I proposition 1996/97:7 föreslår regeringen vissa förändringar av lotterilagen och utöver detta föranstaltas en övergripande genomgång av lagen.
När det gäller de s.k. värdeautomatspelen begränsas möjligheten att lösa in vinsten mot pengar till 100 kronor. Istället kan vinsten disponeras via presentkort. Överskottet från verksamheten ska kanaliseras till lokal barn- och ungdomsverksamhet. Det kan i och för sig vara tveksamt att barn- och ungdomsverksamhet delvis ska göras beroende av folks benägenhet att spela på krogen. Å andra sidan är alla möjligheter att förstärka resurserna till denna angelägna verksamhet positiva.
Värdeautomaterna ska inte bli "nya enarmade banditer", men samtidigt rimmar det illa att vinsterna i kontanter begränsas till 100 kronor, samtidigt som andra spel på restauranger har obegränsad inlösenrätt. Från arrangören hävdas också att 100-gränsen leder till oönskad administration.
Oaktat detta förefaller 100 kronors gräns vara mycket lågt. Därför bör gränsen höjas upp till 1.000 kronor.
Samtidigt finns det ett landsbygdspolitiskt problem som måste lösas gene- rellt i spelsammanhang. Sedan On Line-spel blivit vägledande har människor med betydande avstånd till större orter svårt att kunna delta i spelen, främst inom Tipstjänsts område. För ombud med låg omsättning är det helt enkelt för dyrt att erbjuda spelservicen.
Jag anser att regeringen i överläggningar med det nya statliga spelbolaget måste skaffa sig garantier för att det blir rimliga kostnader för ombud på landsbygden att ha terminaler och därmed kunna erbjuda spelservice.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivå för inlösen till kontanter vid värdeautomatspel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spelservice i glesbygd.1
Stockholm den 7 oktober 1996
Elving Andersson (c)
1 Yrkande 2 hänvisat till FiU.