93:s betänkande Reform och förändring (SOU 1996:21) framhålls att reformtakten inom högskoleväsendet har varit betydande under de senaste åren. Ytterligare organisatoriska förändringar innebär stora påfrestningar för universitet och högskolor. Det är därför angeläget att Chalmers Tekniska Högskola och Jönköpings Högskola, som således nyligen vidtagit genomgripande organisatoriska förändringar, får fortsätta sin verksamhet i nuvarande former. Den utbildning och forskning dessa högskolor bedriver riskerar annars att lida betydande skada.
På Svenska Akademiska Rektorskonferensens vägnar.
Stig Strömholm.
I en annan skrivelse, daterad 17 juni 1996, har Göteborgs samtliga politiska partier utom Vänsterpartiet genom ledande företrädare givit Chalmers sitt stöd för att få fortsätta sin verksamhet utan störningar i form av påtvingade organisatoriska förändringar.
Det är alltså inte bara så att stiftelsehögskolornas omvärld med positivt intresse följt utvecklingen utan även nu är oroad av de hot om förändringar som regeringen föreslår.
Internationell konkurrens
Inom Folkpartiet är vi övertygade om att stiftelsebildningen av Chalmers och Högskolan i Jönköping redan på den korta tid som förflutit givit värdefulla vinster. Detta är av stort värde i en hårdnande internationell konkurrens som i det korta perspektivet handlar om att attrahera goda lärare, forskare och studenter och i det längre ge slagkraft åt det svenska näringslivet med hjälp av examinerade och forskare från Chalmers och Jönköping. Vi är också övertygade om att den vitalisering som tvivelsutan karakteriserar dagens två stiftelsehögskolor kommer att ha värdefulla följdverkningar för stora delar av det svenska högskolesystemet, bl a genom att de metoder som utvecklas inom dessa högskolor och som visar sig särskilt fruktbärande efterhand kan överföras till högskolesystemet i övrigt.
Samtidigt är vi djupt oroade över de skador som en av de båda högskolor- na oönskad förändring skulle föranleda i högskolornas verksamhet. Den vitaliserande kraft, som redan haft så klart positiva effekter, tas bort och ett nu etablerat och stabilt system ersätts med kontraproduktiv osäkerhet. Skadorna skulle inte bli obetydliga. Detta skulle sannerligen innebära en misshushållning med landets resurser. Låt oss i denna fråga enas om en saklig och ansvarsfull hållning. Omsorgen om landets bästa och hänsynen till studenter och anställda inom de berörda högskolorna kräver detta.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:22.
Stockholm den 3 oktober 1996
Erling Bager (fp)
Eva Flyborg (fp) Kenth Skårvik (fp)