Det finns ett växande intresse för polartrakterna, både i
Sverige och utomlands. Förhållandena där har stor betydelse
för jordens klimat och oceanernas dynamik.
Miljöförändringar i Arktis och Antarktis är indikationer på
vad som händer med hela den globala miljön. De extrema
villkor som gäller för växt- och djurliv, outnyttjade
naturresurser samt polartrakternas historia lockar allt fler
forskare och turister.
Behovet av lättillgänglig information och kunskap är därför stort. Kunskap
om polarområdena finns i form av data, dokument, stillbilder och filmer
m.m., men är idag utspridda på många ställen i Sverige. Och splittringen gör
det svårt att hitta rätt.
1997 är det 100 år sedan ingenjör S A Andrée tillsammans med Nils
Strindberg och Knut Frænkel företog sin ballongfärd mot Nordpolen och
vars expedition och öde fascinerat och intresserat många människor alltsedan
dess. Först 1930 återfanns resterna på Vitön. Föremålen tillföll staten. I
Gränna, Andrées födelsestad, beslöt hembygdsföreningen att högtidlighålla
Andrées minne genom att öppna ett Andréemuseum. Efter enträgna
framställningar under hela 30-talet slöts ett avtal med Geografiska Sällskapet
innebärande att förvaltaransvaret för samlingen överfördes till Gränna.
Samlingen som är exponerad i en fast utställning har rönt stort intresse
genom åren och museet kan årligen räkna in ca 40.000 besökare.
Sedan ett antal år har tankar och idéer förts fram om hur man skall kunna
utveckla verksamheten vid museet. Inför det 100-årsjubileum som snart
stundar har därför idén om ett polarcentrum i Gränna väckts.
En utredningsgrupp har arbetat för att undersöka möjligheterna och
förutsättningarna för etablering av ett polarcentrum i Gränna. En
seminarierapport kallad "Andréemuseet 1997 - framtiden för det förgångna"
har lämnats. Därutöver har en utredning gjorts av docent Eric Dyring som
lagt fram ett programförslag för Andréemuseet.
Museets framtidstankar har utgått från en önskan att bredda och
modernisera synen på Andrée och hans expedition. Det växande
tidsavståndet till den beskrivna händelsen tvingar fram allt mer av analys och
förklaring av tids- och kultursammanhang. En önskan att relatera Andrées
värld till dagens situation leder in i den moderna polarforskningens värld.
Orsakerna är flera. Två skäl överskuggar: det är dels - vad som borde vara en
tvingande nödvändighet för kulturinstitutioner - att skildra kulturhistoria
med utgångspunkt i såväl historien som i samtiden med siktet inställt på
framtiden, det är dels den genom decennier starka ställning som svensk
polarforskning haft. Svensk polarforskning är ledande i världen och Andrée
skall ses som en länk i en lång kedja av erfarenheter från denna värld.
Andrée är en självklar brygga in i den moderna polarforskningens värld.
I sitt programförslag pekar Eric Dyring på vilka utvecklingsmöjligheter
som finns med ett polarcentrum. Bl.a. en utveckling av utställnings-
verksamheten med en basutställning och med slagkraftiga aktuella tillfälliga
utställningar. Med ämnen som kan sträcka sig från polarhistoria till
dagsaktualiteter. Han säger vidare att museet med aktuella utställningar kan
sätta in verksamheten i polartrakterna i ett större sammanhang, vidga
förståelsen för polartrakternas betydelse, öka kunskapen och bidra till debatt
om polarfrågorna i samhället. Andréemuseet kan bli en arena för
information, utbildning och diskussion kring frågor som har beröring med
dagens polarverksamhet eller ta sin utgångspunkt i frågor som berör
polartrakterna. Vidare kan museet bli en mötesplats för olika seminarier.
Med den nya informationstekniken är det nu också möjligt att bygga upp
en databas över den svenska polarhistorien och även låta den omfatta allmän
kunskap om polartrakterna. En sådan databas skulle inte enbart vara en
resurs för specialister och forskare utan också vara tillgänglig för skolan,
folkbildningen och den intresserade allmänheten. Uppbyggnaden av en
databas vid museet i Gränna till att bli en nationell elektronisk knutpunkt,
som knyter samman andra polarrelaterade databaser, samlingar och arkiv i ett
gemensamt datanät är dock ett långsiktigt projekt. Ett första steg i den
utvecklingen har tagits och museet har skapat en egen Internetserver med
egna sidor och står i daglig kontakt med andra polarcentra via e-post, news
och www-sidor. Sedan mars -96 har inte mindre än 62 000 sökningar gjorts
på museets sidor, vilket tyder på ett stort intresse för den information kring
polarfrågorna som museet erbjuder.
En annan intressant utvecklingsmöjlighet framförs också i utredningen,
nämligen frågeställningar med anknytning till den moderna forskningen och
den tekniska utvecklingen.
Nya lätta material, skydd mot kyla och hård vind, navigering, hantering av
mat, näringsriktig kost, vitaminbehov m.m. är några exempel på
polarrelaterade ämnen som sysselsätter dagens industri. Intressanta tekniska
aspekter från polarhistorien kan användas som ingångar till näringslivs-
relaterade seminarier, konferenser, kurser, presentationer och debatter.
En samlad målinriktad utbildning med inriktning på polarområdena och
polarverksamhet finns inte i landet i dag. En utveckling av Andréemuseet till
polarcentrum bör därför inkludera en kartläggning av utbildningsbehoven,
och vilken utbildning som kan lokaliseras till Grännaområdet bör utredas.
Museet är därvid en intressant basresurs. Idag finns i och runt om Gränna
resurser lämpade för olika typer av utbildning.
Polarforskningssekretariatet har uttalat ett stort intresse för tankarna på ett
Polarcentrum och att man från sekretariatets sida gärna inleder ett samarbete
med museet när det gäller den moderna polarforskningen och information
om aktuella forskningsprojekt. Vid ett seminarium våren -96 konstaterades
bl a från sekretariatets sida att vi idag i Sverige inte har något centrum med
samlad kunskap om vår rika polarhistoria och ej heller någon samlad
kunskap och information kring polarfrågorna. Polarforskningssekretariatet
har ansvar för att samordna och initiera svenska insatser på polarforsknings-
området men har inget ansvar för att allmänheten informeras om de resultat
som forskningen uppnår. Från sekretariatets sida upplevs detta som en stor
brist.
Vid seminariet framfördes från polarforskningssekretariatet fler idéer om
hur man skulle kunna utveckla museets verksamhet mot bakgrund av den
information, kunskap, historia och kontakter man nu har med omvärlden
genom utvecklingen av informationstekniken, nämligen kampen om och
inflytandet över naturresurserna i polartrakterna, såsom oljetillgångar och
fiskerättigheter. Det finns därutöver stort intresse av att klargöra
sammanhang som ozonhål, växthuseffekt, havsytehöjning och istider. Alla
dessa stora miljöfrågor har väsentliga polara komponenter som museet med
hjälp av utställningar, seminarier och kommunikationsteknik skulle kunna
spegla.
Gränna-Visingsö är ett av de mest välbesökta områdena i landet och
Andréemuseet har genom sin dragningskraft utgjort något av en katalysator i
besöksnäringen. En utveckling av Andréemuseet till ett polarcentrum skulle
kunna dra till sig än fler besökare, både från när och fjärran och få stor
betydelse både lokalt, regionalt och nationellt. Kommunikationerna är goda
till och från Gränna genom bl a E 4:ans sträckning, flyg och järnväg i
Jönköping.
Det fortsatta arbetet med frågan om ett polarcentrum i Gränna bör bygga
på lokala intressen och ekonomiskt stöd från bl a kommunen. Men också
staten bör ta ett ökat ansvar mot bakgrund av att Andréesamlingarna är att
betrakta som nationell resurs och av att utvecklingen av Andréemuseet till ett
polarcentrum måste ses som ett nationellt intresse.
Redan genom den utveckling som skett av verksamheten vid museet
uppfyller man väl de mål som ställs på museiverksamhet, t ex att stärka
museernas förankring i samhällslivet och att inrikta museernas yttre
verksamhet mot större spridning och delaktighet. En utveckling mot ett
polarcentrum skulle öka intresset och därmed få en ännu större spridning och
förankring i samhällslivet.
Mot denna bakgrund bör förutsättningarna för en gemensam satsning från
stat och kommun på uppbyggnaden av ett polarcentrum i Gränna utredas och
i förlängningen möjligheterna för Andréemuseet att få ett nationellt uppdrag
för utveckling och förnyelse inom museiområdet övervägas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av frågan om ett polarcentrum i Gränna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av nationellt uppdrag för utveckling och förnyelse av
museiverksamheten.