I regeringens kulturproposition framhålls att folkbildningen,
och då särskilt studieförbunden, bör fortsätta att ytterligare
utveckla sin roll som anordnare av kulturaktiviteter i hela
landet. Regeringen har också i regeringsförklaringen och i
andra sammanhang konstaterat att en satsning på utbildning
och då i första hand vuxenutbildning är ett högt prioriterat
område.
Samtidigt föreslås i budgetpropositionen en besparing på 100 miljoner
kronor på folkbildningen. Med tanke på de stora krav som ställs på
folkhögskolor och studieförbund i samband med regeringens utbildnings-
satsning är denna neddragning svår att motivera. Vi kristdemokrater anser att
den aviserade besparingen är helt i strid med den utbildningssatsning som nu
bör göras. Folkbildningens verksamheter och utbildningar engagerar många
människor, inte minst arbetslösa ungdomar.
Förslaget i budgetpropositionen att ge 40 miljoner av folkbildningsansla-
get till de tre fackliga huvudorganisationerna samt några andra intresse-
organisationer för uppsökande verksamhet och andra utbildningsinsatser är
stötande från flera synpunkter och avslås därför. Kristdemokraternas förslag
är att återföra 100 miljoner till folkhögskolor och studieförbund.
Om riksdagen ändå godkänner förslaget bör anslaget överföras från folk-
bildningsanslaget till den institution som skall svara för utbetalning av
medlen.
Särskilda
utbildningsinsatser för
vuxna
Riksdagens kulturutskott uttalade som sin mening vid
behandlingen av såväl vårpropositionen som
sysselsättningspropositionen att en omfördelning borde ske
av medel från utgiftsområde 16, Kommunala
vuxenutbildningen, till utgiftsområde 17, Folkbildning, för
att möjliggöra en fortsatt satsning på utbildning för
arbetslösa anordnad av studieförbunden. Kulturutskottet
förutsatte att regeringen skulle återkomma med förslag i
frågan i samband med överlämnandet av
budgetpropositionen. Detta har regeringen inte gjort.
Regeringen har konstaterat att för år 1995/96 har enbart 58 % av de till
kommunerna anslagna medlen tagits i bruk vad gäller utbildningar för
arbetslösa personer. Folkbildningen har däremot kunnat utnyttja sina resurser
både vad gäller folkhögskolor och studieförbund. Det är beklagligt att
regeringen inte uppmärksammat detta och gjort den omfördelning av medel
som bland andra vi kristdemokrater krävt.
Särskilt utbildningsbidrag
Effekterna av en sänkning av studiestödet, t ex borttagandet
av barntillägget och nivåsänkningen på svuxa, har blivit att
många, särskilt ensamstående kvinnor med barn, har avstått
från erbjudna studieplatser på folkhögskolor och komvux.
För många ensamstående, lågutbildade kvinnor har
barntillägget inneburit möjligheter att studera. Det särskilda
studiebidrag som nu inrättas för vuxna arbetslösa ger
betydligt bättre villkor. Men bara ett år. Sedan förväntas
fortsatta studier åter finansieras med svuxa.
Frågan kvarstår om vuxna arbetslösa kommer att våga påbörja en 2-3 år
lång utbildning om man får stöd på a-kassenivå bara under det första
studieåret. Det särskilda utbildningsbidraget skulle kunna omfatta alla vuxna
arbetslösa i åldern 25-55 år som saknar grundskole- och treårig gymnasie-
utbildning. Regeringen bör med utgångspunkt från erfarenheterna av hur
många och vilka som söker ettåriga utbildningar återkomma med förslag om
finansiering.
Trossamfunden
I anslutning till 1993 års samlingslokalutredning
genomfördes en kartläggning av trossamfundens
samlingslokaler. Kartläggningen visar bland annat lokalernas
spridning, utnyttjande, standard och handikappanpassning
samt församlingarnas planer på nybyggnad och renoveringar
under de närmaste fem åren. Totalt beräknade
församlingarna att genomföra ca 120 projekt per år, vilket
överensstämmer tämligen väl med antalet projekt under de
senaste åren.
Utredningen konstaterar också att 40 % av dessa lokaler inte alls är
handikappanpassade. Handikapptoalett finns i drygt 40 % av lokalerna och
hörslinga i drygt 50 %, en liten del har handikapphiss eller trapplift. En
fortsatt handikappanpassning är därför angelägen. Inte minst de trossamfund
som betjänar invandrare behöver bättre förutsättningar för sin verksamhet.
Det är också angeläget att framhålla att bidraget stimulerar till att frigöra
församlingarnas resurser för byggnadsverksamhet, vilket är positivt för
byggnadsmarknaden. Kristdemokraterna anser därför inte att det är motiverat
att ytterligare en gång halvera stödet till trossamfunden; vi anslår 3,5
miljoner.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återföra 60 miljoner kronor till folkbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de 40 miljonerna till fackliga huvudorganisationer och andra
intresseorganisationer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medelstilldelning till barntillägget i svuxa,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det särskilda utbildningsbidraget,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidraget till trossamfunden.